Ensam igen
Nu har vi lämnat tillbaka charmören. Det har varit jätteroligt att ha både Chanto och Peppar här. Båda är charmiga på sitt sätt, Så lika men ändå så olika alla tre. Ella accepterade Chanto som flock mycket snabbare än hon accepterade Peppar. Men det beror nog på att Ella var hos Chanto för inte så länge sedan, medans det var jättelänge sen som Peppar och Ella fick chans till att leka. Sedan var Chanto inte lika intresserad av Ella som tik som Peppar var, den lilla strandraggaren. Vilket gjorde att Ella kunde slappna av snabbare med Chanto än med Peppar.
Skillnader mellan de två hanhundarna låg vl just i den biten också. Peppar är mer "man" eller "hane" ska man väl säga. Fast en mycket artig sådan, att lära sig hundbeteende är en fröjd genom att följa Peppars signalsystem.
Under det år som gått sedan jag hade Peppar förra gången har det hänt grejer. Han har blivit ett tjog lugnare, mognare och tryggare hund. Bra jobbat Sanna. Jag har ju följt Peppar och Sanna sedan Peppar var ett år och också haft det att jämföra min Ella med när hon går igenom någon konstig hormonfas nästan ett år senare. Då känns det skönt att veta att det just är en fas som vi ska igenom med träning, vila och tålamod. Hunderiet är härligt.
Idag började vi träna lydnad igen, Jag har under tidigare vecka plockat isär momentet:
apportering, tänk att jag hemma hos Jenny beklagade mig för att Ella inte ville ta apporten. Nu har hon tagit den innan kommando, så det var bara plocka isär och träna på att vänta på kommando. Idag satt hela komandot perfekt, frågan är om det fortsätter så.
Läggande, att stanna liggande när jag går tillbaka. Har jag idag fått bukt på genom att belöna liggande, bara att fortsätta.
Ställande, att stanna stående när jag kommer tillbaka. Samma här belöna på ingång innan hon satt sig, börjar bli klart bättre dock lite svårare med att tima rätt.
När jag häromdagen satt och läste Perrobloggar slog det mig hur tråkig jag har blivit när Ella oh jag tränar. Hur kul är det att träna på lydnadsmomenten med bara godisbelöningar. Jag faller så lätt tillbaka i det eftersom det oftast är det Ella jobbar på. Men kontakten då......... leken ........ att ha skoj...... vart tog det vägen?
Idag åkte en alldeles speciell grön skinnbit fram, här ska det bli dragkamp. Det tog inte många sekunder innan jag hade en alligator hängande i skinnet :-) Vad allt gick lättare att träna både för Ella och mig. (Anna tack för att du påminde mig)
Blåbär
Kvällspromenaden gick ut i skogen för att plocka blåbär. Jag, Mats, Johan och hundarna gav oss iväg. Ella och Peppar hoppade förnöjt omkring oh Johan plockade för glatta livet med en antik gammal bärplockare jag ärvt av min farmor.
När vi plockat en enliters hink full hade Johan tröttnat. Jag fick ta över bärplokaren. Kändes lite nostalgiskt att gå där och plocka som jag gjorde när jag var barn. Är på väg att sätta ner bärplockaren i en ny dunge med blåbärsris och plockaren är väl 10 cm ifrån ett huggormshuvud. Den lilla ormen har slingrat i hop sig med öppen mun. Skriker till föser undan Peppar som precis är på väg mot stället och kliver med sjumilasteg därifrån. Tänk om jag inte haft plockaren. Risken hade då varit stor att jag stoppat ner handen för att titta på undersidan av buskarna, Eller tänk om Peppar och Ella hade sprungit precis där i sina vilda galopper i jakten på varandras pinnar. Jätteläskigt, Hundarna fick gå kopplade en bit hade svårt för att släppa dem igen. Konstigt att det inte händer fler ormbettsolycker än det gör. Nåväl i morgon ska vi göra blåbärsmuffins.
