vanlig lunk
Just nu är vi inne i en vanlig lunk, inga kurser, inga spännande träffar utan bara promenader, egen träning, arbete och familjeaktiviteter. Den träning vi kör är lydnadsinriktad. Ella har verkligen fått in snitsen på att komma in i fotposition. Dessutom följer hon med när jag börjar gå. Men inte hundraprocentigt ännu. Platsliggning kör vi men det är ju inte samma sak utan störning från andra hundar. Det fungerar jättebra. Apporten har vi kommit så långt att hon börjar gripa tag. Nu funderar jag på hur jag ska komma vidare utan att hon börjar tugga på den. Jag ser en tydlig tendens till det. Därför klickar jag så fort hon gripit tag i apporten. Inkallning fungerar helt bra. Från början till slut. Hindret fungerar oftast galant även om vi står snett och vint mot varandra.
Maken och barnen kom hem med virke för att bygga några hinder. Jag väntar med glädje på att de ska bli klara. Men först måste båten i vattnet. Sedan händer det nog. