Misshandel av blogg

Det blir inte så mycket uppdaterat här på senaste tiden.
Hm, funderar på varför. Inget att skriva, mycket att göra eller bara ganksa less. Det är nog lite av varje.
Träningsgruppen jag är med i har jag inte tränat med på många veckor, för mycket jobb. De tränar helst i anslutning till jobbet eller efter jobbet och det passar inte mina tider.

Jag småpular lite med lydnaden, Mest har jag jobbat med de tre olika apporteringsmomenten. Känner att det inte är någon mening med det andra förrens jag får Ella att vilja greppa apporten snabbt, eller åtminstone snabbare.
Jag har kommit så långt med hopp apporten att jag funderar på hur jag ska få henne att ta den snabbaste vägen, det är en STOR förbättring. Vi har kommit långt här tycker jag. Fortfarande får jag i mellanåt använda boll som "dragningskraft" tillbaka till mig men på två månader har det hänt endel.

Metallen är fortfarande "skakig" dock mycket bättre än tidigare. Idag var jag ute och tränade på Värmdö brukshundsklubb tillsammans med Nina och Lisa. Fick då hjälp med lite kommenderingar i apporteringarna.
Vittringen som tidigare varit en fröjd i sorteringen skakar just nu då jag jobbat med att inte tugga på pinnen. Men här känner jag mig inte speciellt orolig, det är bara att köra några till så blir det bra.

Nu som alltid är Fria följet stora akilleshälen, lite så det gör att jaginte har lust att fortsätta med lydnaden. Jag ser hur stora förbättringar folk gör runt omkring mig men ser inte att vi utvecklas i detta alls. Gör vi det är det pyttesteg. Efter en timme med Sofia Edlind så har jag nu återgått till valpövningar. Rätt position, belöna i steget (efter ett halvt steg), Börja i långsam marsch, göra massor av olika steg (höger om, vänsterom, backa, gå på snedden hit och dit) för att få Ella uppmärksam på vad vi gör. Just nu är hon för het, vlket gör att hon ligger 3 dm för långt fram. Svansen går som en piska på min vad och hon skjuter sig fram som ur en kanon.
Visst mycket roligare än en såsig, trött hund men just nu svår att tygla. Måste försöka behålla attityden samtidigt som jag får en stadga i henne.

I morgon är vi ett gäng som åker till Niina Svartberg, det ska bli superroligt och väldigt intressant. Få se hur det går och om jag kan hitta den tappade inspirationen.

Mycket spår blir det nu :)

Igår som start på helgen hade jag och Sanna bestämt oss för att spåra, vi la snabbt ut en blänkare på SPdAEK facebooksida och helt lötsligt var vi 6 st som träffades i Ågesta.
Sanna och Peppar, Cecilia och Tuss och jag och Ella fick lägreklassspår. Nina och Cava fick ett appellspår och Peter och Siri och Nina och Zoya fick nybörjarspår på ängen.

En underbar eftermiddag. Nina gick mitt spår som hade 8 pinnar (markerade eftersom jag måste jobba upp hennes intresse för grejer i spåret) och var 800 meter långt. Innehöll några vinklar och en spetsvinkel. På ett ställe började det lukta lite konstikt och där kunde jag se att Ella blev lite mer observant på omgivningen. Min fantasi skenade iväg och jag började fundera på Vildsvin, de vill man ju inte träffa i dessa tider då de har ungar.
Men Ella spårade vidare ner i en sänka med vattenmossa. Här bestämde Ella sig för att sluta spåra och leta upp det största vattensamlingen hon kunde hitta och bada en stund och rulla sig och bada igen. När hon var klar gick vi tillbaka där hon slutat spåra och då tog hon upp spåret igen som om ingenting hade stört henne. Nu tuffade hon på igen, upp och ner. Tur att Nina hade berättat att det skulle vara lite brant annars hade jag tvivlat på att Ella hittat rätt spår. Alla pinnarna kom hem min jag tror inte vi skulle hunnit inom tidsgränsen iom Ellas "avhopp". men kul var det och jag njuter verkligen av att stå i andra änden av linan, med ett bra drag och inte ha en aning om vi är rätt eller inte förrens jag ser nästa vimpel. Hundar är fantastiska :)

Arbetsmyran Ella

Måste ju också berätta häromdagen var jag ute med vårt träningsgäng för att köra spår. Kazzi den vilda lilla "råttan" var med. Medans mitt "lägreklass" spår mognade gjorde jag ett litet nybörjarspår till henne, vilket gick jättebra. Därefter tog jag ut min bästis Ella. Kazzi fick vara kvar ute (ur bilen). Ella visste mycket väl vad som skulle ske. När jag bad henne sätta sig ner satt hon blick stilla, med öronen helt strukna bakåt. Trots att odågan Kazzi hoppade och "högg" henne i sidorna på bogen. Jag satte på henne halsband och lina, vartefter jag bestämde mig för att odågan skulle få följa med ut i skogen medans vi spåra.


Det här är en gammal bild men lika tokig som här var hon den lilla odågan.

Men Ellas matte var så stolt över sin hund. Upptag och sedan var det som att tåget hade gått och det gällde att hänga med. Inget kunde störa Ella, hon körde på i ca 800 meter. Pinnarna hade jag markering på för de är hon inte så intresserad av, spåret däremot.
Spåra är kul tycker både Ella och jag som blir helt förundrad över hur bra hon jobbar trots störning.

Svenska Hundklubben - spårprov

Jag har nosat upp en 100 årig organisation Svenska Hundklubben som verkar vara "konkurrent" till SBK.
De har ett annat upplägg på sina spårprov som just nu passar oss. Det verkar vara ha influenser från personspår och viltspår. De har 4-5 olika klasser med längre och längre liggtid och mer och mera klurigheter.
Jag upplever att Ellaär lätt påverkad av skott så jag vill inte trycka på med att träna och tävla lägre och/eller köra öppenklass viltspår tills jag tagit hand om det problemet, så det här kom som en rolig grej.

