Härlig skridskoåkning
I Stockholm har vi hittills i år inte kunnat stoltsera med några vackra snöklädda vinterbilder. Men något vi kan stoltsera med är våra otroligt häftiga naturisar. I år har vädret bjudit på mycket sridskoåkning, Ella är helt med på notorna gillar att springa med när Mats själv eller något av barnen är med :-)
Idag blev lunchturen på isen. Ella, Johan och Mats drog iväg. Ella i sitt sele som vi satte ett bra koppel i dubbelt som ett träns på en häst. Ella har hittills inte dragit någon mer än då hon ska hem till matte. Idag fattade hon vad Johan ville och drog iväg i en hiskelig fart, efter ett tag lärde hon sig att dra i ett lagom tempo (saktade hon ner) så att Mats kunde åka i ett behagligt tempo på sidan av.
Johan hackar i isen ett alltid återkommande nöje. Ella kollar in vad som händer.
Här har Ella fått in rytmen och Johan glider på framåt. Kanske en id'e att skaffa "riktiga" draggrejer.
Mycket enklare att få med Johan på äventyr när han kan få lite draghjälp i mellan åt
Den här bilden är inte från idag men vill visa vilken oändligt fin is det finns
under det lilla snötäcket som nu ligger på sjön. Som en spegel och man kan
se alla bubblor i isen och på grunda ställen ner till botten.
Helgen har förutom skridskoåkning bl.a. bestått i uppfödarseminarium som uppfödarna från Perro Rizados och Aberlours fixat. Jätteintressant att få delta, vi var en liten bit utanför Stockholm i Täby på Såstaholms Herrgård. Programmet var på två dagar men jag hade bara möjlighet att delta på Lördagen. Då handlade det om genetik.
Vi pratade om hur viktigt det är att rasklubben och uppfödarna gemensamt jobbar fram en strategi på hur vi vill att Perros ska vara. Lägga en avelsstrategi. Att det är viktigt att uppfödarna pratar med varandra och inte om varandra. Givetvis kom höfterna upp som en puck (den skulle dock fördjupas i under söndagen) men över 1/3 av alla Perros har C-, D- eller E höfter. Vi pratade om katarakt, thyroidea och mentalitet. Dessutom alla krav på utseendet. För att kunna göra en skillnad genom avelsstrategi var förslaget, från föreläsaren, att inte välja mer än 3 saker att fokusera på och då kan utseendet indelas i säkert 20 saker och mentaliteten i lika många. Inget lätt arbete men ack så viktigt. Detta var förhoppningsvis startskottet för ett närmare samarbete mellan uppfödarna som kan växa fram till något bra. Ansvaret ligger på oss alla men framförallt på de som bestämt sig för att jobba med uppfödning.
Det var kul att träffa de andra uppfödarna, de som var där,Tasseriet tillresta från Boden,Tussbergets , Lindvattnet's, La Sirenita's , Hurråsens, Bibords (deltog på söndagen, så jag träffade inte Bitte) och så arrangörerna Perro Rizados och Aberlours. Åtta stycken av de tjugotal som finns. Totalt var vi 20 deltagare så vi var några som "bara" var intresserade att lära oss mer.
Ella - Servicehund
Måndag och tisdag har mina assistanshundselever praktik och då får du tillfälle att träna din hund att;
tända/släcka lampor
öppna kylskåpet
dra av strumporna
städa
säga till när mobilen ringer
öppna papperskorgen till dig
Vem kan motstå detta???? Så nu har vi tränat i två dagar, Ella är som vanligt klart inställd på träning.
Nu sliter hon av mig strumporna, hämtar öl ur kylskåpet, städar huset rent på tonåringarnas kläder och när jag somnat i tvsoffan släcker hon lamporna och lägger på mig en filt, (Nu överdriver jag dock lite, men om vi håller i träningen så kan hon nog komma dithän, så vi slipper jobba så hårt :-) Kul var det både för hund och matte och eftersom isen fortfarande ligger överallt nu med ett tunnt snölager känns det bra att ha motionerat Ellas hjärna ordentligt.
Kamerapromenad till jobbet
Utmaning
5 är den röda tråden. Man ska gå in i sitt fotoalbum och kolla i femte mappen, femte bilden och lägga ut den i sin blogg och berätta om bilden. Sedan ska man skicka vidare till 5 andra bloggare.