När vi plockat en enliters hink full hade Johan tröttnat. Jag fick ta över bärplokaren. Kändes lite nostalgiskt att gå där och plocka som jag gjorde när jag var barn. Är på väg att sätta ner bärplockaren i en ny dunge med blåbärsris och plockaren är väl 10 cm ifrån ett huggormshuvud. Den lilla ormen har slingrat i hop sig med öppen mun. Skriker till föser undan Peppar som precis är på väg mot stället och kliver med sjumilasteg därifrån. Tänk om jag inte haft plockaren. Risken hade då varit stor att jag stoppat ner handen för att titta på undersidan av buskarna, Eller tänk om Peppar och Ella hade sprungit precis där i sina vilda galopper i jakten på varandras pinnar. Jätteläskigt, Hundarna fick gå kopplade en bit hade svårt för att släppa dem igen. Konstigt att det inte händer fler ormbettsolycker än det gör. Nåväl i morgon ska vi göra blåbärsmuffins.
Peppar Charmör
Vi har en riktig harmör här hos oss, Perro Rizados Armando, eller allas vår Peppar :-)
När Ella vilat ut några dagar efter Chantos besök kommer nästa kille, Peppar då lillmatte skulle iväg och tävla (karate) i stora världen. (Vi håller tummar och tassar för dig tjejen, oavsett hur det går har du varit toppenduktig som tagit dig så här långt :-)
I tisdags möttes jag oh Sanna upp på Nacka BK för att träna lite lydnad. Oj vad dåligt det gick men kunde man förväntat sig något annat. Ella och jag har inte miljötränat speciellt i en sådan miljö, ännu. Fritt följ var en massa hopp och studs. Vadå ligga kvar när matte ska ställa sig bredvid då kommer ju SNART sitt kommandot, lika bra att göra det direkt.
Lika så vid stå. Fröken IVRIG skulle man kunna säga. Men det var nyttigt oh äntligen fick jag hjälp att träna tandvisning vilket fungerade ok.
Sedan skildes våra och Sannas vägar, Det gick hur bra som helst, fast polisen Ella måste ju berätta vilka regler som gäller här och framför allt lära upp charmören på att det är INTE charmigt att nosa i rumpan och hela tiden försöka para sig........... (Det tog nästan 3 dagar och 6 promenader) Men nu vet vi nästan var skåpet ska stå.
Däremellan har de riktigt roligt ihop. Lite annan lek än med Chanto, så här ser det ut
Kolla in Ellas hopp :-)
Eller så här
Men de är vädigt duktiga på att softa också. Medans jag jobbar låter Ella Peppar låna mina fötter att ligga på.
En riktig charmör som aldrig ger upp
När Ella vilat ut några dagar efter Chantos besök kommer nästa kille, Peppar då lillmatte skulle iväg och tävla (karate) i stora världen. (Vi håller tummar och tassar för dig tjejen, oavsett hur det går har du varit toppenduktig som tagit dig så här långt :-)
I tisdags möttes jag oh Sanna upp på Nacka BK för att träna lite lydnad. Oj vad dåligt det gick men kunde man förväntat sig något annat. Ella och jag har inte miljötränat speciellt i en sådan miljö, ännu. Fritt följ var en massa hopp och studs. Vadå ligga kvar när matte ska ställa sig bredvid då kommer ju SNART sitt kommandot, lika bra att göra det direkt.
Lika så vid stå. Fröken IVRIG skulle man kunna säga. Men det var nyttigt oh äntligen fick jag hjälp att träna tandvisning vilket fungerade ok.
Sedan skildes våra och Sannas vägar, Det gick hur bra som helst, fast polisen Ella måste ju berätta vilka regler som gäller här och framför allt lära upp charmören på att det är INTE charmigt att nosa i rumpan och hela tiden försöka para sig........... (Det tog nästan 3 dagar och 6 promenader) Men nu vet vi nästan var skåpet ska stå.
Däremellan har de riktigt roligt ihop. Lite annan lek än med Chanto, så här ser det ut
Kolla in Ellas hopp :-)
Eller så här
Men de är vädigt duktiga på att softa också. Medans jag jobbar låter Ella Peppar låna mina fötter att ligga på.
En riktig charmör som aldrig ger upp
Mörtö-Bunsö
Nu har vår kompis Chanto åkt hem. Det har blivit väldigt tyst i huset.
Chanto fick åka hem till sig med Laura, en liten spaniel med matte. Ella hade nog blandade känslor inför avfärden. Skönt att inte behöva dela matte men samtidigt tråkigt att inte ha en kompis som alltid ställde upp på strumplekar och annat skoj.