Har nu anmält mig och betalt , sedan hittar de ett datum och tid som de erbjuder. Alltså inga uppsatta dagar som på brukset. Nåväl spännande är det och säkert lite roligt :)
Rapporterar mer senare.

Telefunken - grunken



Efter trixkursen på kaplandsgården förra helgen har jag helt spontant gått och köpt en pryl till :)
En högtalare som jag kopplar till mobilen genom Bluetouth. Den är "waterresistent" och har ganska bra ljud och räckvidd :) Lizett hade en finare anläggning när vi var i Vingåker det var då som tanken föddes att jag nog behövde en sådan, både för störningsträning men också för kommendering. Ella har ju en förmåga att tycka att hon vet vad som ska hända och därför tjuvar på apporteringar och inkallning efter rutan. Hon går så fort tävlingsledaren säger kommendera, så nu har jag fått 5-6 olika personer som talat in "kommendera" på min mobil sedan har jag gjort ett Fritt följ kommendering på lite mer än 2 minuter som jag går i trädgården. Jättebra måste jag säga. Först var Ella lite konfunderad vad det var för manick och hon tjuvade också en gång men sedan var det lugnt. Det bästa är ju att jag styr den från fickan :)

Trixkurs

Nu har vi varit i Vingåker på Konst och trixkurs :)
Jättekul, Lizette höll kursen men vi hade lyxen att även träffa Viktoria. Duktiga tjejer både på Lydnad och Freestyle. Vi åkte ner dit ett helt Perrogäng som snöat in oss lite för mycket på lydnaden och nu kommit fram till att vi skulle göra något helt annat, något kul, något nytt.
Vilket vi också gjorde, Freestyle och trix. Såsom slalom, 8:or, att buga, stampa, Pang - du är död och många fler trix. Jättekul både för oss två och fyrbeningar. Det är alltid lika spännande att plocka fram klickern och be Ella bjuda på beteenden. Vi använde oss inte så mycket att shaping som jag brukar men det som jag tyckte var mest spännande var att Lizette "läxade" upp mig för att jag var "för grå". Vi pratar ofta om detta, svart och vitt så lär sig hunden bäst, är vi inte tillräckligt tydliga så blir det grått och då får vi ofta blandat resultat.

Jag försöker ofta tänka på det, men i min shapingiver så klickar jag tidigt för att få Ella att förstå att hon gör rätt för att sedan dra ut på det hela. Detta gör ofta att jag får en hund som bjuder och bjuder på beteenden och byter snabbt om resultatet (belöningen) uteblir. Dvs ingen stadga. Här fick Lizette upp mina ögon för att vara lite kall och vänta ut "rätt" beteende och belöna stadga istället. Tog inte mer än några försök så såg jag en klar förbättring utan massor av "brus" beteenden, Jättekul.

En annan erfarenhet vi diskuterade och till viss del la oss till med i inlärningen var att tala om för hunden att den är duktig under tiden den utför ett trix inte som i lydnaden vara helt tyst, så att hunden inte blir frustrerad och inte klarar av arbetet.

Kursen var på förmiddagarna efter lunch var det dax att jobba lydnad, både hundar och förare var väl inte i bästa form, då nyinlärning tar mycket på koncentrationen men det var som vanligt jättenyttigt och bra.


Sanna och Peppar försöker få till "pang - du är död"


Johan och Chica kör slalom


Ki och Bibbi tränar 8:or


Själv vet jag inte riktigt vad vi gör men ella försöker nog valsa med mig :)

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn

Om vi alla kunde göra något, detta lilla kan jag göra just nu just här, kan du??

Just nu söker UNICEF en hälsospecialist till konfliktområden i Afghanistan. I tjänsten ingår bland annat att massvaccinera miljontals barn mot stelkramp, polio och mässling.

Jag skulle gärna ta mig an uppdraget, men eftersom jag inte kommer loss så publicerar jag den här bloggposten istället. Då vaccinerar jag nämligen 95 barn runtom i världen mot stelkramp tillsammans med Apotek Hjärtat. Det är också bra.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten under kampanjen så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj (kampanjen gäller 16 april-13 maj eller upp till 5000 blogginlägg)



Foto: © UNICEF/Asselin


Våren börjar komma

Vilken omväxlande vår vi har, tidigare idag var det udnerbart väder så till och med kameran fick följa med ut. Nu öser det ner. Blommorna och knopparna på träden börjar skymta. Men tydligaste vårtecknet är väl att jag är sjuk och har tappat rösten :) Jag är inte sjuk speciellt ofta men någon gång om året blir jag rejält förkyld och tappar rösten och det är oftast på våren. Så nu var det då dax, till makens förtret för inte nog med att jag håller på med massor av hundaktiviteter och kurser de få gånger jag kan hjälpa till med vårpysslet med båten ligger jag i feber och är riktigt eländig. Men maken min är bäst han åker själv ut och tar hand om det som måste göras sedan får vi ta resten när båten ligger i sjön, vilket den nu gör sedan gårdagen.

Idag har jag dock tagit min nya kamera med mig på morgonrundan. För att se om jag kan få till några fina bilder.
Det var så mysigt ute så idag lät jag faktiskt hundarna bada. Ella har tidigare bett om att få hoppa i men då har jag stoppat henne nu gav jag henne fritt fram



När väl Ella hade hoppat i blev det full fart på Kazzi, hon hann ut i vattnet innan Ella reagerade, så Ella väntade snällt ut Kazzi på stranden sedan snodde hon pinnen innan Kazzi tagit sig upp på land.



Hästhagarna är fortfarande tomma på hästar så där rusar vi runt och busar



Kazzi är busen och Ella bara springer :) detta är scener jag blir riktigt glad över. Kazzi lägger sig oftast platt till marken och väntar in Ella som låtsas som om hon inte ser Kazzis bakhåll. Sedan hoppar Kazzi rakt upp och "biter" Ella runt halsen, ibland får hon igång Ella som denna gång andra gånger står Ella och lyfter nosen och vänder kinden till och väntar på att "attacken" ska gå över.

