Fårskallar
Vi har tagit oss ut på sjön med båten. Otroligt fint höstväder, men lite vind. Vi hamnade på Fjärdlång där syrran befann sig med sin båt. Lunchen var serverad när vi la till. Grekisk sallad med bröd ett glas vin till (klockan var ju trots allt 15:00).
Därefter tog vi en lång skön promenad på ön. Vid ett ställe fick vi gå genom en fårhage. Där vi för ovanlighets skull träffade på får. De var mycket nyfikna. Första gången de faktiskt vill hälsa på oss och Ella. Ella såg ut som en katt när hon närmade sig fåren när de inte flyttade på sig utan gick närmare så visste hon inte riktigt hur hon skulle reagera.
Lektakterna kom fram vift på svansen och ner på armbågarna. Vi fortsatte vår promenad även fast Ella gärna velat stanna. Två nya får dyker upp och slår följe med oss. Ella ville fram för att valla, leka eller vad?
De tog med oss till säkert 30- 40 får då tyckte vi det var dax att sätta fart. Särskilt som vissa hade horn.
Promenaden fortsatte i underbar sol och hoppandes på klipphällar. ett tag kändes det som vi gick vilse men tillslut hamnade vi i fårhagen igen. Nu hade dock fåren försvunnit från vår väg. Kvällen tillbringades med syrran och pojkvän, Mycket velande angående grillning eller inte tillslut plockade jag fram vår "nattamat" och en dunk vin. Så köttet får vänta till i morgon Ellas kvällspromenad blev otroligt kort. Jag släppte i land henne för en snabbkiss. Vi såg inte en meter framför oss. Nu är det dax för sängen.
Knappt man tror det
Idag har hon varit utomhus från klockan 10:00 till nu 18:20 och uenbart 2 skall har kommit under den tiden och då menar jag två skall (vov, vov) vid två olika tillfällen. Då ska nämnas att det har gått en hel del både människor och hundar ganska nära vår tomtgräns. Både människor hon känner igen (grannar) som hon vanligtvis skäller på och främlingar.
Så visst ser vi en förändring. Det gäller bara att vi håller i och inte glömmer bort eller slarvar för då kan det nog gå tillbaka.
Igår hittade jag en träningsplan (mitt framför ögonen på mig) vår badplats, där vi tränade fot och stå och snabba lägganden. Nere vid strandkanten tränade jag även spårupptag. Jag såg hur glad Ella blev och hon hade svårt att inte fortsätta spåret så deet hann inte bli så många upptag. Det måste bli några spår i helgen.
Klappat och klart
Nu är det vårt, antiskällhalsbandet. Ja, Annica jag hade provhyrt det under en vecka från vår djuraffär. Ganska dyrt men vad gör man inte för att se om det hjälper. Vi fick rekommendationen att låta det sitta på under två dagar utan att använda det innan vi började och det gjorde vi. Totalt har vi kanske tryckt på knappen 6-7 gånger under den gångna veckan. Kanske har det varit lugnare på besöksfronten än vanligt (därav få användningar) Jag tycker mig märka en minskning i skällande generellt men framförallt så slutar hon efter en till två sprut. Hon reagerar starkt på ljudet och sprutet. Sätter sig på rumpan och funderar starkt på vad det kommer ifrån. Vi har använt det ute då hon skällt vid staketet även där dämpar det hennes skällande. Nu har det ju bara gått en vecka men jag tycker det helt klart är värt att fortsätta träna.
Det finns ju många olika typer av halsband. det jag köpte heter "Multivet spray comander" och är i första hand avsett för att träna bort alla möjliga beteenden. Såsom tjuveri från bordet/soptunnan, jakt eller annat.
För skällande har de en billigare variant där man får ett automatiskt sprut varje gång hunden skäller. Jag vet inte vad som är bäst. Tydligheten blir nog bättre med automatiskt sprut. Men träningsmomentet tycker jag uteblir litegrann, nu säger jag tyst och slutar hon då får hon mycket beröm och godis. Väljer hon att fortsätta får hon sprut.
