Häng på vetja
p.s. har vi missat några tävlingsekipage eller blivande tävlingsekipage så är det inte med flit och det vore underbart om du i så fall skickar detta mail vidare d.s.
1 advent
Idag har det varit Perropromenad, men jag och Ella har hållt oss därifrån. Jag har fortfarande satt lekförbud på Ella och hur kul är det för Ella att gå en koppelpromenad med andra hundar i snön samtidigt som hanarna tycker Ella luktar helt underbart. Dessutom behövde maken bilen, så Ella och jag tog en egen skogspromenad i omgivningarna. Underbart vackert och friskt.

Ella passade på att rulla sig och åla i snön :-)

Så hon blir alldeles snömonstrig
Första försöket som funktionär
Ella fick vara hemma för jag trodde hon skulle börjat löpa för länge sedan men tji fick jag. Fast vi är inte klara för lk2 ännu. Det ska finslipas mer på fotgåendet, apporten, inkallning med ställande och rutan innan vi går ut på tävling :-)
Varma fötter

Med broddar :-) och de ska klara kyla upp tll -20 grader. NU hoppas jag att jag slipper frysa om fötterna.
Ni har jag ett par skor för arbete och ett för fritid. Snacka om att slösa pengar på mig själv.
det blir stora provet i morgo då jag ska stå på lydnadsplan och skriva i klass 2 på brukshundsklubben. Hoppas jag hinner se Micke och Manne också som ska tävla.
Tiggplats
Först ut på banan var Mira en svart schäfer som var 9 månader. Eva berättade om att hon jobbade mycket med att få in vänstersidan som tiggarplats. Hon började träningen genom att strama upp sig i tävlingspose, när hunden var på väg in, vände hon sig snabbt om och belönade genom att hålla handen stilla på framsidan av låret och "mata" godis eller hålla boll. Mata godis innebär att hunden fick tugga sig in i handen. Hela tiden på vänster sida, samtidigt klappade och masserade hon hunden. Evas uppfattning är att vi använder mys/gos/kroppskontakt alldeles för lite i vår träning som belöning. Trots att det är det enda som vi har att tillgå på tävlingsplanen.
Det går att vänja in så att hunden uppskattar det också som belöning. Den här övningen kan man göra på den vanliga promenaden osv. Hunden ska lära sig att vänster sida är bäst. Det viktiga i hela övningen är posen.
När hunden sedan självmant uppsöker vänster sida behöver vi inte alltid gå med på att "leka" eller strama upp oss men sedan gå ur pose och kommendera hopp och lek utan godis. Vi belönar lätt för mycket.
Hunden ska också uppfatta vår strama rygg som en möjlighet till belöning och därför komma upp på tiggarplatsen.
För att träna ingångar har Eva en övning hon kallade "stolpen" där hon har hunden stående framför sig en godis i vänster hand vrider handen så att hunden för att kunna fortsätta tugga sig in i handen måste vrida med och komma i utgångsläge. Där kastade hon fram godiset med ett varsegod. Det var viktigt som i all annan träning att snabbt träna bort hjälpen genom att belöna med externbelöning eller kasta med höger hand en belöning framåt för att sudda ut hjälpen.
Näst in på planen kom Tosca, en springelspanieltik som hade lätt för att komma igång med skall och pip. Självklart uppförde hon sig exemplariskt första stunden. När sedan matte började leka och belöna kom pipet igång :-)
Evas tips till Toscas matte var att acceptera pipandet för att hitta rätt sinnesstämning själv. Helst ute på en golfbana med vidsträckta gräsmattor. A och O var att INTE titta på sin hund utan inta tävlingspose och gå, gå, gå tills pipandet sluta då fortsätta gå räkna minst till 4 titta ner på hunden sedan direkt upp och fortsätta gå.
Inte använda regelrätta ingångar rakt framifrån, Ta bort halter och fotkommando. Men framför allt blicken som gör att hunden tänker aktivitet och förstärkning av beteende. Hon skulle också ta denna träning av appellplanen där hon skulle belöna när Tosca inte piper (men först räkna till minst 4 men variera sig) belöningen kan variera mellan gos, lek och godis.