Väl tillbaka till trädgården igen tänkte jag göra lite apporteringsövningar med Ella, då lägger sig även Kazzi i som världens bästa störning. Hopp och studs och springa runt det är Kazzi i ett nötskal :) Så här ser det ut då



Nu har dock Ella mest fokus på mig så nu går det inte att dra igång henne :)
Annars har träningen legat nere. Ella har varit skendräktig igen och denna gång värre än förra.
Tycker det är värre runt vinter/vår löpet än sommar/höstlöpet. Kanske för att det är svårare att motionera och aktivera Ella under vinterns löp jag vet inte riktigt. Häromhelgen var Ella riktigt billig :) Det fick minsann uppfördar Ulrika erfara i ett mail. Men nu börjar det värsta gå över. Ella blir mycket vaktig under slutet av skendräktigheten men efter allt är över glömmer jag bort hur det är tills nästa löp. Nå, till viss del kan jag förstå hormonsvängningarna men måste de bli så mycket hund då.

Similan island, 3 dagars liveaboard

img_20111214_142 (MMS)

Similan island, 3 dagars liveaboard


Framförgåendet - vart är denna blogg på väg :)

Hoppsan hejsan,
vet inte riktigt vart detta leder men det får tiden utvisa. DÅ jag n besvarat Åsas frågor så har det kommit in ännu en denna gång från Margareta. Egentligen är jag nog inte rätt kvinna att svara på denna fråga då jag bara nosat på den. Kan inte skryta med att framförgåendet är vare sig mitt eller Ellas paradnummer. Men så har jag inte lagt så mycket möda på det heller. Framförgåendet finns ju med i appellen och lägre sedan utvecklas den till framåtsändandet. Idag har jag inte bestämt mig helhjärtat för att köra brukset, vi har klarat av Appellen (spår) men har inte fortsatt träna, det nya i lägre är ju kryp och plats med skott samt budföring med skott. Ella hade en etta på skott under MH, vi har också kört öppenklass viltspår med skott, men jag är osäker på om jag vill köra skotten under platsliggningen utan att först vara väldigt säker på att Ella inte tycker det är obehagligt. Därav så har jag inte tränat specialmomenten så mycket. Spåra älskar Ella att göra och där har jag ingen tvekan, Hon går stadigt och noggrant i bra takt, en fröjd att gå efter.
Men tillbaka till frågan, hur lär man in Framförgåendet.
I reglementet står:

FRAMFÖRGÅENDE
Koeff 2

Kommando: ”Fot” – ”Före” – ”Stanna”

På kommando ska hunden kopplad gå framför föraren i kopplets längd. När föraren gör halt ska hunden på kommando genast stanna.

Bedömning:

Momentet börjar i och med den inledande förflyttningen och är slut efter halten under linförighet. Tillåts hunden helt bestämma riktningen ska den underkännas.
Hund som stretar, nosar, ej håller avståndet eller sätter sig vid halt bör ej ges högre betyg än 8. Hund som vänder tillbaka och någon gång befinner sig bakom eller i jämnhöjd med föraren ska underkännas.

Uppläggning:

Från linförighet kommenderas hunden att gå framför föraren. Efter ca 25 m beordras föraren göra halt, gå fram till hunden och göra helt om marsch. Samma sak prövas sedan i andra riktningen. Momentet avslutas med halt under linförighet.

Ki är en hejare på detta moment, haffa henne gärna i Gränna så kanske hon och Fozzie kan visa. Det är hon som berättat för mig hur man tränar in det hela.
Som du läser ovan så vill du att hunden ska gå ut, med högt huvud, gå rakt fram utan att kopplet blir spänt, stanna när du ger kommando med huvudet rakt fram. Du går upp jämte hunden vänder upp och går likadant 25 meter åt andra hållet.

Lättast är att träna detta på en rak stig med högre vegetation/berg eller staket på var sida (underlättar att få hunden att gå rakt fram) själv hittade jag ett idealiskt ställe på vårt koloniområde, med smal stig och två staket på var sida. Ta fram en riktigt bra belöning som hunden verkligen vill ha. Gå fram på stigen tillsammans med din hund lägg belöningen högt (helst i noshöjd, ej på marken) så att hunden ser men inte kan röra. gå tillbaka på stigen ca 25 m, vänd om igen och närma dig nu belöningen. Om hunden har bråttom till belöningen, jippi, låt den dra i början, viktiga är att få ut hunden från dig så att du kan lägga på ditt kommando för "ut/före/framför", om hunden inte har så bråttom, "reta" den lite när ni närmar er belöningen, gör om proceduren. Om det inte blir mer drag i hunden bör du fundera på hur attraktiv belöningen är.
När sedan kommandot är inlärt och hunden går ut, så är det dax att ta tag i om hunden drar. säg kommandot för ut, sedan vänta så att det inte lönar sig för hunden att dra sig framåt, det går bara framåt om du "går fint" framför mig :)

Denna bit finns ett annat sätt att träna också som jag lärde mig uppe hos Svartbergs läs bloggen 2011 april så hittar du ett inlägg om detta. Det går ut på att du använder klicker och föröker få hunden att gå framför dig, belöna med en godis kastad framför nosen. Helst ska klicket och godisen vara synkroniserat, så att hunden inte vänder upp mot dig i sin iver att få godiset. Så denna övning är det bra att vara två på. En som klickar och en som går, håller koppel och belönar.

Margareta, detta moment har Koefficient 2, så lägg inte ner alltför stort arbete på just detta. Ginnis och du kommer fixa det i allafall. 

Tillägg efter Margaretas kommentar

Hallå,
Då har du ju kommit långt. Går han ut på kommando eller bara på synretningen?
Om det bara är på synretningen kan du ju nu börja "gömma" leksaken där borta lite under/bakom liten hög med mossa, gräs eller liknande så han inte ser den därifrån ni, han ska bara veta att den finns där tillslut, men ta det steg för steg.