Vi glömde lämna tillbaka Chantos fäll som legat i Ellas Bia. En plats som Chanto uppskattade. När jag kom hem så låg Ella är och vilade. Det brukar inte hända speciellt ofta. Han har ingen riktig koll på hur man använder en Bia, kolla in stilen.
Jag undrar om hon har det bekvämt :-)
Nu när vi är ensamma har vi börjat ta tag i träningen igen. Häromdagen körde vi fritt följ med hästarna som störning.
Ella var jätteduktig ända tills en av hästarna började gnägga mitt framför oss. Jag har aldrig hört en häst gnägga så högt. Då föll Ella ur position och letade upp min högra sida istället.
Sedan har vi varit ute och plockat smultron och blåbär. Ella är jätteduktig att både ploka och vänta på att jag plockar åt henne. Smultron slog nog blåbären.
Vi skolkade och gjorde helg redan i fredags, ut med båten två härliga dagar då våtdräkten åkte på och hela familjen låg i böljan. Först visste inte Ella hur hon skulle hantera situationen, Hur skulle hon ta sig i vattnet. Men efter lite övertalning så flög hon i. det svåra är att få upp henne på båten igen. Jollen är jättebra i de lägerna. Längst bak där motorn ska sitta sticker botten ut som en mycket liten plattform där sätter Ella upp framtassarna sedan får vi knuffa henne i rumpan tills hon fått upp baktassarna och kan häva sig upp i jollen. Sedan flyger hon i igen.
Vi hittade en gamla dummien som vi kastade i i hopp om att kunna hålla den under vattnet och få henne att dyka. Maria jobbade på ett bra tag, tillslut blev Ella blöt om hela huvuet, men det är en bra bit kvar innan vi kan kalla det att dyka :-)
Efter att ha simmat och plaskat i över en halv timme sov Ella som en stock det är annars svårt att "trötta" ut henne. Hon skakar snabbt av sig ansträngningar känns det som.
Sist men inte minst skickar jag upp en bild för att visa att även vi i Stockholm har fina solnedgångar, kolla Anna :-)
Varmt och skönt, Ella hittade herr padda på kvällspromenaen som hon var väldigt nyfiken på. Paddan jobbade som sjutton för att komma undan detta monster men Ella fortsatte följa efter och nosa på herr Padda.
Chanto fick åka hem till sig med Laura, en liten spaniel med matte. Ella hade nog blandade känslor inför avfärden. Skönt att inte behöva dela matte men samtidigt tråkigt att inte ha en kompis som alltid ställde upp på strumplekar och annat skoj.
Vi glömde lämna tillbaka Chantos fäll som legat i Ellas Bia. En plats som Chanto uppskattade. När jag kom hem så låg Ella är och vilade. Det brukar inte hända speciellt ofta. Han har ingen riktig koll på hur man använder en Bia, kolla in stilen.
Jag undrar om hon har det bekvämt :-)
Nu när vi är ensamma har vi börjat ta tag i träningen igen. Häromdagen körde vi fritt följ med hästarna som störning.
Ella var jätteduktig ända tills en av hästarna började gnägga mitt framför oss. Jag har aldrig hört en häst gnägga så högt. Då föll Ella ur position och letade upp min högra sida istället.
Sedan har vi varit ute och plockat smultron och blåbär. Ella är jätteduktig att både ploka och vänta på att jag plockar åt henne. Smultron slog nog blåbären.
Vi skolkade och gjorde helg redan i fredags, ut med båten två härliga dagar då våtdräkten åkte på och hela familjen låg i böljan. Först visste inte Ella hur hon skulle hantera situationen, Hur skulle hon ta sig i vattnet. Men efter lite övertalning så flög hon i. det svåra är att få upp henne på båten igen. Jollen är jättebra i de lägerna. Längst bak där motorn ska sitta sticker botten ut som en mycket liten plattform där sätter Ella upp framtassarna sedan får vi knuffa henne i rumpan tills hon fått upp baktassarna och kan häva sig upp i jollen. Sedan flyger hon i igen.
