Calmigos Caramella

I morse tog jag och Ella det viltspår jag lagt i går. Jag var lite stressad över att i går haft en Face Book konversation med en hundkompis här hemma, som berättade att hennes gubbe lagt spår igår som de bestämt sig för att inte gå, då han träffat på "många ormar". Det var bara någon kilometer ifrån där jag lagt vårt spår. Skillnaden var att han gick på ett hygge jag gick i blåbärsris, högt gräs och sly.

Spåret var mer än 600 meter och hade ett bloduppehåll och en återgång (kom på att jag aldrig tränat det, så att hon klarade det på provet visar vilken duktig hund jag har. Provet gick galant, första vinkeln ringades det lite i, jag var "duktig" och kom ihåg att ta två kliv ur spår så hon fick jobba upp spåret själv :) Sedan gick det som på räls. Bloduppehållet gck klockrent, ingen skillnad. Återgången gick hon ut i, fortsatte några meter började sedan ringa, ringade ganska stort och hittade tillbaka till spåret och fortsatte åt rätt håll. Sedan var det på det igen. Jag gick bakom Stampade vid varje steg (bra störningsträning tänkte jag, men Ella brydde sig inte det minsta)

I Spårslutet låg förutom klöven en godisburk, Den lyfte hon upp och bar en bit innan hon fick upp den. Nu måste vi bara få till endel skottträning och underhålla hennes duktiga arbete och göra henne mer säker på återgångar och uppehåll :)

När vi var klara kom jag på varför jag föredrar kortklippt Ella :)
Frön ÖVERALLT, ja, ja då har jag något att göra framför TVn ikväll. För nu ska jag in i duschen innan jag åker till klubben för ett varmt träningspass :)



 

Inte för att hon försöker charma brallorna av dem, nej inte, men runt vårt område har det utförts ett antal inbrott i nya BMW och Audi bilar.  Vi bor ju på en liten gränd och 2 hus bort har de varit. Dragit bort strömmen från gatlyktan och skruvat ur glödlamporna ur utebelysningen. Därefter kopplat ur billarmet och snott, hela framlyktorna, krockkuddar och annat smått och gott. Polisen har sina aningar och misstänker att allt används i någon bilverkstad där krockskadade bilar lagas. Ingen märkte av inbrottet trots att det bor en Golden rakt över lilla gatan.
Grannen bredvid oss har också en ny fin Audi, men av någon anledning har de struntat i den, grannen kom på att det troligen beror på att Ella vaktar vår gemensamma parkeringsplats :-) Har de varit här och rekat området så har säkert Ella uppmärksammat dem.
Inte bara dumt med en vakthund i grannskapet :-)

Idag har Ella och jag viltspårat. Jag la ett spår efter morgonpromenaden, hade preppat 5 snusdosor med lite godis (tack för tipset Ki), gjort iordning en pinne som jag tejpade fast en flaska med en fastsatt wettexduk fastsatt som jag använde som stämpel. Mitt första försök, Borde ha klippt Wettexduken i 4 bitar men det tänkte jag inte på, så duken sög upp blodet men det kom inte så mycket i själva spåret.
Jag hade glömt snitslarna hemma så jag fick använda snusdosorna som snitslar.

Efter 6 regniga timmar tog vi oss an spåret. Ella blev lite fundersam över första snusdosan, men markerade den. Första vinkeln gick klockrent men med massor av regn, lite blof och rent berg blev det lite svårt på andra rakan. Men efter lite hjälp klarade hon både vinkel 2 och 3 alldeles själv. Snusdosor markerades men spåret var viktigare.  Ella viker av för tidigt på sista rakan men klarar ut det själv och när jag tror vi är helt borta hittar hon klöven så fint :-)

Dagens spår gav mersmak, fast jag måste få till tekniken med stämpelflaska så rätt mängd blod kommer ut.

 

Nu har vi haft några trevliga semesterdagar igen. Vi hade släktträff i Gottskär (Göteborg) i helgen. JAg tog ledigt några dagar och drog iväg redan på Onsdagen tillsammans med mina barn. Ella fick stanna på Makens jobb. Vi sov på High Caparalls camping. en liten nostalgitripp för mina större barn och en upplevelse för den minsta. Vi köpte pangare och cowboyhattar och sprang omkring och sköt på varandra hela torsdagen.
På torsdag kväll åkte vi vidare till Gottskär där vi träffade Ki, Fozzie, Zolo och lilla Chica. Johan blev mycket förtjust i Chica. Hon kunde nog fått följa med oss hem om Johan fått bestämma.
Efter bad, sol, krabbfiske och en jättetrevlig middag blev det dax för släktträff på lördagen. Totalt var vi runt 25 -30 personer allt från nyfödda till barnens farmor och farfar. Vi besökte gravar, badade, käkade middag och satt och snackade långt fram på småtimmarna. Ella hade kommit ner med Mats på fredagen så hon fick hänga med vilket inte var några problem alls. På Söndagen drog vi iväg till Liseberg, Ki hade förbarmat sig över Ella så vi fick roa oss ordentligt fram till sena kvällen. Eftersom Mats behövde ta sig till jobbet och Ella skulle göra anlagsprov i viltspår så åkte vi hem efter Liseberg en sen men behaglig bilresa. I kväll bar det dock iväg till Gålö där jag mötte Micke som jag gick anlagsprovet för. Hela dagen hade varit jättevarm som tur var skulle vi träffas först 20:30. Innan jag satte mig i bilen duschade jag av Ella och hade vädrat bilen i flera timmar. 26 grader visade termometern på i bilen. Väl framme rastade jag Ella innan vi åkte dit spåret låg. Ella gick iväg direkt i spåret hade inga problem att nosa sig fram, Ringade lite i andra och tredje vinkeln (mer än hon gjort tidigare på träning) så jag trodde nästan hon var ute och cyklade. Dock kunde man tydligt läsa på henne att hon fått upp spåret igen. Vid ett tillfälle korsade hon spåret fram och tillbaka innan hon slutligen efter 17 minuter hittade, markerade och till sist tog klöven. Gud vad jag var och är glad :-)
 
Hon kändes ok fast lite osäkrare än vanligt idag, kanske värmen, annan spårläggare eller vad vet jag. det vi ska göra Ella säkrare på är vinklar och bloduppehåll innan vi går vidare och tränar längre liggtider och återgångar.