Sedan ska du börja kräva mer och mer av honom innan han får ta belöningen. ex.v. stanna och stå kvar tills du gått fram till honom är ett steg innan belöning. Nästa kan vara stanna stå kvar och vända om för att börja gå åt andra håller, kan vara nästa steg. Sedan öka ytterligare några steg osv. tills han gått två sträckor innan han får springa och ta belöningen.
Eller så har du en boll i fickan (se bara till att det inte prasslar när du tar upp den ur fickan isåfall får du hitta på något annat sätt.) Du kan börja med detta och en mindre attraktiv belöning 25 m bort. sedan när du vill belöna kastar du boll eller vad det nu är som är en attraktiv belöning över huvudet på honom glöm bara inte bort belöningsordet. Då kommer du tidigare kunna plocka bort belöningen där ute.
Bara lite förslag :)

 


Lära in rutan

Åsa hade följande fråga:
Är det ngn som har ngt oerhört bra sätt att träna in rutan på?
Innan jag började träna rutan läste jag både "med sikte på 10:an" och Canis stora "Bibel"
Dessutom fick jag genomgång av Lotta Linusson när vi hade träningsgrupp för Perrosar där.

Så jag gjorde, tass target ( på inrådan från Lotta) först inte kopplad till rutan men när vi friskat upp minnet så la vi in targeten i bakändan av rutan.
När vi var hos Niina och Kenth (se blogginlägg 14/15 april 2011) så påpekade de att hunden gärna fick vara med att sätta ut rutan men efter väldigt få gånger så får inte hunden se när man lägger dit targeten. Hunden ska heller inte se targeten från startpositionen utan först när han/hon kommer fram till första konparet i rutan.

Dock tog jag bort targeten så snabbt jag kunde (typ skickade Ella på target max 5-6 ggr) Därefter gick jag över till Canismodellen som är att du står några meter från rutan tittar på rutan och väntar, Har du en klickerklok hund ( kan behöva göra några övningar med klicker som hunden kan innan för at fräscha upp minnet) så bör det inte ta lång tid innan hunden tittar efter vad du tittar på eller rör sig mot där du tittar. Klick/Belöning. Fortsätt så tills hunden går ut till rutan självmant. Belöna gärna innen i rutan, det ska vara en härlig plats. Sedan cirklade jag runt rutan och gjorde samma övning från alla olika håll.

Efter det ökade jag avståndet mellan mig och rutan och började nu flytta runt rutan, helst bara ett skick på varje ruta, ett tidsödslande som jag upplever var värt besväret. Detta gjorde jag för att det sägs att hunden lätt uppfattar en punkt inte själva "rummet" dvs det som är mellan 4 koner.  Genom att flytta konerna blev det nya punkter hela tiden. Enligt Niina är det bortkastad tid att göra mer än en ruta på varje ställe :)

När jag började flytta rutan gjorde jag det enkelt för Ella, jag flyttade rutan närmare mig så att punkten låg bakom rutan, dvs lätt för hunden att komma igenom rutan. Sedan åt sidorna och sist när hunden är säker även bakåt (dvs punkten ligger framför rutan) då får man en test på om hunden fattat vad rutan är :D

I min träning la jag inte in något kommando utan försökte få Ella att självmant hitta mitten på rutan eller ännu hellre lite bakom mitten på rutan. Nu började jag lägga in mitt belöningsord när Ella kommit fram till mitten och här använde jag bollbelöning eftersom det nu började bli ett antal meter så belöningen skulle komma för sent om jag skulle springa dit. Bollen kom då bakom rutan.  Efter några bollkast, ropade jag belöningsordet och väntade, Ella blev fundersam eftersom bollen inte kom och stannade till poff kastade jag bollen. Sedan väntade jag lite lite längre mellan belöningsord och boll. Snart bytte jag ut belöningsordet mot kommandot stanna.

På vägen har jag råkat ut för några huvudbryn, ex.v. Ella stannar för tidigt - då har jag tyst väntat och Ella har själv jobbat vidare tills jag är nöjd och ropar belöningsord eller stanna. Sötast var hon dagen före tävling i Rättvik förra året då hon stannade kanske 3 meter innan rutan och sedan backade i full fart in i rutan tills jag sa stanna. Gjorde mig supernervös och fick några fniss och kommentarer om att jag borde få stilpoäng :) Fick då ett tips från Jenny L där jag i det läget satte Ella gick igenom hela rutan vände upp i bakkant tittade på Ella och klappade på linjen. Skickade och Ella flög ut längre in i rutan. På tävlingen fick vi 10 poäng på detta moment :)

Samma problem fick jag när vi skulle gå från 2:an till 3:an och ha ökat avstånd till rutan. Jag strulade med olika metoder, ex.v. externbelöning bakom rutan osv, innan jag kom till sans efter en kommentar från min träningskompis som gjorde att jag återigen gick tillbaka i träningen och klickade in rutan (denna gång gick det på ca 4*5 repititioner) Därefter så ser rutan ut som på filmen i tidigare inlägg igen :) Felet jag gjorde från början var att öka avståndet till rutan för snabbt och utan planering.

Blev ett längre inlägg, men hoppas det är förståeligt och att du hittar en väg fram. Jätteglad om det kan vara till någon hjälp och ni andra får gärna skriva hur ni tränat in rutan, alla tips är bra sedan får man hitta sin egen väg då hundarna är olika.


Tjuva på apporteringar

Åsa skrav i kommentaren på min blogg: Hur får man hunden att låta bli att tjuva på apportering. Apporteringen går bra, men Zelma sticker så fort jag kastar apporten. Om jag säger stanna så stannar hon kanske och gör hon det så blir hon osäker och låg när jag sedan säger apport.

Åh, Åsa jag vet precis vad du pratar om :) Som jag jobbat med det ett tag först få Ella att vilja apportera då jag använt konkurrens (dvs springa själv och sno apporten från Ella om hon inte är tillräckligt snabb)

Jag har gjort så här, när jag ska göra apportering så har jag tagit fram en belöning (supergott godis) visat henne den och sagt "nu ska vi apportera" kastat apporten och gett Ella godisen, hämtat apporten själv och gjort om.