Vi hittade en gamla dummien som vi kastade i i hopp om att kunna hålla den under vattnet och få henne att dyka. Maria jobbade på ett bra tag, tillslut blev Ella blöt om hela huvuet, men det är en bra bit kvar innan vi kan kalla det att dyka :-)
Efter att ha simmat och plaskat i över en halv timme sov Ella som en stock det är annars svårt att "trötta" ut henne. Hon skakar snabbt av sig ansträngningar känns det som.
Sist men inte minst skickar jag upp en bild för att visa att även vi i Stockholm har fina solnedgångar, kolla Anna :-)
Varmt och skönt, Ella hittade herr padda på kvällspromenaen som hon var väldigt nyfiken på. Paddan jobbade som sjutton för att komma undan detta monster men Ella fortsatte följa efter och nosa på herr Padda.
Semester
Det känns lite jobbigt att inte vara semesterledig när det är så fint väder ute som det varit idag. Men då får man minnas de veckor vi haft och drömma om de vi ska ha, lite senare. Har äntligen laddat bilderna ur kameran så för att visa att vi faktikt har haft semester visar jag ett axplock här
Turkiet
Hotellpoolen, fick Johan bestämma så tillbringade vi dagarna där. Kortet är taget från rummet och det är Johan som står med den gröna badmadrassen vid poolkanten.
Två bröder som älskar att dyka
Maria och Martin på dykkurs, Här får de hjälp med vikterna.
Martin och Maria badar lerbad
Johan i lermundering
Vi åker flodbåt, otroligt fin natur
Rommerskt badhus
High Caparall
Johan med nytt gevär på High Caparall
Vi ska ut och åka ångtåg
Vi väntar på avfärd
Hjälp, vi blir rånade
Onsala/Göteborg
Ki tar med oss till Smarholmen där JOhan får fiska krabbor med de andra barnen.
Även dagen därpå åker vi med hela "tjocka" släkten till Smarholmen och nu tog vi med egna krabbgrejer. Här läpper Johan ut krabborna för att se vilken som kommer först ner i havet igen.
Den här kom sist och var störst.
Nästan hela "tjocka" släkten som möttes där för att umgås och fira mormor och morfars 100 års jubileum. Mats mamma och moster berättade för barn och barnbarn om morfar/mormors liv. Vi hade en jättetrevlig dag.
Till slut åkte vi till Liseberg , Ella fick stanna hemma hos Ki (tack för hjälpen) medan vi åkte upp, ner, fram och bak i alla karuseller.
Därför får vi jobba några veckor innan vi får avluta sommarlovet med ledighet igen.
Turkiet
Hotellpoolen, fick Johan bestämma så tillbringade vi dagarna där. Kortet är taget från rummet och det är Johan som står med den gröna badmadrassen vid poolkanten.
Två bröder som älskar att dyka
Maria och Martin på dykkurs, Här får de hjälp med vikterna.
Martin och Maria badar lerbad
Johan i lermundering
Vi åker flodbåt, otroligt fin natur
Rommerskt badhus
High Caparall
Johan med nytt gevär på High Caparall
Vi ska ut och åka ångtåg
Vi väntar på avfärd
Hjälp, vi blir rånade
Onsala/Göteborg
Ki tar med oss till Smarholmen där JOhan får fiska krabbor med de andra barnen.
Även dagen därpå åker vi med hela "tjocka" släkten till Smarholmen och nu tog vi med egna krabbgrejer. Här läpper Johan ut krabborna för att se vilken som kommer först ner i havet igen.
Den här kom sist och var störst.
Nästan hela "tjocka" släkten som möttes där för att umgås och fira mormor och morfars 100 års jubileum. Mats mamma och moster berättade för barn och barnbarn om morfar/mormors liv. Vi hade en jättetrevlig dag.
Till slut åkte vi till Liseberg , Ella fick stanna hemma hos Ki (tack för hjälpen) medan vi åkte upp, ner, fram och bak i alla karuseller.
Därför får vi jobba några veckor innan vi får avluta sommarlovet med ledighet igen.