Allt skällande vet jag inte heller om jag vill ha bort, Det som görs när hon leker eller blir jätteglad över att vi kommer hem exempelvis.
Igår kom grannen en stor man med hund som Ella alltid skäller på. Han visste inte att jag prövade halsbandet. Men han sa direkt, "men hon skäller ju inte, vad har hänt" , bra, eller hur. Uppdaterar detta inlägg om någon vecka igen, tills dess gäller det att komma ihåg att sätta på halsbandet varje dag.
Nostalgin fortsätter
Jag hade inga större förväntningar, Förutfattade meningar om Uggla som dryg, Rheborgs skämt brukar inte tilltala mig. Men Ulvesson brukar jag gilla. Men jag blev positivt överraskad. Lite ojämn men det kommer säkert slipas till. Höll inte en röd tråd rakt igenom. Vissa nummer var sisådär. Men helheten var rolig, underhållande och de bjöd på sig själva.
Få se vad kritikerna säger idag när det är premiär.
Några av Ugglas låtar var med men lite omskrivna och några nya som var på vanlig Ugglamanér fyndiga texter.
Nostalgitripp
Här sitter kusinerna och en brorsa till mats i det fina vindskyddet
Tjejmaffian i vindskyddet
Som vanligt när vi eldar kommer pyromanerna fram här Martin
Picknick bordet är dukat, bestod av Quasadillas, lax, skagenröra, korvar, pinnbröd, pizzasnurror, olika ostar och till avslutning kaffe med kaka.
Efter picknicken gav vi oss ut med våra svampkorgar.
Ella fick ett fasligt schå att hålla reda på alla 15 människor. Hon sprang mest hela tiden.
Mest kantareller fick kusinen Jacob, en hel korg full
Flest kantareller i vår familj fick Maria helt klart. Det räckte till supergoda svampsmörgåsar på kvällen
Vi avslutade våra aktiviteter i skogen med en gammal goding trädkull. Men jag fick lov att avvika då Ella blev skogsvild och vallade för allt hon var värd.
Här springer vi mellan träden.
På väg tillbaka så hann Martin ur vårt synfält men det var inga problem för mig att veta var hangått. Ella hängde i kopplet och sparkade med baktassarna med nosen ivrigt i marken. Det är dax att ge sig ut och lägga lite personspår igen.
Vi har hållt upp länge på det. Nästa helg kanske.....
Nu blir det andra bullar
Först hade jag Johan, privattränare hemma som rådde mig att flytta Ella från dörren när det ringde.
Visst hon sprang snällt ut i köket när det ringde på dörren men inte blev hon tyst inte. Snarare tvärt om.
Dessutom skulle jag spruta vatten på henne med en blomspruta. Ha, vattnet försökte hon dricka upp tills hon lyckades stjäla blomsprutan och tugga sönder den.
Sedan fick jag tipset att byta ringklocka och innan bytet träna in att Ella skulle lägga sig i sin bädd, detta klickertränade vi in men kom inte hela vägen, fast en bra bit. Hon sprang snällt till bädden när jag plingade på nya klockan. Men sedan hade jag biten kvar att faktiskt kunna öppna dörren utan att hon kommer springande. I våras firade vi familjens flesta födelsedagar. Jag märkte då att om Ella inte var tyst, var faktiskt den bästa metoden att ta bort henne från hallen helt och fysiskt. Antingen stängdes hon in i sonens rum eller i tvätt stugan. När hon tysnade, vilket skedde snabbt så gick jag och hämtade henne och körde lite fot/sitt/ligg och hälsa träning sedan var allt klart. Nu efter sommar och semester har Ellas vaktande/skällande blivit etter värre. Minstingen, Johan och hans kompisar springer mycket ut och in. En av kompisarna blev jagad av en skällande hund förra sommaren så han är ganska rädd och det vill man ju inte förvärra. Ringer det på dörren åker hon kana nerför trappen skällandes :-( fortsätter skälla bra länge utan att höra mig. Fortfarande sitter det i att hon ska flytta sig från dörren vilket gör att hon oftast sitter i köket eller vardagsrummet och skäller.