När man sedan börjar träna på appellplanen igen börja med andra moment där fart och explosioner kräver hög aktivitet för att sedan träna fria följet.
Fria följet ska man enligt Eva inte träna för länge i sträck, snabbt som möjligt kedja ihop med andra moment såsom skick till rutan, kryp, läggande, sättande, stående, apport, hinder eller annat. På så sätt blir det som belöning och fotgående och allt blir roligare.
Sista hunden ut var en fin hund som fanns i 5 ex i Sverige, något Portugisisk ras Bella. BElla var enligt matte duktig på vänstersvängar stegförflyttningar osv men urusel på högersvängar och ligger för långt fram på rakorna.
I högersvängar tog Bella konstant en extra loop. Vilket Eva menar på var en kedjning iom att matte stannat till då Bella ligger för långt fram, då Bella rättade upp sig och kedjade sitt beteende.
Eva började ta tillbaka Bella och matte till startpositionen. Där matte satte ner BElla nos mot näsa, ställde sig i rätt position bredvid Bella, hade händerna bakom sina ben, pilla lite i nacken på Bella och när Bella drar huvudet bakåt (tänker bakåt). Detta ska de träna i ca 2 veckor innan de tar nästa steg. Bella ska aldrig belönas för långt fram samtidigt som hon inte får belönas för långt bak för länge för då börjar hon slacka.
Samtidigt som detta ska matte titta över sina kroppssignaler till Bella och träna in dem med Bella innan hon börjar gå. ex.v. vid höger om ta vänster fot och belöna vid låret om hunden är med i svängen.
Eva pratade mycket om kroppssignalerna vi ger hundarna. Hon visade hur hon använde allt från huvud till fötter i sina svängar. Att sekunder innan hon svänger vrider huvudet i den riktning hon ska gå. Att ha koll på sina fötter osv.
Hon jämförde också fria följet som en tävlingsdans där det är viktigt att ekipaget förstår den som förs signaler för att kunna göra en fin uppvisning. Detta inebar också att hon la in mycket "dans" vid träning av fria följet, med stegsförflyttningar, vänster, höger om cirklar osv. Dvs hunden måste jobba för att hålla sin position och den blir nästan självbelönande att kunna hänga med och få matte att ge en bekräftande blick.
Sedan visade hon på önskan av publiken ett fritt följ med sin labbe. Jättehärligt att se.
En härlig kväll med många skratt och underbar föreställning när Eva kastar sig på golvet och leker med Bella, tar Bellas slitna kampgrej i munnen och kampar TILLSAMMANS med Bella.
Det jag tar med mig är massor men mest.
- Valpövningen att vända upp och göra vänstersidan ännu mer värdefull.
- Att behålla min nya belöningsplacering, hålla handen fast vid benet och belöna först när Ella tar ögonkontakt (för att bli av med puttande mot handen)
- Fotsätta med mina vänster och höger svängsträning
- Länka mot andra moment
- att dansa med Ella
- Uppvärmning genom slalom mellan benen (för att få in Ella närmare kroppen
- Att jobba med smek och gos så att det kan användas som belöning.
- Att bli en roligare lekkompis.
Jag ÄR frisk
Nu har vintern verkligen kommit till Sverige. I två dagar och nätter har det snöat. Vi har över 2-3 decimeter snö. Jag som dessutom har lovat att ställa upp på lördagens lydnadstävling som skrivare för lydnadsklass 2. Hoppas jag är frisk och inte kommer frysa ihjäl. Är det någon i Stockholm som har en snöslunga att låna/hyra ut vore vi jättelyckliga. Annars får vi skotta fram planerna :-)
Tjuv i vår trädgård
I morse ringde närmsta grannen och undrade om vi hade hört något i natt eller om Ella reagerat. Som fån så sa vi sanningsenligt nej ingenting. När vi kommer ut ser vi fotspår i snön från staketet över vår tomt fram till grinden och det enda vi kan komma på är att det är tjuvens footspår. ÖVER TOMTEN utan reaktion från Ella, hallå.
