Calmigos Caramella

Vilken omväxlande vår vi har, tidigare idag var det udnerbart väder så till och med kameran fick följa med ut. Nu öser det ner. Blommorna och knopparna på träden börjar skymta. Men tydligaste vårtecknet är väl att jag är sjuk och har tappat rösten :) Jag är inte sjuk speciellt ofta men någon gång om året blir jag rejält förkyld och tappar rösten och det är oftast på våren. Så nu var det då dax, till makens förtret för inte nog med att jag håller på med massor av hundaktiviteter och kurser de få gånger jag kan hjälpa till med vårpysslet med båten ligger jag i feber och är riktigt eländig. Men maken min är bäst han åker själv ut och tar hand om det som måste göras sedan får vi ta resten när båten ligger i sjön, vilket den nu gör sedan gårdagen.

Idag har jag dock tagit min nya kamera med mig på morgonrundan. För att se om jag kan få till några fina bilder.
Det var så mysigt ute så idag lät jag faktiskt hundarna bada. Ella har tidigare bett om att få hoppa i men då har jag stoppat henne nu gav jag henne fritt fram



När väl Ella hade hoppat i blev det full fart på Kazzi, hon hann ut i vattnet innan Ella reagerade, så Ella väntade snällt ut Kazzi på stranden sedan snodde hon pinnen innan Kazzi tagit sig upp på land.



Hästhagarna är fortfarande tomma på hästar så där rusar vi runt och busar



Kazzi är busen och Ella bara springer :) detta är scener jag blir riktigt glad över. Kazzi lägger sig oftast platt till marken och väntar in Ella som låtsas som om hon inte ser Kazzis bakhåll. Sedan hoppar Kazzi rakt upp och "biter" Ella runt halsen, ibland får hon igång Ella som denna gång andra gånger står Ella och lyfter nosen och vänder kinden till och väntar på att "attacken" ska gå över.

Väl tillbaka till trädgården igen tänkte jag göra lite apporteringsövningar med Ella, då lägger sig även Kazzi i som världens bästa störning. Hopp och studs och springa runt det är Kazzi i ett nötskal :) Så här ser det ut då



Nu har dock Ella mest fokus på mig så nu går det inte att dra igång henne :)
Annars har träningen legat nere. Ella har varit skendräktig igen och denna gång värre än förra.
Tycker det är värre runt vinter/vår löpet än sommar/höstlöpet. Kanske för att det är svårare att motionera och aktivera Ella under vinterns löp jag vet inte riktigt. Häromhelgen var Ella riktigt billig :) Det fick minsann uppfördar Ulrika erfara i ett mail. Men nu börjar det värsta gå över. Ella blir mycket vaktig under slutet av skendräktigheten men efter allt är över glömmer jag bort hur det är tills nästa löp. Nå, till viss del kan jag förstå hormonsvängningarna men måste de bli så mycket hund då.