Så nu har jag hyrt ett antiskällhalsband med remotkontroll, de ni.......
Halsbandet har nu suttit på i ett dygn utan att vi sprayat. Nu i kväll har vi provocerat Ella genom att Maria gick ut och ringde på dörren. Ella gick igång, flyttade sig från dörren och jag sa åt henne att vara tyst. Ella fortsatte skälla och jag gav henne en dusch med citronvattnet. Jisses vilken reaktion. Ella åkte ner på rumpan av förvåning och blev tyst. Jag berömde, Maria ringde en gång till Ella gick igång ny dusch och tyst sedan ett skall, ny dusch sedan var det tyst och Maria kom in. Färdigtränat för idag. Jag har prova-på hyrt den under en veckas tid då jag inte vågar tro att detta skulle fungera. Att prova har suttit långt inne men efter att ha pratat med flera andra som faktiskt kommit till rätta med sitt skällande så tänkte jag att jag måste prova. Mina tvivel ligger i att jag upplever att Ella vaktar och inte "okynnesskäller/låter", kan detta fungera då?
Sedan att det alltid heter att halsband är "quick fix" utan att ta fram grundorsaken. Kanske så men blomspruta/vattenpistol och alla andra saker tränare både traditionella och klickervänner rekommenderar är ju precis samma sak fast här behöver jag inte "gömma" blomsprutan för att det ska bli en överraskning. Remotkontrollen gör att det är jag som bestämmer om och när korrigering ska ske och jag har möjlighet att, tror jag, bättre träna bort endel av skälligheten genom att samtidigt använda positiv träning. Men man får inte glömma bort att Perron är en larmande hund. Nu får tiden visa om jag är helt ute och cyklar.
Förkylt värre
Jag jobbade hemifrån sedan i tisdags då jag kände mig varm och hade rejält ont i huvudet. I fredags var jag så trött på alltihop så jag cyklade på en tur med Ella. Ella var överlycklig och det var jag också. Det är Maria som brukar cykla med Ella jag har bara provat en gång tidigare. Men attan vilken kondis den hunden har och vilket tempo:-)
Hon tar kopplet i sin mun sedan springer hon. Hon travar lika snabbt som jag cyklar det är sällan hon går över i galopp. Vissa sträckor fick hon springa lös men hon håller sig duktigt vid min vänstra sida i alla fall.
När vi kom hem var jag sämre igen men Ella såg ut som en stjärna.
Vi hade tänkt dra ut och segla i helgen. Men på kvällen började även Johan klaga på huvudvärk och kände sig varm. När sedan det började regna på lördag förmiddag ändrade vi våra planer. I stället mötte jag Sanna och Peppar som hade dottern spelandes handboll i vår omgivning. Hela dagen hade jag hållt mig lugn men attans, Ella måste ju ändå ut så varför inte ta en stilla promenad medans hundarna rasar?
En stilla promenad blev två timmars promenad efter spåret. Trots regnkläder var jag blöt in på T-shirten. Men vad gör man inte för sin hund och trevligt hade jag tills jag kom hem och fick sjunka ner i sängen och vara sjuk. Söndagen har jag nu fått spendera i min säng med halsont och snorig näsa.
Skriv gärna i Gästboken
Skriv gärna några rader
Ella och Susanne
Äntligen klar
Igår hann vi med mycket, Ett flertal kantarellsök inomhus och i trädgården. Det fungerar fint men risk finns att hon bär iväg på burkar så det gäller att klicka snabbt när hon väl är framme.
Vi börjar även se ett slut på sommarens målarprojekt. Frågan är om det hamnar mer färg på oss än väggarna:-)
Till och med Ella kom in med mer vitt på svansen än vad hon brukar ha. Vi har bara lite grått kvar att måla sedan slipper vi detta på 10 år får vi hoppas.
Johan har dessutom sytt vattenapporter, idag, så Ella och jag körde lite dykövningar i sjön. Det blåste endel i träden runt om och var lite svalare så Ella var inte lika fokuserad i början som hon brukar vara. Men det fungerade jättebra.
Lydig hund
Vi kör platsliggning varje gång. Hjälps åt i olika moment, Kör tävlingsledare åt varandra, ger tips och råd.
Men givetvis kan man ju komma för att miljöträna eller ha annat mål med sin träning.
Jag tycker det vore så jätteroligt att hitta en träningsgrupp. Blir jättepeppad av att se Mocka, Manne eller någon av de andra i farten. Gick ju en tävlingslydnadskurs i våras och tror en träningsgrupp är ett suveränt komplement.
Jag var lite osäker på hur Ella skulle reagera på träningsplanen med mycket hundar/människor och ljud . Men det mesta efter helgens erfarenheter verkar vara borta nu.
Ella har inte fått ett enda fysiskt men efter påkörningen. Psykiskt reagerar hon på högt talande män (hon var tidigare osäker på vissa män men det har eskalerat). När det börjar skymma /bli mörkt reagerar hon på bilar och lastbilar. Men annars verkar allt som vanligt. Jätteskönt.
När Ella fick se andra Perrosar blev hon glad och ville leka speciellt med syrran Zita. Men det gick förvånande snabbt att få in henne i träningsmode. Vi tragglade med fokus på alla möjliga sätt. inkallning, linförighet med ögonkontakt Dessutom började jag med att backa. Tidigare på dagen hade jag tränat det hemmavid och det hade gått förvånansvärt bra men det var för mycket störning. Så vi får traggla vidare med det hemma.
Att under linförighet ha fokus på mig fungerar bättre i snabbare tempo än när jag går vanligt. Kanske inte så konstigt Ella måste ju fokusera mer på hela övningen om det går snabbare än om vi går långsamt. Då hinner hon med både det ena och det andra.
Förutom detta funderar jag på att anmäla mig till Allmänlydnad fortsättning. Efter att ha diskuterat med kursställe så vågar jag mig nog på det även om jag inte gått första allmänlydnaden.
Änglavakt
Ella är jättestressad men ser inte skadad ut. Hon försöker komma in under staketet och vill inte till mig.
Maria kommer ut och det fungerade bättre. Maria kan snabbt känna igen kroppen och ta in henne i huset. Vi plockar fram lite gosaker och lägger oss på Ellas lekmatta. Då kommer hon fram och både käkar godis samt tar emot klappar och gos.
Vi ser att hon fortfarande är stressad och något chockad både på ögonen och kroppshållningen. Rastlöst vandrar hon upp och ner för trappan medans jag ringer djursjukuset. Väl där kollade de åter igen genom hennes kropp, kollade slemmhinnor och puls, allt verkade bra. Vi fick en liten tallrik att försöka fånga kiss på för att se om det var något blod i urinen, vilket det inte var. Så vi kunde åka hem och ha Ella lite under observation.
Hon hoppar, leker och har druckit och ätit. Nu har hon gått och lagt sig vid mina fötter. Jag känner mig bara så trött. Nu får viltspår vänta lite. Personspår verkar funka mycket bättre för oss.
Gud vad äckligt......
Idag har Sannna och Peppar varit här. Jag mötte upp dem, och vi la två spår i skogen. Jag gick först med en rådjursklöv släpandes i snör efter mig och satte upp snitslar, Sanna gick efter och skvätte ut blod (köpt på ICA). Vi la ett rakt spår i mycket uppförslutning till Ella. Vi fick göra en naturlig sväng för att komma vidare. Underlaget började i mossa för att övergå i blåbärssnår. Spåret blev ca 100 meter.
Till Peppar som är "proffs" på det här la vi ett spår med några vinklar och bloduppehåll.
Därefter åkte vi hem och hämtade ut Ella för en snabb rastning medans Mats grillade. När middagen var intagen gav vi oss iväg till skogen.
Peppar fick börja, Mats följde med och plockade snitslar och fotade
Peppar är på direkt och susar iväg in i skogen, klarar sitt spår jättebra :-)
Sen var det Ellas tur. Mats skulle hålla i Peppar, då drog klagosången igång.