Blev lite bestört då alla mina kort ligger på datorn som precis gått sönder. Men det var bara att bita ihop och se vad det blev. En bild på min älskade Martin. Det är semestern 2006, Martin är 14 år och vi har precis hämtat vår nya segelbåt i Greifswald, Tyskland och seglar nu hemåt. Vädret är fantastiskt och likaså de öar vi stannar på, Denna del av Tyskland kan verkligen rekommenderas :-) På kortet har vi precis gått i land på en ö som heter "Hidden see" . Vi har hyrt en fyrhjulig cykel som vi är ute och racar med ,hela familjen. Stränderna ligger tomma framför oss då det blåser rejält in mot land och vi blickar ut över horisonten där Danmark ska finnas. I lä är det dock underbart med värme och sol. En helt fantastisk semester där vi seglade genom Dnamark, Över till Sverige gick Göta kanal för att efter fem veckor landa i hemma hamnen i Stockholm. Vädret var underbart och vinden växlade från helt stiltje (mellan Tyskland och Danmark) till Höga vågor och 12 sekundmeter (mellan Falkenberg och Göteborg) Oj vad jag börjar längta till vår och sommar. I Stockholm har vi blandat snö och regn just nu :-(
Vilka 5 utmanar jag då: Calmigos, Annica och Fanta, Emmi och Alvito, Perro Rizzado,och Kennel Amandob's
Perroträff utan kamera
Mannes husse förbarmade sig över mig och kom och hämtade, tack så jättemycket. Väl på plats var det en härlig hög med hundar. Nu ska vi se vad jag kommer ihåg,
Förutom Ella var det Perro Rizados Peppar, Bibords Manne, Tango och Max, Hurråsens Loppan Bruno, Teddy, och Sally, Minnepy's Zimba, BeccaNeas Enzo och Doris, Nissedalens Dexter, Hunds Pedro, Maja från Ockelbo. Någon kan jag tyvärr ha missat. Namnen är inte deras riktiga kennelnamn utan vad de kallas idag, jag hoppas jag fick dem rätt. Men jag skrev dit uppfödarens namn bara för att det är lite kul att se var hundarna kommer ifrån. Det var kul att se att så många dök upp trots att det var lite kallt (-7 var det någon som sa). Ganska snart släppte vi alla lösa och det blev lite race. Det som är bra med Ågesta är att man inte behöver gå så långt innan man kan släppa hundarna och att det är öppna fält så att man har bra översikt. Efter en inte alltför betungande promenad stannade vi och tog en fika. Ella satt och vaktade min väska med mat attans om någon kom för nära hennes chans till godis. Efter en stund började kylan krypa på, så vi bestämde att köra lite övningar.
Vi körde hälsa övningar på den nivå som hunden låg på, antingen bara hälsa på matte/husse och därefter i olika steg fram till tandvisning. Alla hundarna var jätteduktiga men detta behövde många träna på. Ella och jag fick några omgångar bra träning med olika personer. Ella uppförde sig bra fast lite fjösig ibland, två kunde titta på tänderna. Även om inte det var mitt främsta mål med dagen utan att okända skulle få klappa henne utan att hon ryggade.
Dock är tandvisningsträning jättebra om vi ska upp på tävlingsarenan. Jag lämnade sedan över Ella i Sannas dotters vård medans jag gick runt och gosa, klappa eller bara bjöd godis till alla hundarna. Jätteintressant att se hur olika individer beteer sig. Allt från lilla Sally som var hur modig som helst :-) till andra hundar som behöver mer tid på sig.
Mer av denna sortens träning tycker jag att vi ska ha......
Ingen kamera hade jag med mig då dottern lånat den annars fanns det chanser till bra bilder
Det är också kul att se nya hundar som dyker upp även om jag gillar de som brukar komma skarpt, så är min tro att vi alla behöver se rasen med dess för och nackdelar, likheter och skillnader. Tack för idag och hoppas vi ses snart igen.
2 år
Ella 1 dag gammal
Tänk idag var det två år sedan Ella föddes. GRATTIS till hela C-kullen. Ella fick brev från Calmigos (uppfödaren) som innehöll en tuggpinne. Ella fick öppna brevet och för sent märkte jag att det låg ett fint Grattis kort på C-kullen i. Den blev lite taggig i kanterna. Tråkigt men hänt är hänt. Ella blev snopen när jag tog tillbaka det roliga kuvertet.
Hemma fick hon lite bacon i sin middag för att göra den lite festlig annars har vi inte firat henne på något speciellt sätt, fast Johan vill gärna det :-) Calmigos har gjort en sammanställning på hela kullen. Kika in på den här länken.