Varför var hon tyst då, medans inte ens en liten skata får vandra på tomten under dagtid. Man slutar aldrig att förundras. Grannens bil hade blivit plundrad på airbag. Tyvärr har vi en "liga" som rensar BMW och Audi på framlyktor, airbags och andra grejer som brukar gå åt vid krockar. Tur att vi kör en gammal skruttig Volvo.
Vi jobbar på med vår träning och Ella har stort tålamod med mig :-)
Jag har under rubriken träning/tävlingslydnad gjort en träningslogg med filmer och reflektioner för att inte tråka ut er här. Vi är fortfarande fulla av träningslust efter förra helgen. Fast idag har vi tagit rast och vila från träningen.
Hittills har vi heller inte fått några bakslag på hältan. Nu har jag börjat släppa Ella lös och hon njuter av det. Men fortfarande ingen lek med andra hundar och lite massage varje dag. Ella borde också börja löpa snart mend et har vi inte sett något av, fast hon är ju lite "hemlig" med sådant.
Så taggad
Ella tycker verkligen det är roligt att jobba, hon kommer snabbt på vad det är jag vill få henne att göra.
IDag började vi för första gången med backa övningar, efter att ha läst en artikel på Fanny Gotts sida klickerklok. Där hon menar på att det är en jättebra grundbult i lydnadsträningen, för fjärren, läggande och ställande men också för fotgåendet och då framför allt vinklar. Så nu tar jag och shapar in det :-) På filmen visas den 3 repetitionen vi kör (jag kör 8 belöningar per repetition som mest)
Sedan har vi kört klossen övningar, Ella älskar klossen. Min tanke med denna är att få till en bra position vid mitt ben, eftersom hon tenderar att gå för långt ifrån mig. (läs jag har slarvat med belöningsplaceringen)
Här tränas ju både ingångar och vänstersvängar, vilket på tävling är för vida.
Sist men inte minst har jag kört rena ingångar, t.o.m. första repetitionen med godis i handen och gjort "fiskekrok" för att verkligen få in Ella. Därefter vanliga inkallningar på 2 meters håll för att mot slutet av repetitionerna börja ta ett steg, sedan ett till.
Tycker mig redan se en skillnad, men nu ska här nötas.
Sedan gillar jag Eva Bodfälts artikel i ämnet och ska försöka fortsätta enligt hennes princip att hunden aktivt ska försöka hålla min vänstra sida, mer finns att läsa på hennes sida. Jag har ju en *Clinic att gå på (se fram emot) nästa vecka med henne. Hoppas jag då får se henne tillämpa det hon skriver om Så fortsättning följer i detta ämne.
*Clinic är som en föreläsning med max 50 deltagare, där publiken är åskådare och eva ska träna tre olka typer av hundar i just fotgående. En som precis ska börja träna fotgående, en som håller fel position och sist en som piper och gnäller under fotgåendet.
Skräckblandad förtjusning
Jättebra och lärorikt. Vi reflekterade genom att se på filmen , Nu har Johan lagt upp filmen så jag kan se den gen.
Det finns mycket att jobba med men endel som jag faktiskt lyckats med och som blev bättre framåt dagen :-)
VAd vi gjorde har jag skrivit i ett tidigare inlägg. Men om någon är intresserad så får ni kika på filmen ni med :-)
Den bevisar bara vad vi jobbade med i Kungsör. att få till ett fotgående mycket närmare mig. Idag har jag hunnit med att köra 3 träningspass, där jag har backat tillbaka till inkallning där hon ska hamna rätt, dvs mycket närmare mig. 1 pass körde jag vid spegeln på jobbet och 2 pass körde jag härhemma , varav sonen filmade det hela. Måste bli mycket bättre :-(
Här kommer iallafall filmen.
Mer vill ha mer
Vad glad jag är som köpte just en PdAE annars hade jag inte fått träffa alla dessa underbara människor. I helgen har vi varit i Kungsörs Brukshundsklubbs nya fina innomhus hall. Hallen invigdes i torsdags och vi hade möjlighet att genom Biggan och Ann få hyra den för lydnadsträning :-)