Ella hittade sin vittring direkt utan att jag behövde visa var spåret började. Hon tar spåret långsamt och fundersam.
Men går på, när terrängen förändrade karaktär och det blev öppnare och blåbärsris tyckte hon det var lite läskigt. Peppar som skäller i bakgrunden, jag och Sanna som smyger bakom henne.
Samtidigt var hon nyfiken vilket gjorde att hon hukade sig men fortsatte efter viss tvekan. Väl ute i blåbärsriset gick det bättre igen. Men när vi var nästan framme så markera hon busken klöven var i men ville sedan fortsätta spåra mina och Sannas fotspår.
Jag blev "överlycklig "över den fina rådjursklöven :-)
Men Ella vägrar komma i närheten av den, när jag släpper henne springer hon iväg och ställer sig 10 meter bort.
på behörigt avstånd, vill inte lukta mer på de där äckliga.....
Vi fortsatte med en promenad ner till sjön, hela vägen dit var det full gas på hundarna.
De ser ut att ha jätteroligt ihop. Vi tränade Peppar att hoppa från bryggan. Med lite övertalning gick det.
I denna miljö är Ella tuffare och mer självsäker så även om vi kastar i 2 pinnar
en till dem var vill hon ha Peppars pinne.
Så här försöker hon roffa åt sig Peppars pinne. Ser ut som han säger "hjälp hon dränker mig"
Sanna och Peppar tack för en trevlig och lärorik kväll. Ella sover som en stock. Det här behövde vi :-)
Hur man kan få uppmärksamhet
Andra trix är att skälla på allt och alla som rör sig utanför tomten, det är populärt. Eller så smiter hon iväg för att få uppmärksamhet. Så nu har långlinan åkt på så vi hinner med att stoppa henne innan hennes tokigheter befästs.
Nog skaffar Ella sig sysselsättning om inte någon hjälper till.
Därför ska det bli en Perrokväll i morgon. Sanna och Peppar kommer hit så ska vi lägga lite blodspår, träna simning och bara leka och busa.
Vi ser fram emot imorgon.
Tillbaka till vardagen
Jag har också börjat fundera på om och vilken/a kurser vi ska gå till hösten. Skulle vilja prova mer spår både viltspår och personspår. Lydnad vill jag också fortsätta, frågan är om jag ska köra det själv eller gå kurs. Vi får se vad som kommer på BK skulle gärna vilja gå kurs där så jag får upp ett kontaktnät. HIttills har kurserna varit fullsatta så jag har valt andra alternativ.
Idag har vi nått ett delmål
"Ettårig tik av bra storlek. Kraftfullt huvud, Bra hals. Normal skuldra o överarm. För åldern passande stomme. Normala vinklar. Normala rörelser" Ann Christin Sultan, 
Vi har varit på inofficiell utställning på Södertälje BK. Två rosetter kom vi hem med HP och BIR. Inte så konstigt när vi var enda Perron där :-). Men jag är helnöjd över att jag anmälde och att vi genomförde visningen. Tandvisningen var Ella lite ösäker inför men det fungerade bra. Domaren fick även känna igenom Ella. Både Ringsekreteraren och Domaren tyckte Perron var en "häftig hund" som var "härlig att känna på". Så det blev många positiva ord sagda. Sanna och Peppar stod bredvid och det var jätteskönt att ha lite stöd. Sanna tycker vi är redo
för en officiell utställning men nu tar vi ett litet steg i taget. 
Ella poserar, Sanna har tagit kortet
Sanna och Peppar körde Lydnad I och idag kom de på 5 plats Många hundar hade problem med en fläck som luktade oerhört gott. Hunden före Peppar rullade sig i det. Peppar nöjde sig med att "bara" lukta på fläkten. Men det blev förståss neddrag i poängen :-(.
Vi gjorde också en trevlig ny Perrobekantskap i Mocka. (Hunds aqua Teddie) och hennes matte. De tävlade i Elit och det var jättekul att se hur följsam och lydig hon är.
Så här relaxad var Ella precis innan hon skulle upp i ringen
Tråkigt .....
Husse trodde jag hade gömt alla hans nya målarpenslar så han gick och letade igenom hela tomten. Phu, jag hjälpte till att leta men visste ju inte riktigt vad jag letade efter. Dessutom hittade matte dem i tvättstugan så jag fick apportera dem till husse. Gissa om han blev glad, men för min del hade det varit bättre om de var borta för då kunde matte ha tränat mer med mig.
Det enda vi nu tränar är ensamträning och hur kul är det. Matte och husse jobbar på huset och jag får vara inne i huset under de varmaste timmarna.
Hoppas det blir mer bad idag
Hemma
Tillbaka i Sverige
Nu har vi tagit oss över "sista" havet till Sverige. Resan gick jättebra med lite vågor att surfa på och lagom med vind.
Solen sken och det var lika varmt som dagen innan. Vi gick raka vägen från Mariehamn till Söderarm. Först besökte vi söderarms fyr. Men där kan man bara ligga temporärt. Tillräckligt temporärt så att Ella kunde få sig en liten kisspromenad. Men det var bra hett då det inte finns någon svalkande skugga. Bada kunde vi inte heller göra för det fanns fula alg "maskar" i vattnet. När vi korsade havet kunde vi se bälten av alger efter vägen så det blev inget bad trots hettan. Vi fortsatte sedan någon timme innan vi hittade en annan ö att lägga oss vid. Det finns ganska mycket efterlämnat från militären i dessa områden men det mesta har de cementerat igen.
Ön vi tillslut hamnade på var också cementerad där kanonerna hade varit placerade. Vi passade på att bada då algerna var i mindra antal här men Ella fick inte bada. Hon skällde och "ylade" så tillslut var jag tvungen att stänga in henne för att inte störa andra båtar i närheten. Där satt hon med nosen ovanför dörren och tittade på mig med ledsna ögon.
Fyren på söderarm, sista ön innan Åland
Där vi stanna för natten var det lite alger så vi passa på att bada
Att dyka utmed ankarlinan var uppskattat nöje
Jag vill osså bada, släpp ut mig
Vi befinner oss där glasögonens skugga pekar. 
Promenad på ön öarna här uppe/ute är annorlunda från våra vanliga farvatten. Bara martallar och
låga buskar dessutom fina klippor.
Mariehamn
I Mariehamn finns en härlig fridlyst park där det finns mycket skugga. Där tillbringade jag och Ella en timme nu på kvällskvisten. Fortfarande väldigt varmt men i alla fall bättre än i solen. Johan och Mats har tagit jollen och dragit iväg till en badstrand. Maria befinner sig på festival. Vi hör musiken ut till båten. I kväll ska de avsluta festivalen med ett fyrverkeri få se hur det blir andra gången för Ella med raketer.
På väg till Mariehamn tyckte jag mig se alger i vattnet så nu blir det lite mindre bad för Ella. Även om vi "vattnar" henne innan så tar hon gärna en klunk från badvattnet. Så idag har hon fått duscha och jag har även passat på att schamponera henne vilket hon inte gillar direkt men suckar och står ut.
Ella går på lina :-)
Solen har strålat även denna dag. Vilket gjorde att alla badade. Ella också, det blir enklare och enklare att få Ella att simma på sidan av oss. Hon simmar riktigt långt och det ser ut som om hon njuter. Även när hela familjen hade gått upp hoppade hon i en gång till utan orsak (d.v.s. ingen apportering eller kontroll av oss människor)
Vi ligger för boj just nu och alla barnen tycker att det är ganska kul att sitta/stå på bojlinan och hålla balansen. Till och med Ella kom på hur man skulle göra. Först passerade hon linan och satte båda framtassarna på men när hon då försökte med båda baktassarna så ramlade hon ju av framåt. Men efter två försök kom hon på att närma sig linan jämsmed och både sätta upp fram och baktassar samtidigt. Hon klarade t.o.m att gå på linan (som givetvis var under vattenytan) Vad ska det bli av denna hund :-) Cirkushund?