Vinylkryssning och valpar
Heltokigt, så nu har jag varit med i radio och vi ska åka på kryssning.
Sätter in en bild på Ellas Snyggbrorsa och önskar honom, Mona och uppfödarna ett stort Grattis då han har fått valpar tillsammans med Bella tillhörandes Aberlours Kennel. Kolla in dem på deras hemsida. 5 bedårande valpar 3 hanar och två tikar.
Ulrika har också tittat ut en snygg hanne till Ellas syrra Chanja. Så nu går de i väntans tider på att löpet ska sätta igång.
Kolla in på hennes sida. Vi börjar närma oss valparnas årstider nu känns det som. Jag önskar dem lycka till i sitt avelsarbete.
Sist men inte minst har jag halkat med på träning av en servicehund idag. Ella och jag ställde upp som träningsobjekt i hundmötesträning. Jätteintressant och lärorikt då det var vi, det hundekipaget som skulle tränas och en hundpsykolog.
Ella skötte sig strålande, fast jag hade varnat för att hon ibland kan säga ifrån om den andra hunden kommer på ett felaktigt sätt. Men hon lydde och hade jättebra kontakt med mig under den timmen vi tränade. Vi körde också människomöten och då fick Ella jobba på att sitta passiv med annan förare medans jag gick fram till hundekigaget, det gick också jättebra.
Framtidsseminarie
20-30 personer var samlade när jag knallar in 1 minut efter utsatt tid. Ordföranden i klubben hälsade mig välkommen och vi fick fika innan vi började. Presentationsrundan gick bra deltagarna var över lag mycket erfarna hundägare och SBKare. Jag var nog den enda (möjligen en till) som bara hade 2 hundår bakom mig och dessutom mycket liten kontakt med SBK. Jag fick en eloge av deltagarna att jag kommit och dessutom för att jag berättade vad jag kände,om att som ny komma till klubben. Jag kände igen 3 personer sedan tidigare, det var MH folket. Men det kändes lätt att komma in i gruppen och stämningen var bra. På förmiddagen diskuterade vi vad var och en ville ha ut utav klubben och bra/dåligt med klubben, Hur kan vi förändra det dåliga och vad kan jag/vi göra själva för att förändra.
Många ideer kom fram enhel del väldigt konkreta. Sedan bjöds det på lunch och eftermiddagen innehöll fler grupparbeten och redovisningar om feedback och klotterplank (där vi fick skriva upp allt mellan himmel och jord)
För mig var det kul och bra att få se att det sjuder i klubben, de är inte så "farliga" utan riktigt trevliga och bjuder verkligen på sig själva. Hoppas nu att vissa av ideerna kan förverkligas och att vi kan få till en bra gemenskap, för det var det det mesta gick ut på. Jag ser i allafall fram mot att gå ner på mina kurser och även på Måndagsträningarna (dit även tävlingslydnadsträningen kanske ska läggas)
Brukskurs klar
Tipset i skogen under julledigheten har nu givit utdelning :-)
Jag fick slinka in på en sök kurs där deltagarna gått ihop tidigare på allmänlydnadskurs och ville hålla ihop gruppen.
Jättekul, så under våren ska jag träna där kursen har ambition att göra oss redo för appelprov vid halvårsskiftet. Få se om vi kan lyckas med det. De har satt ihop en skräddarsydd kurs för detta på 9 tillfällen. Kursledaren ska vara superbra och två av deltagarna är jättetrevliga och bor gångavstånd ifrån oss.
det ska bli jättekul
Kursstart i slutet på Mars
Tur att jag satte ner slalompinnarna i marken innan den frös så nu har vi kört slalom varje dag vi kommer hem från promenad och innan vi går ut. Sedan ska allt givetvis finslipas och snabbhetstränas. Fast det gäller ju framförallt mig:-). Det jag hoppas få på fortsättningskursen är framförallt handlingen. Känner mig helt kass på det.
Nu under tiden kalopsen kokar på spisen har vi tränat Lydnad. Idag är första gången jag börjar bakåtkedja lydnadsklass I. Fantasin fixade ett lydnadshindet, en trädörr till altangolvet. 10 cm brädor och de var 5 stycken så det stämmer ju ganska bra. Ella var på strålande humör (hennes låtsasvalpar måste vara borta nu) och fixade alla momenten bättre än jag förväntat (men långt ifrån färdigt). Jag försökte dra ut på belöningarna och fundera på var jag borde lägga dem för att få mest effekt. Mitt i momenten istället för mellan osv.