Här är Ann och Chanja i hallen.
Hallen är 700 kvm stor och har konstgräs, i konstgräset har de sabd som gör det till ett underbart underlag.
Vi var x ekipage
Ann och Chanja. Chanja är Ellas syrra och det finns mycket likhet i dem :-) båda älskar att jobba är kolsvarta och ungefär lika byggda. Chanja har dock en helt ljuvlig päls, stora lockar :-) Ann har utbildat sig till Canis instruktör och förde in klickerträningen i sitt och Chanjas liv för ungefär 6 månader sedan. En stor förändring för dem i deras träning. Chanja hade underbar kontakt med Ann :-)
Biggan, Dita och Enya som också är valpköpare från Calmigos. Helt underbara hundar och Enya är så otroligt söt :-)

Enya, Ditas dotter hur gosig som helst.
Biggan har mig veterligen tävlat lydnad (lk1) några gånger, jag har sett dem 2 gånger 2 år i rad på KM i Gränna.
Jättetack till er två som fixat och trixat och bjudit in oss till era hem och Kungsör :-)
Vi andra som deltog var
Anna och Rolex, gud vad kul att träffa er igen. Rolex var verkligen på hugget, svansen gick mest hela tiden och han jobbade jättebra :-)
Cecilia och Tuss, som nyligen tagit LP2, Grattis, och nu börjar nosa på LK3 och bruks spår lägre.

Cecilia och Tuss
Monica, Bella och Soya.
Monica och Bella har precis flyttats upp till Bruks/spår Elit, jättehäftigt. de jobbar också på i lydnaden och ligger där i lk3. Härligt. Bellas dotter Soya var också med och tränade och är uppflyttad till lägre/spår nyligen.
Micke, Mia och Manne, Micke tävlar med Manne i lk3 sedan ska de starta nästa år i högre bruks/spår.

Micke och Manne
Johan, Gunilla, Tova och Chica var också med på lördagen, då Johan och Tova hade tävling på söndagen i LK Elit i Katrineholm. Tråkigt nog hade Tova skadat foten och var inte riktigt på topp.
Själv hade jag med mig halta Lotta :-) så jag tog det lugnt och körde delar av eller moment som inte "förstör" vår rehabilitering.
Förstå vilken samlad kompetens vi hade i hallen, vilken lärande miljö, jag bara njuter. alla deltog i reflektioner och diskussioner. Kom med nya infallsvinklar och idéer till hur var och en skulle gå vidare.
Det var minst lika mycket snack som effektiv träning men jag lärde mig massor. Vi började med att presentera oss för varandra och berätta om våra förväntningar på helgen. Vi beslutade oss för att köra i 2 grupper som bröts upp och bildades nya vid varje naturlig paus. Vilket innebar att 2 hundar var på planen samtidigt och alla deltog i 4 olika grupperingar.
Vi försökte först diskutera vad det aktuella ekipaget skulle göra, hur de 3 andra i gruppen kunde stödja/hjälpa störa övningen. Ibland tom "torrgick" vi utan hund för att lära oss själva -) innan hunden fick komma upp på planen. Därefter körde vi träningen och först när hunden var uppbunden, satt i vila eller i buren reflekterade vi över träningen. Övningen beslutade vi också inte skulle pågå mer än några minuter.
Ofta höll vi detta koncept men ibland faller vi tillbaka i hur vi brukar träna, men jag tycker vi var mycket duktiga.
Jag hade beslutat mig för att träna budföring, på bara några meters avstånd och med alla deltagarna. Med vikten på att få upp tiden på att sitta vid mottagarens sida, inte tjuva och bli trygg. Ella är duktig att springa fram till mottagaren men tjuvar ofta direkt tillbaka till mig. Denna träning gav snabbt resultat och innan jag var klar väntade hon på kommando från mottagaren, mottagaren kunde också börja röra vid henne och hon satt kvar. Jag är helnöjd.
Nästa moment jag alltid tjatar om är ju fotgåendet. Jag släpper fortfarande igenom alldeles för mycket :-( tillbaka till ruta 1. Ann klickade när Ella gick in vid min sida och jag belönade ÄNNU närmare mig. JAg VILL få till detta men kommer få jobba hårt på detta. MEn som Johan säger,"jag älskar min hund för mycket" och släpper igenom för mycket för att är så himla söt när hon studsar in vid min sida. Dessutom måste jag lära MIG svänga så jag får upp en rutin ska jag börja med höger eller vänster fot. Dessutom ska jag ha helkoll på Ella HELA TIDEN inte släppa henne en sekund. Nästan bra är INTE bra.