Chanto puss
Två fina hundar som folk vi möter inte ser skillnaden på dem, trots att en har svans men inte den andra
Nytt utseende
Idag var det dax att ta bort "våren" från bloggen dvs byta ut körsbärsblom mot sol, vind och vatten. Ellas rätta element :-)
Det fick bli en bild på Ella i Jollen. Jollen hänger alltid efter vår båt. Vi köpte den mest för Maria och Johans skull. Men den som använder den nästan mest är Ella. Så fort hon vaknar på morgonen och vi öppnar upp båten far hon iväg till Jollen och tittar på oss med sina bruna ögon för att vi ska skynda oss i land för en morgontoalett. Ibland hoppar hon i från jollen om vi är för långsamma och simmar/springer in till land. Om vi badar från båten är det Jollen som är Ellas trampolin och trappa upp. Jollen är alltså en jättebra grej tycker Ella. Ibland har den dock gjort så att hon "sitter fast" då hon hoppat i den sedan har vinden fört iväg den så att linan till stora båten sträcks. Då får hon vackert sitta där tills vi märker att hon är borta :-) det gör hon utan att säga ett ord, fast det är klart det blir aldrig några längre stunder eftersom på båten har man koll på allt och alla.
Bakgrundsbilden är en Onsalamås, som jag fotade när vi hade picknick tillsammans med Ki.
Igår kom Chanto hit, det var efter en trevande start ett kärt återseende. Det är bra med Chanto för han låter Ella ha sin rumpa ifred. Däremot pinnen som Ella "råkat" tappa plockar han snabbt upp och sedan är leken i full gång över sten och stock. De är urgulliga ihop, när de äter kollar de varandras matskålar och eftersom ingen av dem gillar sitt torrfoder sådär jättebra så byter de gärna skål och till slut är maten uppäten.
Det är dock otroligt hur två hundar kan låta. Ella är ju ganska duktig när hon är ute men nu triggar de varandra så att bara det knakar i träden så går de igång. tillslut blev jag tokig så Chanto fick vara inne med mig medans Ella fick ligga på trappan som hon älskar. Chantos matte påpekade när hon var hundvakt att de är lite olika. Chanto kollar av mig ofta när vi är hemmavid medans Ella ligger tryggt i skuggan under studsmattan eller på trappan. På promenaderna så kollar Ella av mig ofta och går inte längre än 15- 20 meter ifrån mig. Medans Chanto kan gå längre ifrån och söker inte kontakt lika ofta. Det är väldigt roligt att kolla likheter och olikheter på de två syskonen. Jag upplever Chanto som en mjukare hund.
Det fick bli en bild på Ella i Jollen. Jollen hänger alltid efter vår båt. Vi köpte den mest för Maria och Johans skull. Men den som använder den nästan mest är Ella. Så fort hon vaknar på morgonen och vi öppnar upp båten far hon iväg till Jollen och tittar på oss med sina bruna ögon för att vi ska skynda oss i land för en morgontoalett. Ibland hoppar hon i från jollen om vi är för långsamma och simmar/springer in till land. Om vi badar från båten är det Jollen som är Ellas trampolin och trappa upp. Jollen är alltså en jättebra grej tycker Ella. Ibland har den dock gjort så att hon "sitter fast" då hon hoppat i den sedan har vinden fört iväg den så att linan till stora båten sträcks. Då får hon vackert sitta där tills vi märker att hon är borta :-) det gör hon utan att säga ett ord, fast det är klart det blir aldrig några längre stunder eftersom på båten har man koll på allt och alla.
Bakgrundsbilden är en Onsalamås, som jag fotade när vi hade picknick tillsammans med Ki.
Igår kom Chanto hit, det var efter en trevande start ett kärt återseende. Det är bra med Chanto för han låter Ella ha sin rumpa ifred. Däremot pinnen som Ella "råkat" tappa plockar han snabbt upp och sedan är leken i full gång över sten och stock. De är urgulliga ihop, när de äter kollar de varandras matskålar och eftersom ingen av dem gillar sitt torrfoder sådär jättebra så byter de gärna skål och till slut är maten uppäten.