Då blev det oftast rätt. Sedan har jag använt en träningskamrat som fått "agera domare"  som stått vid nedslagsplatsen och om Ella tjuvat har hon/han fått ta apporten innan Ella kommer fram. Lite frustrerande tycker Ella men tydligt. eftersom man inte får säga stanna i momentet har jag nu också lagt till det som förberedelse, böjer mig fram innan momentet och klappar om Ella och viskar "Stanna" innan momentet, ställer mig upp och sedan tar jag emot apporten från tävlingsledaren och momentet har startat och Hunden sitter förhoppningsvis kvar.

Någon som har andra tips??

Fjärren

Jag fick i bloggen några frågor angående träningen av fjärren, den är allmänt ställd så ni andra får gärna haka på och lägga till.

Åsas fråga "Zelma klarar fjärren utmärkt på upp till ca 3 meters avstånd, men när jag kommer längre bort ligger hon som klistrad på underlaget. Jag tror att hon tror att det gäller platsliggning när avståndet ökar. Har ni andra upplevt samma problem och har ni några tricks för att få hunden att förstå vad det gäller?"


Om jag fick börja om med fjärren på en valp är det grundmomenten stå, ligg sitt jag skulle träna. Därefter med shaping lära in hopp stå, dvs att snabbt lyfta och "hoppa" med frambenen. Står en heldel om i Maria Hagströms bok från valp till stjärna. Därefter skulle jag jobba med att hunden kan stå stilla med fram eller baktassarna. Men nu är det ju bara drömmar jag ska inte ha en valp inom överskådlig framtid :)

Om vi tittar på din fråga, Åsa, kan man fundera på vad du belönat i fjärren????
Belönar du när du kommer tillbaka efter att ha gått ut så blir det enkelt att hunden stannar kvar i första positionen. Dessutom skulle jag fundera på vad är hon bäst på ligg till sitt eller sitt till ligg???

Jag skulle tydligt belöna första skiftet, dvs ligg till stå där hon känner sig bekväm att göra skiften, flertal gånger.
Sedan är det ofta så att sitt till ligg är "lättare" att få hunden att göra och där skulle jag "joja" närmare när det är svårt, längre bort när det är "enkelt". ex.v.

2 m ligg -> sitt (belöna)
4 m sitt -> ligg(belöna)
2,5 m ligg -> sitt(belöna)
5 m sitt -> ligg(belöna)
1 m ligg -> sitt(belöna)
7 m sitt -> ligg (belöna)
3,5 m ligg -> sitt (belöna)

Till sist kommer "spärren" släppa. Är jag säker på :)
Sedan är ju varje hund en egen individ, så vi kanske ska få till en träning så försöker vi hjälpas åt att fundera :)


Kungsör - vilken klubb och vilken hall

Återigen är det lite tråkigt att man bor såå långt bort från Kungsör. Nu har vi varit occh tävlat igen och denna gång var det just i Kungsör, inomhus i hallen. En mycket bra arrangerad tävling med mycket god stämning. Tävlingsledaren, Lotta Hagstöm hade lagt en bra bana, dock med start ca 2 meter efter man kom in på plan, lite för lite för min smak. Kändes inte som om det var opimalt att få med mig Ella. Men annars var banan perfekt.
Vi fick ihop ett andra pris men nollade tyvärr sättandet under gång och FF var ingen höjdare precis. Efter första halten skakade mina ben då jag kände att Ella inte var med mig över huvudtaget. Jag undrar varför man utsätter sig för dessa saker ibland.
Vissa saker var jag nöjd med, så som rutan och inkallningen. Att hon kom tillbaka till mig direkt efter att hon letat upp rätt pinne i vittringen. Första 2 skifterna i fjärren. Att hon satt kvar vid min sida utan att jag behövde säga "stanna" på apporteringarna.

Sedan finns det andra saker som jag verkligen måste jobba vidare med såsom, gripande av annans apporter.
Ingång på plan och starter i FF, sättande under gång (som tidigare varit lätt som en plätt)

Mest nöjd är jag att hon höll ihop och att det var tydligt att baklängeskedjningen av momenten började sitta (märks speciellt när fjärren är slut och Ella är påväg efter sin externbelöning, underbara hund.) OCH att SVANSEN VIFTAR :D

Är du nyfiken på hur det såg ut så är filmen här



Nu har jag bestämt att vi ska vila i en vecka och hoppas värsta skendräktigheten ska försvinna, så jag får tillbaka min allra bästa Ella. Här är Ella inte riktigt överens med mig, så hon försöker träna mig HELA TIDEN, tjuvar apporter och vittringspinnar ur träningsväskan, På promenaderna går hon fint med kontakt eller stannar tills jag vänder mig om och väntar på inkallningssignal. Hon är inte nöjd med att vila.

Snart lägger vi tävlingsambitionerna på hyllan men först.....

Snart börjar jobbet med båt och båtlivet, då får tävlingarna läggas åt sidan. Familjen måste få sin tid, fast iår är det väl på håret om något barn vill följa med ut på sjön. Fast vår 12 åring är fortfarande liiiiiite för liten för att få stanna hemma ensam.

Bortlottad som jag var från Kungsör bröt jag ner de flesta momenten så mycket att träna och nu hade jag ju tid.

Fria följet:
Jobba med uthållighet, stegförflyttningar och se om positionen kan bli ännu lite vassare genom att förändra lite på min kroppshållning.

Sättande under gång:
Inte mycket att göra mer än att underhålla.

Inkallning:
Att öka snabbheten i stannandet.

Rutan:
Hitta tillbaka till "rummet" med fler meter till rutan.

Hopp apport:
Inte tjuva på tävlingsledarens "kommendera"
Greppa apporten snabbare
Inget tugg den sista metern in till mig.

Metallen:
Inte tjuva på Tävlingsledarens "Kommendera"
Greppa apporten snabbare
Snabbare fart in.

Vittringen
Springa tillbaka till mig,
Hålla samma grepp på pinnen hela vägen från upptag till bredvid mig.

Fjärren:
Inte steppa eller röra sig på stå till sitt och från stå till ligg på 15-20 m.

Dessutom behövs störningsträning på områden och folk vid hundklubbar/planer.

Precis när jag plockat isär allt, får jag ett glädjande besked att jag kommit med på Kungsörstävlingen, så nu är det bråttom att få till det, så gott det går. Som grädde på moset är nu Ella inne i sin värsta skendräktighet, igår började hon bädda överallt och vaktar rejält hemma. När hon är så här hormonstinn börjar hon ljuda mycket mer och vara mycket juckig. Så vi får se hur det nu går till helgen på tävling.
Träningarna går 3 steg fram 1 steg tillbaka. Ena dagen vet hon inte att det finns en ruta över huvudtaget. Andra dagen plockar hon in alla pinnar på vittringen. Men samma pass finns det annat att glädjas åt.

Ska dessutom bli roligt att träffa Johan och Chica. Få se om jag dessutom hinner träffa och se Petra och Merci.

Miljökänslig eller??

Just nu hör ni mig muttrar över att Ella är "miljökänslig" när jag tränar men här måste jag skilja tydligt på tävlingslydnad och i vardagen. För att vara rättvis analyserade jag min transport till jobbet. 10 minuters promenad genom skogen lös, aldrig längre bort än 10 meter från mig. Därefter koppel över en skolgård med alla 6-12 åringar ute, ögonkontakt hela vägen. Ytterligare en 10 minuter genom bostadsområde, fri men vid min sida största delen med kontakt. Sprang 200 meter förbi vårdcentralen och parkeringen i centrum för att hinna med bussen som väntade, sprang vid min sida i koppel inget drag. Väl på bussen kommer ett helt dagis på, tur nog hade jag satt in Ella mellan sätena på bussen. Men då alla platser tog slut stod några barn runt mig och Ella så jag knöade in Ella närmare bussvä......ggen och satte mig över för att ytterligare barn skulle få sittplats. Ella lägger sig vid våra fötter, barnet klappar och pratar med mig och Ella. Ella nosar försiktigt på flickans hand sedan lägger hon ner huvudet trots hög ljudnivå och mycket rörelse. Alla ska gå av bussen samtidigt, flera barnhänder sträcks fram på vägen ut och klappar Ella på huvudet, Ella sitter lugnt kvar. Springer in på tunnelbanestationen, Ella och jag ska igenom den automatiska spärren innan den stängs, på väg upp för trappan ser jag en man med vit schäfer strama upp kopplet och vira det runt ledstången och ställa sig mellan oss och hunden, jag tar Ella på höger sida och skyndar förbi, ingen reaktion från Ella. På perrongen tränar Ella mig genom att i väntan på vagnen göra platsliggning med haktryck, man med telefon går nästan över svansen, hakan ligger kvar i marken. På tunnelbana kommer två unga tjejer rusande emot oss stojandes, de hade kommit på att de skulle av vid denna hållplats, Ella fortsätter på, efter en hållplats går vi av möter direkt en cockerspaniel nos mot nos, Ella viftar på svansen och vill hälsa. Nu är det bara en kort transport till kontoret på 200 meter. Miljötränad, check. Hur har din morgon varit?
Skrev jag i morse på FB, för det finns såå mycket att vara nöjd med. Det där med tävlingslydnad är ju bara ett annat sätt att aktivera sig och sin hund men ibland blir man så himla nördig :)

Jag hade tänkt tävla en gång till inomhus innan våren gör sitt på planerna. Det är en tävling i "vår" hall i Kungsör. Vår är väl att ta i men det känns lite så. Men när jag öppnade mailboxen fanns ett mail med rubriken "Bortlottad". Hm, kändes jättetråkigt och man kände sig lite "ratad". Men nu får i ta nya tag. Det finns tre representanter av rasen på plats. Merci med Petra och Johan med Chica och Tova. Lycka till önskar vi dem.

Vad vore träningen utan träningskompisar :)

Hela förra veckan har varit som en enda stor energiboost.
I tisdags var det instruktörsutbildning, mycket intressant två av eleverna skulle hålla praktiska övningar och teoretiskpass med oss angående kontakt och följsamhet. Alltid intressant att bygga upp sin övningsbank. Sedan vidare på onsdagen var det föreläsning med Fredrik Steen, 2 timmar flög iväg och gav många skratt när han "hundifierade" människan och berättade mycket om dominans men framförallt om kommunikation via oss människor och våra beteenden. Inget direkt nytt under solen men mycket bra förpackat. Sånt gillar jag.
På torsdagen fick jag träffa mina deltagare i den allmänlydnadskurs jag håller igen. de är jätteduktiga och ambitiösa. På fredagen ar jag ledig för att åka ner med mitt träningsgäng för en heldag i Kungsörs Hundarena.
Det är bara sååå kul att få vara där och ha TID att riktigt strukturera upp sin träning och få hjälp med kommendering och/eller belöningar och konkurrens.
Det jobbiga jag har just nu när vi kommit dit vi är är störningskänsligheten hos Ella. Ella vill ju gärna träna och gärna mycket men blir nosig och ofokuserad när vi kommer till nya hundplatser. Att träna på tunnelbaneperronger eller gator och torg är inga större problem. Men nya brukshundsklubbar, dvs miljöer med mycket hundar är för mycket för henne. Jag behöver hitta strategier, dessutom reagerar hon på tävlingsledaren olika beroende på vem det är.
Så mitt första pass i Kungsör bestod av 6 små kedjor.


  • Ingång på plan -> kort fritt följ med stegförflyttningar -> Fjärren (ligg/Stå) -> gå ut från plan belöna
  • Ingång på plan -> kort fritt följ med vändningar på stället -> Sättande under gång -> Fjärren (ligg/sitt/stå) -> gå ut från plan och belöna.

och så vidare. Hur det gick. Ghaaaa ömsom vin ömsom vatten.