Ella väntar på sin tur.
Framförgående fungerade ok men behöver mängdträning. Apport var helt ok, fram till avslut. Jag har lärt mig inte "rycka" apporten ur mun på Ella utan först belöna, Lite tugg blir det men när jag ber henne vara stilla slutar hon. Börjar känna mig tryggare i detta. Fjärren körde jag bara en gång men den var helt ok. Läggande under gång, även denna en gång för att inte påfresta muskel/senan vid armhålan. MEn det var helt ok. Inkallning med Ställande körde jag bara en mycket kort och det fungerade helt ok. Vi fick även till några rutor ( 4 av 5)
Mest nöjd är jag över Ellas VILJA, för den kan man inte ta fel på. Dessutom har hon en härlig attityd, tycker jag.
Jag är verkligen peppad att få kontroll på fotgåendet. Tänk vad kul det kan bli till våren i så fall.
Det är inte bara roligt att träna i detta gäng, även allt runt omkring är trevligt. Mycket skratt, god mat och härliga samtal. Det här gör jag gärna om.
Tack allihop.

En paus i tränandet Gunilla med Chica, Manne, Enya och Mia och Micke.

Monica och Mia plockar på sig mat hemma hos Biggan.

Monica, Johan Anna och ryggen på Cecilias rygg vid middagsbordet.
Rehab fortsätter och nu är vi ensamma igen
Ella ville inte gå på rampen ner men det var helt ok att jag lyfte ner henne. Även denna gång gick det lugnt och bra. Killen önskade att alla hundar var så lugna i vattnet. Ella simmade ett antal varv och när jag stoppade henne för att hon skulle vila hängde hon snällt i mina armar :-) flåsandes. det tar på krafterna att simma när vi minskat ner den dagliga motionen. Mats var med för att kolla vad vi gjorde, han filmade lite så i kväll lånade jag hans mac och satte ihop en liten film :-)
Hon simmar riktigt snabbt så jag hinner inte riktigt med, sista minutrarna så tog vi även av kopplet. Även då simmade hon vid min sida. Gullehund.
När vi kom hem ringde telefonen och det var Zitas familj som landat och ville komma och hämta sin hund. Vi tyckte de kunde låta bli ;-)
Dom kan väl köpa en ny så vi får behålla den härliga tjej. Men de ville inte..........
Fast hundarna har varit jätte lätta att ha så har det blivit mycket tommare här idag, det verkar som om även Ella tycker det.
Jobba för sin mat :-)
Idag var åter en dag som måste tillbringas vid båten. Då det var kallt ville jag inte att hundarna skulle följa med. Så efter morgonpromenaden kastade jag ut hundarnas frukost över hela gräsmattan för att på det sättet "trötta ut" hundarna lite med nosarbete. Sedan tog jag på mig vinterjackan, satte mig på trappan med en kopp the och en macka och njöt av solen och rimfrosten i gräset. Kall och hög luft. Allt tyst förutom två nosar som jobbade stenhårt. Tänk vad enkelt att aktivera sin hund :-) och själv bara få njuta.
Annars tränar vi just ingenting på våra promenader mer än att gå i koppel och det kan Ella oftast, förutom när Zita försvinner ur synfält för då måste storasyrran hålla koll. Zita är en riktigt modig liten Perro, Peppar, Chanto och Ella har mycket kortare radie från mig. Men Zita kommer lika snabbt som någon av de andra för hon är också den snabbaste perron jag stött på.
Zithund
När vi ändå håller på att ge Zita smeknamn så kan ni få veta vårt andra smeknamn på den lilla princessan (för 95% med den hunden är jättebra, hon är verkligen en topphund) Zkatan är det andra namnet hon går under. Jag brukar beklaga mig för att Ella kan sno saker och kalla henne skata men Zita är flera snäpp värre :-) (Detta är troligen ett drag från mor Moyas sida) Zita har hittills tuggat i sig 1 paket hundgodis (som Ella vann på tävling och inte var intresserad av), en hel ost (på några sekunder, medans Martin vände sig om för att rumstrera i kylen), Ett paket seranoskinka(som jag glömt framme), men det är det enda vi ertappat henne med, det finns säkert fler fynd hon gjort. Detta blev jag endå varnad för så jag har hållt rent på bord och bänkar.
Hon är en helt zuverän, zpektakulär,ztollig, ztudsig, zötnos den där Zita
cool hund
Väl inne i poolrummet var det lite trångt, på med en jättebra flytväst och ett halsband och koppel (istället för vårt läder). Camilla sa till mig att gå runt poolen med Ella. Ella vandrar på och sätter mycket snart upp framtassarna på poolkanten för att kolla läget. Efter en promenad runt poolen så lyfte jag i Ella som direkt började simma, lugnt och fint medan jag promenerade runt poolen som om vi var på promenad. Det såg ut som om Ella aldrig gjort något annat. Hon simmade runt runt bytte varv för att efter en stund få vila. Sedan påt igen. Till sist tog Camilla och fällde ner en ramp som Ella kunde gå upp på. Väl uppe blev det dusch och tork. På väg därifrån fick vi lov att gå runt halva bassängen. Ella hoppar genast upp på rampen för att få sig en liten simtur till.
Efter simningen var det dax för laserbehandling, då Camilla känner igenom skadan och säger att det går åt rätt håll och att svullnaden börjar lägga sig. Jätteskönt att höra.
På vägen hem åkte jag förbi Zoo och köpte lite leversnittar och 2 fina grisöron. Hemma igen väntade zöta Zita, underbart glad och hoppig. Men snart kände hon av grisörat och rånade påsen på skatten. Slurp sa det så hade hon tuggat i sig sin present sedan låg hon och tittade långt efter Ellas öra :-)
Ett större matvrak har jag inte träffat :-)
Sedan visade de varandra hur mycket de älskar varandra :-)