Det är dock otroligt hur två hundar kan låta. Ella är ju ganska duktig när hon är ute men nu triggar de varandra så att bara det knakar i träden så går de igång. tillslut blev jag tokig så Chanto fick vara inne med mig medans Ella fick ligga på trappan som hon älskar. Chantos matte påpekade när hon var hundvakt att de är lite olika. Chanto kollar av mig ofta när vi är hemmavid medans Ella ligger tryggt i skuggan under studsmattan eller på trappan. På promenaderna så kollar Ella av mig ofta och går inte längre än 15- 20 meter ifrån mig. Medans Chanto kan gå längre ifrån och söker inte kontakt lika ofta. Det är väldigt roligt att kolla likheter och olikheter på de två syskonen. Jag upplever Chanto som en mjukare hund.
Snabbt man glömmer
Ella har de senaste dagarna fått en knäpp och skäller mycket när det kommer in någon i huset. Ute är det fortfarande ok tyst. Så nu har jag bestämt att jag måste ta i det. Efter mycket funderande tänkte jag ta till de urgamla knepet att lära hunden skälla och sedan lära in kommandot tyst. Så nu efter 2 1/2 års ignorerande av ljud så försökte jag få Ella att skälla för att få matskålen. (Känner mig dock tveksam till metoden men vad gör jag inte)
Jag tog fram en klicker och stod med matskålen i handen (för säkerhetsskull även kryddad med lite korv) Nu fick jag en hel repertoar med trick vi tränat in allt från att flytta stolar, putta in lådor. Hämta grejer, sitta, stå på två ben, ligga lägga ner huvudet,snurra runt, lägga nosen i knät ja det fanns alla möjliga trix som jag helt glömt bort. Till slut kom i alla fall ett litet litet voff och jag hade en väldans tur som klickade precis rätt så vem vet nästa gång kanske det kommer ett skall tidigare.
IDag väntar vi storfrämmande Chanto, Ellas brorsa ska komma till oss. Det ser vi verkligen fram emot.
Frustration
Vi har legat på sofflocket hela veckan, först var det för att njuta "segerns" sötma efter anlagsprovet. Hon är ju så himla duktig min hund som trots krock pga klövern nu mindre än ett år senare visar matte klöven efter att ha spårat i många minuter i värmen :-) sedan var det värmen vi skyllde på, Visst blev det vattenapportering varje dag på morgon promenaden (allra minst) Matskålen jobbas det också för. Vi försöker sätta ihop lydnadsmomenten genom att ha mat + lite godis som "mål" fungerar bra. Då blir det iallafall målmedveten träning 2 ggr om dagen (dock väldigt korta, just nu har vi kedjat ihop från inkallning till hoppet) Men vi nöter på och det går lite frammåt varje dag. sedan har vi skyllt på regnet. Så igår tog jag mig i kragen då jag fick ett mail från vår instruktör i agility så vi bestämde att vi skulle träffas på klubben i kväll. Det är ett tag sedan vi var nere. Ella märkte vart vi var på väg redan när jag svängde av vägen.
Först lämnade jag henne kvar i bilen för att enklare kunna sätta upp hinder. Vi var 4 hundar och 3 människor. Vi satte upp 9 hopphinder för att få lite hoppträning, en slalom, däcket, en tunnel och A-hindret stod strategiskt placerat.
Jag ville träna hopphinder, att Ella skulle springa "i mål" utan mig och inte tjuvstarta. Jag gick och hämtade Ella som var helt tossig rastade sedan band jag upp henne på planen, jag är nog den elakaste hundägaren man kan ha, tyckte Ella och kunde inte för sitt liv förstå varför hon skulle sitta vid den dumma lyktstolpen. Hon lät otroligt, när hon väl tystnade så gick jag och värmde upp henne. Jag förberedde en matskål med korv framför hindrerna sedan gick jag tillbaka och trodde hon skulle hoppa 9 hinder utan alltförmycket stöd från mig, pytsan. 5 hinder hoppade hon sedan sprang hon på sidan om de sista 4 och slukade korvbiten. Nu kom Linda in och höll koll på matskålen. Du må tro att Ella vart besviken när det inte ens hjälpte att skälla på den tjuven...... Ella var helt frustrerad och vi började med att minska antal hinder innan godis, 4 gick bra 5 gick bra, sedan slutade vi. Ella stod och hoppade av viljan att göra något, jag frustrerad över att hon inte kunde lugna ner sig. Vi körde några var i slalomet, tänkte det skulle göra susen men icke. Bästa övningen idag blev tre hopphinder 90 graders sväng in i en tunnel passera hindrerna upp på A-hindret med en godisskål precis nedanför A-hindret. Vilket bra avslut Ella skötte A-hindret galant :-) fast först 3:dje gången fick jag Ella att göra en skarp 90 graders kurva in i tunneln. De två första gångerna sprang hon nästan alla de 9 hopphindrerna på rad. Hon är för rolig min lilla Donna. Nästa gång får jag se till att spåra eller cykla med henne innan agilityn så att hon är "lite" trött.