Mest gladast var jag för att både ställande och läggande under gång fungerade. Dessutom startade hon med mig inte efter mig vilket har varit ett stort problem för oss. En skål korvsnuttar strategiskt placerat var melodin.
Jag märker att jag behöver tanka lite motivation. Skönt att jag fick den idag.
Snön har kommit
Ella lider av att snökokor fastnar mellan hennes tramdynor. IDag gick hon till och med och haltade. Så ikväll ska saxen fram få se om vi kan ta bort endel av håret mellan tår och tramdynor. Ella tycker att det kittlas men vi får jobba lite på det.
Promenadvädret var underbart i morse och idag fick kameran följa med på promenad. Fortfarande svårt att fånga det svarta lurvet och få en bra bild :-( men vi jobbar vidare eller så får vi klippa hela henne.
Vi gick i ett område där vi inte är så hemmatama så någonstans på de oupptrampade stigarna gick vi fel.
Så för att slippa vända och gå tillbaka satte jag mig på rumpan och åkte nerför berget. Det tyckte Ella var superroligt
och hoppade och studsade som en tennisboll runt omkring mig. Tur att ingen såg :-)
Ner kom vi i alla fall med alla ben och kameran i behåll.
Heta belöningar
Senare kokade jag några varmkorvar till minstingen. Ella kände direkt lukten när jag öppnade paketet och kom fram från sin liggplats under bordet. Nu var hon så het på gröten så tuggandet kom tillbaka. När hon inte fick sin belöning börjde hon sjunga och provade alla andra sett det brukar fungera att få belöningar på. Ligg, sitt fint, stå på två ben. När inte det heller fungerade så börjar hon hoppa upp mot mig. Så det är bl.a. därför apporteringen inte fungerat tidigare men fungerat nu i två dagar. Leversnittar är "lagom" belöning för att få till snygga apporteringar. Då gick det t.o.m att klappa henne på huvudet, röra vid nosen böja mig framåt och knacka lite på apporten. Dessutom hålla fast den runt 15 sekunder utan problem. Ja du nog behöver matte läras alltid :-)
Äntligen
Att hämta apporten, bära den till mig, hoppa med apporten allt har gått bra men inte att ta den vid sidan av mig hålla den ens en liten pyttesekund har fungerat. Det känns som jag provat allt. Men helt plötsligt när vi var och tränade inomhus så fungerade det (när vi tränade själva) sedan var det hjärnsläpp igen när vi körde programmet med Sanna. Så jag trodde det var en tillfällig glädje. Men nu har det fungerat 10 gånger idag. Först med bara någon sekund för att mot slutet klara 10 sekunder. Jag började framför henne men för varje gång har jag rört mig lite mot rätt position och det har fungerat.
Jag är jätteglad känns som vi har kommit över en jättepuckel. visst det är fortfarande långt till ett tävlingsbart moment. Men det har varit så frustrerande när hon maler sönder apporten direkt.
Idag har lilla grynet fått ordentligt med motion. Först min härligt långa morgonpromenad, efter en timmes vila ville husse ha sällskap på isen när han åkte skridskor så på med sele och långlina. Sedan blev det några varv runt sjön.
Samma sak nu i kväll, dottern, Maria ville ut och åka långfärdsskridskor. Så nu är Ella, Johan, Maria och Mats nere och åker på en annan sjö. I selen (som är en reflexsele) har vi även hängt en liten cykellampa så att de ska se den svarta skuggan när hon susar förbi. De tvåbenta har också pannlampor eller ficklampor, ganska häftig upplevelse att glida alldeles ensam på den svarta isen i mörkret.
Det får nog bli lite massage innan sovdax sedan blir det nog extra lång sovmorgon för mig i morgon.
Gott nytt år och vilken start :-)
Från Julafton till nu har bara ur Ellas perspektiv bestått av socialisering från liten till stor, ung som gammal. Det har kommit och gått gäster mest hela tiden. Jättekul tycker vi allihop. Vi har även kört lite hanteringsträning som fungerat bättre än väntat men vi är inte tillbaka än vid där jag kände att vi var i somras.