MAn ser inte så mycket mer än svart, men här kommer Zitas kattdrag in se hur hon kramar om Ella :-)

Ella brukar inte lägga sig för andra hundar, det händer en handfull gånger och idag var en sådan gång för Zita :-)


De hade jätteroligt

Jag vet inte vem som var tokigast, men det här blev den tokigaste bilden :-)
Sen är det lite roligt för när Peppar leker med tjejer så brukar han rumptacklas, Det ser jätteroligt ut och idag är första gången jag sett Ella uppföra sig på samma sätt :-) Precis i början av leken så jag antar att det är ett sätt för Ella att invitera Zita att leka.
Två händer
Att ha två hundar är som att ha två barn, De verkar vakta på att få lika mycket uppmärksamhet båda två. Kommer den ena för lite gos kommer den andra lika snabbt, är det så när man har två hundar jämt eller är det så just nu för att de "pinkar" revir?
(För er som inte känner Ella/Zita så är Zita vit om nosen, medans Ella har helsvart nos)

Söta systrarna är dock lite olika i gosandet, Ella har som sagt gärna en grej i munnen och vänder ofta rumpan åt en så man ska klia, så fungerade Chanto och Peppar också, Medans zöta Zita hela tiden satsar på ens ansikte för att ge tusen och en pussar. Glasögonen har aldrig behövt så mycket putsning som just nu :-)
Ella kan hoppa men det är ingenting mot Zöta Zita, hon är verkligen uppe och pussar en i ansiktet när man kommer hem om så bara efter 2 minuters bortavaro.

Zöta Zita är otroligt zöt. Jag skrattar ofta åt Ella för att hon är som en katt, men även i det avseendet slår Zita henne med hästlängder. Hon vinklar tassarna så att hon håller fast saker och ting ordentligt, hon kan också öppna dörrar, flytta på kompostgrindar osv med denna otroligt utvecklade teknik.

Ella däremot kommer släpande på sina gosedjur i alla situationer. Ibland tror jag Zita och Ella pratar olika språk. Flertal gånger ser jag Ella bjuda upp till lek men Zita backar. Men även detta kommer mer och mer, IDag har det varit brottningsmatcher på vår matta. Så det är väl en osäkerhetsgrej också. Ute leker de numera alla lekar, i den utsträckning man nu kan leka alla lekar i koppel. Vi måste få låna Zita någon mer gång så de verkligen får njuta av varandras lek och så även jag. De har verkligen roligt tillsammans. Jaga lekarna (innan koppeltvånget) var helt fantastiska, Zöta Zita får ju fortfarande springa fritt i skogen och förstår inte riktigt varför inte Ella hänger på hennes inviter, stackars Ella hon vill så gärna men lyder matte.
Idag ska vi nu tillbaka till hundpolen, prova på hundsim och få laserbehandling. Rapport kommer senare