Ett jättetack till Sanna och Micke som fått oss hit, Ki för peppning och Per-Arne för klövarna. Nu ska vi suga på detta ett tag.

Idag har vi kört ett skymningsspår, Viltspår. När jag la spåret var min intention att gå över olika underlag. Vi började i blåbärsriset, gick upp över en kal bergsklippa ner i våtmarker och mörk barrskog. 3 90 gradersvinklar spåret fick ligga i 6 timmar. Efter en rörig kväll gick vi ut och skulle ta spåret, tro inte jag kom ihåg hur jag gått. Dessutom hade jag snitslat sparsamt eftersom jag inte hade så många snitslar. "De lärdes" ord ringde i mina öron "Lita på din hund" och det visade sig vara lyckat. Idag gick Ella i en behaglig takt utan att tveka. Vid ett tillfälle i en vinkel gjorde hon en lov runt ett träd innan hon fortsatte. Väl framme vid klöven markerade hon fint men jag väntade ut henne så att hon faktiskt tog klöven i munnen :-)

Sedan bytte hon glatt mot en bit korv. Det känns så himla bra att vi kommit så här långt och snart är tiden mogen för en anmälan.

Igår kväll smet jag och Ella från man och barn :-) Sanna hade lagt ett viltspår åt oss.
Fast lite dåligt samvete fick jag eftersom Johan hade läxor och jag också hade varit borta dan innan på BK.
Men, men de ska få rå om mig ordentligt under semestern.

I alla fall hämtade vi Sanna och körde ut på skogsvägar. Först tog vi Peppars spår. Vilken skog med massor av ris och konstiga grejer, kannor, bollar och andra konstiga rostiga saker hittade vi. Peppar gick sitt spår på 30 minuter. JAg har sett honom mer fokuserad tidigare men han löste spåret. När vi kom tillbaka till bilen måste Ella noggrant nosa av både mig och Sanna. Peppar han brydde hon sig inte om. Snitslarna fick sig också en ordentlig genomgång av nosen.
Men Ella fick vänta tills vi åkt en bit till. Sen så, visste Ella precis vad som var på gång.
Hon låg i kopplet med nosen i marken. Enda fram till första snitseln. det var svårt att få henne att fokusera på att sitta medans jag satte på henne sele och lina. Än värre var det när jag gick och tittade på "brottsplatsen".
Nu kunde hon inte bärga sig längre, Spåret tog hon fint och det var jätteroligt att följa henne och inte veta om vi gick rätt eller inte. Sanna var ju med så lite hejaviskningar fick vi under tiden. Ella gick bestämt, kanske lite för snabbt, vinklar och bloduppehåll gick som en dans. Ella markerade några snitslar och spåret var lite förföriskt då vi helt plötsligt fick se snitsel som tillhörde slutet på spåret. Sanna hann stoppa oss innan vi genade över dit. Ella tog ett nytt spårupptag och sedan gick hon som på räls. Den här gången var klöven gömd inne i ett risigt buskage. Jag väntade med flit utanför för att se hur hon agerade om jag var lite cool. Bingo, återigen tar hon upp klöven. Men släpper den när vi börjar berömma henne. Det känns så himla kul att det fungerar så bra.  Spåret hade legat i 4 timmar och var kanske 400 m långt. Tack Sanna för en häftig kväll. Nästa gång är det min tur att lägga spår till Peppis.

Har hunnit lägga ett spår varje morgon vilket innebär 3 spår så här långt. Håller mig fortfarande på lätta spår och inte alltför långa. Nu har det gällt att få upp motivationen. För tre dagar sedan hade jag en hund med slokande svans, igår kom svansen upp en bit och idag har den nästan varit glad och förväntansfull :-)
Precis vad jag önskat.

Idag behövde dessutom Ella ingen peptalk utan klarade sig själv riktigt bra. Ibland tyckte jag att hon gick för långt från spårkärnan men samtidigt låg vinden på från sidan så till viss del är det kanske förståeligt.
Jag måste hålla mer koll på vinden när jag lägger spåret, är väl slutsatsen jag får dra.
Efter att ha hittat sin belöning (en liten burk med leverpastej) så tog jag av henne selen då fortsätter hon spåra mina fotspår, så hon var ganska laddad. När jag sedan vänder tillbaka för att hämta snitslarna så springer hon före och markerar alla fyra. Kanske också en slutsats jag får dra. Lita på hunden och sluta snitsla.

På spårkursen på Hundcampus fick vi lära oss lägga spår utan snitslar. Men just nu verkar min hjärna svämma över med information så jag behöver stöd för att veta att vi går rätt.

Nej, nu måste julstöket avslutas inför gästerna i morgon. Om jag hinner göra allt klart idag så får Ella ett spår i morgon också annars får det vänta till juldagen.