  • Jag har börjat få in förväntans pip innan vissa moment. Måste jobba hårt med det så det inte blir större problem längre fram. Framförallt stör det mig i stegförflyttningarna.
  • Jag fick bra störningsträning av mina träningskompisar och jag tyckte att Ella klarade det riktigt bra.
  • Vi hade superbra träning på hopp apport, där en träningskompis agerade tävlingsledare och en domare. Domaren stod på andra sidan hindret och när Ella tjuvade (eftersom jag försöker ta bort kommandot "stanna" ger 2 p avdrag i trean) så hoppar domaren fram och snor apporten. Lite konkurrens, detta medför att numera sitter Ella kvar hoppar snabbt ut, greppar snabbt, snabbt in igen och sätter sig med minimalt eller inget tugg. Härligt :)
  • Inkallning med kompis som kastar bakom Ella när hon ställer sig snyggt, bra.

Efter 2 15 minuters pass och agera störning, tävlingsledare eller bara betraktare så var vi ganska möra när vår tid var slut. 3 av oss gav oss iväg till Eskilstuna fina Brukshundsklubb för en promenad, där vi också tog tillfället i akt och körde en platsliggning (miljöträning) innan vi gav oss av på deras fina promenadslinga.

Men än var jag inte klar med vår träning, gäller att passa på när familjen är på sportlov.
Så bilen styrde söder över och hem till Gunilla och Johan. Där vi hade en mysig kväll och därefter en heldag med lydnad bara Johan och jag. En större energikick kan jag nog inte få.  Vi tränade från klockan 8 på morgonen och jag for sedan hemåt vid 16 tiden. Med några korta raster körde vi alla tre hundarna. Jag fick mycket med mig hem i bagaget både från min egen träning men också från när Johan körde Tova och Chica. Så glad att jag lärt känna denna familj och att jag får komma och våldgästa såhär. Synd bara att vi bor så långt ifrån varandra, eftersom det känns som vi tänker ganska lika och är lika nördiga.

I alla fall körde vi igenom respektive hunds program med kommendering, gav varandra återkoppling och efter fika, bröt vi ner och tränade på det som kändes viktigast. I mitt fall blev det kontakt under Fria följet och transporterna mellan momenten. Johan hjälpte mig hitta ett antal saker jag behöver förändra både i hur jag går men också hur jag belönar. Det som är bäst med Johan är att han ger en konstruktiv feedback, saker som känns ganska enkla att utföra och att resultatet kommer ganska direkt, dessutom är han väldigt peppande.
Så nu har jag tankat positiv energi och har hunnit med ett träningspass i söndags och ett på måndagmorgonen. Men nu ska Ella få vila, åtminstone en liten stund.

I söndags fick jag också vår nya kompaktkamera, underbart skönt så nu kan jag få in lite bilder och filmer igen. Ovärderligt i träningen :)


Ett av de första korten med kameran, nu är jag glad :)


Attans

Nu har vi varit ute och tävlat igen. Efter en hel vecka i sängen (influensa) så hade jag en hetlevrad hund och ett såsigt huvud. Mitt mål för dagen var att hålla ihop mig själv, dvs fokusera igenom hela tävlingen och inte som sist, tappa bort migsjälv vid och efter rutan. Steget mellan 2 och 3 känns som jag sagt så många gånger mycket större än mellan 1 och 2. Nåväl bra poäng kan jag inte skryta med, men jag fokuserade genom hela tävlingen.
Fria följet fick jag en pratande Ella som var het och tyckte vi kunde skicka stegförflyttningarna. Högljutt måste hon opponera sig. MEN tidigare har jag haft problem med att hon inte satt sig efter 2 steg bakåt. DET gjorde hon denna gång, träning ger framgång. Dessutom var det STORA HÄRLIGA BAJSHÖGAR, så precis innan språng marsch märkte jag att Ella var på väg ur bubblan mot en härlig hög, så jag drog i med ett dubbelkommando så tappet blev inte så stort. Sättande, inkallning och rutan är jag i stort sätt nöjd med. Hoppapport, metallen och vittring är helt klart våra svagaste moment. Jag måste dra upp henne rejält i attityd för att utföra momenten så det är gränsfall på tjuvstarter och tugg hela tiden. Den här gången så


Fick vi 7 på hopp apport, Jag var noga med att kommendera "Stanna" (vilket måste bort innan Elit) hon hoppar ut fint, tar apporten något tveksamt hoppar in fint, tuggar vid min sida. Detta moment räddas helt av hoppet som Ella älskar. Notering till mig själv: Träna hålla hårt om apporten och belöning bakåt utan ingång och kasta godis utan att ta apporten i mellanåt. Även gå fot eller anat moment med apporten i munnen.


Metallen 0, här kom tjuvstarten, attans. Annars hade vi kanske fått mellan 5 - 6 på denna för fortfarande hon springer ut fint, tvekar rejält innan hon plockar upp apporten och sedan travar hon in till mig, sätter sig snett.
notering till mig själv: träna gripanden genom konkurrens, öka viljan att komma in genom kasta belöning bakåt. Belöna vid sidan utan att ta apporten men framförallt tjoa och stimma när hon fixar det. (Har kommit på att jag försöker belöna genom att beundra henne vilket gjort att hon tycker det är ännu läskigare, tokigt kan det bli)


Vittringen 5, Ella springer ut fint sorterar ut rätt pinne direkt, väntar på ett erkännande av mig, när det inte kommer så lägger hon ner pinnen, sorterar igen men märker att hon hade rätt pinne tar upp den igen, tuggar så det knakar och kommer sedan in.
Notering till mig själv: Få henne säker på att direkt återkomma till mig att hon fixar sortering utan min hjälp. Erfarenhet/mängdträning klicka när hon vänder på huvudet och sedan närmare och närmare mig osv.

Fjärren hade också mycket att önska. Hon missade ett skifte och sedan hade hon framflytt på ställande skifterna. Detta behöver kedjas mer för att hålla, efter alla dessa apporteringsmoment.

I veckan har jag nu tagt tag i alla olika apporteringar och ser en ljusning men kommer troligen inte hinna träna in dem till nästa tävling som är på söndag. Efter den tävlingen så ska vi vila oss och bryta ner till beståndsdelar men även jobba med kedjning innan vi tävlar igen.