Dessutom ska vi vara mer aktiva än vad vi varit den senaste veckan. Nytt blod ska köpas in, spårpinnar fixade jag igår vi får dessutom lägga in mer agility på schemat.
Först lämnade jag henne kvar i bilen för att enklare kunna sätta upp hinder. Vi var 4 hundar och 3 människor. Vi satte upp 9 hopphinder för att få lite hoppträning, en slalom, däcket, en tunnel och A-hindret stod strategiskt placerat.
Jag ville träna hopphinder, att Ella skulle springa "i mål" utan mig och inte tjuvstarta. Jag gick och hämtade Ella som var helt tossig rastade sedan band jag upp henne på planen, jag är nog den elakaste hundägaren man kan ha, tyckte Ella och kunde inte för sitt liv förstå varför hon skulle sitta vid den dumma lyktstolpen. Hon lät otroligt, när hon väl tystnade så gick jag och värmde upp henne. Jag förberedde en matskål med korv framför hindrerna sedan gick jag tillbaka och trodde hon skulle hoppa 9 hinder utan alltförmycket stöd från mig, pytsan. 5 hinder hoppade hon sedan sprang hon på sidan om de sista 4 och slukade korvbiten. Nu kom Linda in och höll koll på matskålen. Du må tro att Ella vart besviken när det inte ens hjälpte att skälla på den tjuven...... Ella var helt frustrerad och vi började med att minska antal hinder innan godis, 4 gick bra 5 gick bra, sedan slutade vi. Ella stod och hoppade av viljan att göra något, jag frustrerad över att hon inte kunde lugna ner sig. Vi körde några var i slalomet, tänkte det skulle göra susen men icke. Bästa övningen idag blev tre hopphinder 90 graders sväng in i en tunnel passera hindrerna upp på A-hindret med en godisskål precis nedanför A-hindret. Vilket bra avslut Ella skötte A-hindret galant :-) fast först 3:dje gången fick jag Ella att göra en skarp 90 graders kurva in i tunneln. De två första gångerna sprang hon nästan alla de 9 hopphindrerna på rad. Hon är för rolig min lilla Donna. Nästa gång får jag se till att spåra eller cykla med henne innan agilityn så att hon är "lite" trött.
Dessutom ska vi vara mer aktiva än vad vi varit den senaste veckan. Nytt blod ska köpas in, spårpinnar fixade jag igår vi får dessutom lägga in mer agility på schemat.
Paradiset, Finnhamn
det är inte jag som döpt platsen, den heter faktiskt Paradiset och visst är det vackert. Inte vet jag om det är vackrare än andra öar i skärgården men namnet drar väl också folk för här ligger det båtar. Vädret är inte lika fint som det varit i veckan. vi har ömsom sol och ömsom regn. I natt har det också blåst endel rakt in i aktern på båten. Enligt Mats har vi väl inte haft en "sämre" förtöjning än denna med Johanna 3. Men vi fick sova gott i alla fall, i gårkväll satte vi upp en sprint (extralina) så att vi inte skulle trycka till vår grannbåt. Likadant gjorde grannbåtarna på båda sidor om oss så vi var beredda :-)
På ön finns både vandrarhem, stugor, affär och krog. dessutom går waxholmsbåten hit så det finns stora öjligheter för alla att vistas här ute i den underbara naturen :-)
Ella älskar verkligen det här med att vara ute på öarna. Själva seglandet vet jag inte vad hon tycker om, mer än att hon gillar att det är trångt i lyan, Hon är alltid med och ser allt som händer. När vi väl har kastat loss lägger hon sig antingen under den som styr eller drar ner i någon av kojerna (helst den som fortfarande finns folk/ungdommar i) Men när vi kommer fram så är det ett måste att direkt få komma iland och gå på upptäcksfärd.