Vi har också varit hundvakt till grannhunden Molle under några dagar. Molle är en stor Golden retriver. Jag upplever honom mycket större än Ella mest för att han tar upp stort utrymme där han ligger. Ella lägger sig oftast under borden eller intill stolen/soffan man sitter i Molle lägger sig mitt över hela köksgolvet eller hallgolvet. Däremot får Molle inte vara stora rummet vilket gör att Ella har sitt eget utrymme där. Det är också stora skillnader att gå ut med Ella och/eller Molle. Molle sätter ned nosen i marken direkt utanförtomten sdan lyfter han inte blicken förrens man är hemma igen. Man kan locka, kommendera eller lägga sig på marken och skrika ingenting reagerar han för. Nosa är hans liv. Han skulle nog hellre ta sin promenad alldeles själv.
I morse var det bara Ella och jag i skogen och det var en helt annan promenad. Härligt uppfriskande:-)
Promenad bar iväg över isen, otroligt fin is i år. Troligen den bästa is jag har upplevt. Ella tycker det är roligt att springa/gå på isen. Det går lite i ultrarapid och hon ser ut som en bambi i mellan åt. Genom att gå över isen vann vi lite tid som vi istället la på att utforska nya områden i skogen. Helt fantastiskt att man fortfarande kan gå över en timme i skogen utan att ha varit där förut och då har vi bott i vårt hus i över 10 år. Vi mötte enbart 2 hundekipage annars var det helt stilla.
Extra roligt var det då jag och matten till en flatt tik pratade ett tag och hon berättade att de var ett gäng som skulle gå en sökkurs för en bra instruktör som de haft i lydnad tidigare och att det kanske fanns plats kvar. Det vore ju suveränt då kanske jag kan smita in i en grupp som bor relativt nära mig så kanske det blir lättare att träna, jätteroligt.
Julledigt
Dagen har gått i det sociala tecknet. Från grötfrukost till middag med släkt. Som dessutom mellanåt betett sig riktigt konstigt genom att leka charader. Jättespännande tycker Ella som dessutom har försökt hitta katten hos farmor och farfar. De har ännu inte stött samman men vistats i samma rum. Mest orolig är matte som tror Ella skulle jaga katten runt runt så att grejerna skulle gå sönder.
Innan släktkalaset tog vi en promenad med lite lydnadsträning på fotbollsplanen. Som belöning hade jag idag en studsboll med istället för en tennisboll. Det tyckte Ella var superroligt nästan för roligt. Vilket innebar att hon blev för het på gröten och hamnade för ofta för långt fram vid fotgående.
Dessutom tog det dubbel så lång tid mellan repitetionerna då Den studsade härsan och tvärsan ö
God fortsättning och actionbilder
Bäst på vårt julbord tycker jag creps med kräftstjärtar, ägghalvor med skagen och stenbitsrom och sillen är.
Fram mot kvällen suger det dock efter en julhårding med skinka och senap på.
Släkten har varit hos oss i jul vilket vi gjort sedan vi flyttade till hus för 10 år sedan.
Det är skönt att vara hemmavid. Dock hade vi endel mannfall i år med återbud för influensan.
Tomte var jättesnäll mot mig i år igen. Bl.a. fick jag ett hett efterlängtat objektiv till min kamera.
18 - 200 Zoom.
Attans vad nära man kommer
Så morgonens promenad var lite tråkig tyckte Ella eftersom matte mest befann sig bakom linsen/kameran.
Komigen nu så vi kan leka
Vi måste ju träna på att ta kort nu när Perro klubben bjudit in till Tävling om "perro-in-action" 2009.
Jätteroligt inslag. Eftersom dessutom största konkurransen sitter som domare i tävlingen kanske vi andra "vanliga" fotografer har en chans.
Men det måste nog tränas en del. Dessutom gäller det att klura ut vad rubriken avser. "Perro in action" i tidningen ser det ut som om det är Frasse som kör agility. Mycket in action. Agility måste nog räknas som en av de aktiviteter som kallas "in-action".
Här är ett försök till skogs agility
Men så svårt att fånga en svart hund. Det måste jobbas mer på att fotografera :-)
Om nu matte ska vara tråkig så är jag det också
Solen lyser och frosten ligger på så nu efter 2 timmar inne så vill maken ta den traditionsenliga juldagspromenaden. Klart Ella och jag hänger på men får vi med några barn/ungdomar???????