Jakten på trean

I helgen började jakten på ett förstapris i lk3 i lydnaden. Jag kände mig inte redo i Gränna och måste erkänna att jag inte känner mig redo ännu :)
Men i helgen var det dax att testa vingarna. Först en officiell tävling i Botkyrka Brukshundsklubbs regi. Nära att allt blev inställt på grund av kylan men på fredagen fick Eliten (Johan Liw) reda på att det var inställt medans alla andra klasser skulle köra. Sanna tog sitt förnuft till fånga för när hon skulle lämna hemmet var det fortfarande -18-19 grader. Själv vet jag itne vad förnuft är och tänkte när det var min tur att lämna hemmet (-12) att det kan inte vara så farligt. Väl framme kändes även -12 grader otroligt kallt. Troligen pga att det var en jämn kall vind hela tiden samt en råhet i luften. Tävlingen gick poängmässigt inget bra däremot är jag nöjd med attityden och viljan. samt att det gav mig värdefull information hur jag ska komma vidare

  Sitt i grupp   10  Ett moment vi inte är färdiga med, kan gå egentligen hur som helst.
   Platsliggning  9  Ella var seg i själva läggandet, domaren uppfattade att jag gjorde dubbelkommando vilket jag inte märkte själv
   Fria Följet  7  Ojämn position, DK, sitter ej, gnäller.
Har vi hört det förut, FF mycket bättre, men ja jag var disträ och DK gjorde jag utan något behov, Gnälla var snällt uttryckt, Ella talade tydligt om att det här med att backa inte ingår i hennes färdiga repertoar (vilket hon har rätt i, alldeles för lite tränat, men måste hon skvallra)
   Sättande  9  något steg.
Kändes klockrent
   Inkallning  9  Slarvig ingång (hon satte sin fot på min fot i ingången, så tokigt)
   Rutan  5  Tveksam start, flera kommandon läggande, tjuvar på inkallning
Allt var korrekt, det tog säkert 3-4 sekunder efter jag sagt kommandot förens det blev någon reaktion överhuvudtaget, men väl startad är det full fart. Eftersom jag trodde vi iom detta tappat momentet dirigerade jag in henne ordentligt i rutan då hon hamnat väldigt nära högra linjen, sedan fick jag tillt och stod och väntade på att TL skulle be mig kommendera ligg, tja så kan det gå.
   Hoppapport  0  Tjuvstart, helt och hållet mitt fel. hade tidigare i veckan sett t
   Metallen  6  Tveksamt gripande, långsamt in, snett sittande.
ja, ja, ja domaren såg helt rätt. Detta är mitt stora aber och har varit hela tiden. Men vi jobbar vidare.
 Vittringen  6

Tveksamt in, förarhjälp, släpper. Jag har kommit på att jag har tränat detta alldeles förlite också, som ett helt moment. På tävlingen kanske det var 7 gången. Sorteringen gör hon utan problem men det är sedan hon blir tveksam, när hon har rätt pinne i munnen och ska vända och gå tillbaka till mig. Jag har hittat sättet nu, men jag behöver mängdträning.

   Fjärren  0  Endast tre byten, Helt och hållet mitt fel. Svårast har träningen varit att få till stå skifterna så 9 ggr av 10 har jag kört stå som första kommando. Därför ställde sig Ella när jag gjorde ett slarvigt sitt och jag min nöt dubbelkommenderade inte här vilket gjorde att jag inte fick tillräckligt många skiften. heltokigt.
   Helhet  6  Olydnad, nosar även detta stämmer, Hästbajs är fantastiskt gott plus att det var ett "lååångt" program vi behöver mer kedjning för att orka.

Hem och försöka tina upp, analysera och laga mat till familjen innan jag drog iväg till vårt ridhus där vi hade träningstävling och körde ett varv till, nu med MYCKET bättre resultat, kanske hade räckt till ett förstapris. Men hästbajset var fortfarande för lockande. Bilderna som finns i detta inlägg är alla tagna av Christian Svensson, som jag lärt känna på klubben. De är tagna under vår tävlingsträning på kvällen.
Skickar med en sista bild på Ella och mig udner språng marsch. Tror jag är ganska nöjd med hennes position där ;)

Förväntningar på 2012

Nu har jag presenterat både måluppföljning och krönika nu kan jag lämna det underbara 2011 bakom mig och fokusera på 2012. Som självklart kommer bli ännu ett fullspäckat hundår.

Mina mål för 2012:

Lydnad:
Att ha fått ett första pris i LK3 samt tränat in momenten för Eliten.

Bruks: Att säkra upp Ella gällande skott, Ella är MH testad med 1:a på skott, men jag tyckte hon reagerade i skogen under öppna spåret, inte mycket men svansen gick ner och det tog en stund innan hon tog upp spåret bra (samtidigt hade vi inte testat skott i det läget tidigare)

Rallylydnad: Att få minst godkänt på en officiell tävling innan sommaren.

Viltspår: Samma som Bruks, att lungt och metodiskt se till att både Ella och jag är ok i spåret fast någon skjuter. Lägger ingen press på oss där, tävlingar och prov är sekundära.

Spår: Hittat en nytt prov som bara innefattar kluriga spår, låter superkul, ska försöka anmäla mig till ett sådant.

Instruktör: Att examinera mig som SBK allmänlydnadsinstruktör under våren.

Perroklubben: Fixa och trixa tillsammans med Sanna utställningen på Lida den 3 juni (Ni som kan/vill hjälpa till snälla hör av er, vi behöver all hjälp vi kan få både, före, uder och efter utställningen. Om alla gör lite så blir det lättare för alla)

Mer hinner jag nog inte med inom hunderiet. Så det får räcka. ;)

Jag har nu prickat in 3 tävlingar i kalendern i lydnad, 3 privatträningar med 2 kompisar, 2 "läger" innan sommaren och en halv dag i Kungsör (med mitt träningsgäng)
Ska kolla av med mina Perrovänner om vi ska hitta på något, har försökt flirta med Västkustborna om inte de kan fixa något i sin trakt, men än så länge har jag inte hört något mer, de har ju 2 fina inomhushallar nu och de är en hel hög som tränar däromkring.




Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0