Nu på morgonprommenaden gick vi en " naturstig" som verkar vara mer och mer förekommande på de naturreservat vi har i skärgården. På sätt och vis bra för då går folk mer samma stig och förstör inte blommor, mossor mm som är ömtåliga och kanske sällsynta. Dessutom ett bra sätt att få ut folk i skogen som i vanliga fall inte är ute och går i skogen.
Här var naturstigen ok men det påminner mig om tidigare i somras då vi var på Bullerön.
Bullerön är också ett helhäftigt naturreservat men består mest av berg.. Där har de en naturstig de markerat genom att sätta små färgkluttar på stenar och berg. Johan tyckte det var jätteroligt att tävla och leta efter nästa färgmarkering. Vilket gjorde att han tog den kanske 3 km promenaden med glädje och språng 2 gånger först med mig och Ella och senare med Mats och Ella :-)
Det som då gjorde mest intryck på mig var Ella. Hon letade också markeringarna på sitt sätt, med nosen. Helt fantastiskt ,så gick hon först och hittade vägen stora delar av tiden :-) Vilken otrolig näsa eftersom promenaden gick över mycket berghällar utan minsta antydan till jord, mossa eller andra material som enkelt kan behålla vittringen.
Morgonens promenad var i allafall härlig och vi tränade lite inkallning, ligg på stenar och andra roliga övningar.
Nu ska vi plocka ihop oss så att vi kan börja hemseglngen i medvind.. sedan är det vanlig vardag igen. Vi har ju haft 2 veckor semester så nu ska vi jobba flera veckor innan vi får mer semester. Hoppas då att vädret för alla er semesterfirare blir bra och vi ser fram emot veckan då vi också ska få Chanto på besök några dagar, Fast Ella vet inte om det ännu :-)
På ön finns både vandrarhem, stugor, affär och krog. dessutom går waxholmsbåten hit så det finns stora öjligheter för alla att vistas här ute i den underbara naturen :-)
Ella älskar verkligen det här med att vara ute på öarna. Själva seglandet vet jag inte vad hon tycker om, mer än att hon gillar att det är trångt i lyan, Hon är alltid med och ser allt som händer. När vi väl har kastat loss lägger hon sig antingen under den som styr eller drar ner i någon av kojerna (helst den som fortfarande finns folk/ungdommar i) Men när vi kommer fram så är det ett måste att direkt få komma iland och gå på upptäcksfärd.
Nu på morgonprommenaden gick vi en " naturstig" som verkar vara mer och mer förekommande på de naturreservat vi har i skärgården. På sätt och vis bra för då går folk mer samma stig och förstör inte blommor, mossor mm som är ömtåliga och kanske sällsynta. Dessutom ett bra sätt att få ut folk i skogen som i vanliga fall inte är ute och går i skogen.
Här var naturstigen ok men det påminner mig om tidigare i somras då vi var på Bullerön.
Bullerön är också ett helhäftigt naturreservat men består mest av berg.. Där har de en naturstig de markerat genom att sätta små färgkluttar på stenar och berg. Johan tyckte det var jätteroligt att tävla och leta efter nästa färgmarkering. Vilket gjorde att han tog den kanske 3 km promenaden med glädje och språng 2 gånger först med mig och Ella och senare med Mats och Ella :-)
Det som då gjorde mest intryck på mig var Ella. Hon letade också markeringarna på sitt sätt, med nosen. Helt fantastiskt ,så gick hon först och hittade vägen stora delar av tiden :-) Vilken otrolig näsa eftersom promenaden gick över mycket berghällar utan minsta antydan till jord, mossa eller andra material som enkelt kan behålla vittringen.
Morgonens promenad var i allafall härlig och vi tränade lite inkallning, ligg på stenar och andra roliga övningar.
Nu ska vi plocka ihop oss så att vi kan börja hemseglngen i medvind.. sedan är det vanlig vardag igen. Vi har ju haft 2 veckor semester så nu ska vi jobba flera veckor innan vi får mer semester. Hoppas då att vädret för alla er semesterfirare blir bra och vi ser fram emot veckan då vi också ska få Chanto på besök några dagar, Fast Ella vet inte om det ännu :-)