Idag har vi äntligen spårat
Jag lämnade Ella i bilen sedan gick jag iväg en bit. Gick in i skogen från en liten löparslinga 20 meter senare började jag droppa blod. Mycket lite och med mellanrum, Gjorde så i kanske 50 meter där jag gjorde en 90 graders vinkel fortsatte därifrån 30 meter till. Placerade leverpastejsburken och en grisknorr som slut.
Hämtade ut Ella och gick löparspåret åt andra hållet. En härlig promenad i snabb takt på ca 1 timme. Ella kunde gå utan koppel hela tiden trots många möten med andra hundar, promenerare, löpare och stavgångare. Hon hör dem komma och antingen kommer hon tillbaka till mig och "skvallrar" eller så hoppar hon upp på en sten och väntar :-)
När det är 50 meter till det lagda spåret sätter jag på Ella sele och lina. Direkt åker svansen ner på henne men hon fortsätter framåt. 4 m kvar från där jag vek in i skogen ser jag henne vädra i luften och sedan följer hon mitt spår direkt. När vi närmar oss blodet stannar hon och luktar noggrant, ringar runt mig litegrann, jag uppmuntrar henne lite och sedan fortsätter hon, svansen är dock neråt och det går inte fort. Hon går klockrent hela vägen och får sin belöning. Knorren som hon vanligtvis tycker om struntar hon helt i. När jag tagit av henne selen så ser jag en stolt hund som springer fram och tillbaka i spåret. Ser ut som hon säger "jag klarade det, det var inget läskigt i slutet".
Nu känner jag mig lite peppad så mer blod är lagt i kylen och ett nytt spår läggs under morgonpromenaden i morgon.
Klöven får dock vänta tills vi blivit varmare i kläderna och jag kommit på hur jag ska göra den "rolig"
Social träning igång igen
Nu har dessutom min mor och tillika hundvakt passat på att ta en kryssning i Karibien, lyckost henne, så i veckan när jag var strandad fick min faster och farbror rycka in som hundvakter. Ella har ju träffat dem lite då och då men oftast i större sällskap på kalas och så. Mamma har också varit hemma hos dem med Ella engång när hon var hundvakt.
Vakteriet gick jättebra och så fort jag försvinner så tyr hon sig till min faster med mycket gos. Faster fick också gå ut och gå med henne under dagen. Jätteskönt att veta att när det gäller så går det bra att lämna bort henne :-)
På något sätt så blir hon mer ointresserad av andra när jag är med.
På jobbet har det också börjat 2 nya arbetskompisar. Båda intresserade av Ella. Så nu har jag gjort mig helt ointresserad av Ella vilket medför att hon börjar intressera sig för de andra som jobbar där. Det braiga är också att det är en kille och en tjej med helt olika sätt att närma sig henne. Jättebra träning.
Juletider
Det är nog sista året, med våra barn, vi får gå på luciafirande. det var riktigt vackert och lite vemodigt.
Jag ringade in Johan långt åt höger
Maken fyllde år i helgen och traditionen vi etablerat innebär full julutstyrsel hemma med julgran och allt. Kändes lite häktiskt i Fredags men sedan på Lördagkväll med släkten här så kan man pust ut. Nu är det "bara" julklappar och julmaten kvar.
Johan sätter upp stjärnan i toppen
Mitt mål är att ha hunnit med alla julklappar innan helgen så att helgen kan gå i lugnets tecken med pyssel och matlagning. Pepparkakshus hör denna helg till traditionen.
Vad gör Ella på bussen?
Nu har jag förstått att hon har det ganska roligt där på bussen. Vilka luktintryck hon måste få. I rusningstrafiken är det väl som att läsa lokaltidningen. Vem hör ihop med vem? Vilka har hund och hur har de det hemma hos sig :-)
Idag var det likadant. dessutom var bussen full så jag fick stå halva vägen medan Ella ligger förnöjd i mittgången. Efter halva sträckan får jag dock en sittplats och på kliver en stor schäfer. Av någon anledning verkar inte schäfrar gilla små svarta ullbollar. Hunden drar direkt fram till Ella på den fulla bussen. Ella lyckas på något konstigt sätt hoppa upp i mitt knä där hon står och brummar lite och visar troligen sina vita fina tänder. Damen bredvid mig blir besvärad över situationen och tar sig bakåt i bussen. JAg håller undan schäfern med min sko/fot.
Husse tar först då ur sina hörlurar och "lugnar" mig med att hunden är så snäll så. de går ialla fall vidare i bussen och jag får släppa ner min lilla knähund.
Det är en av få gånger jag fått ha Ella i knät sedan hon var valp.
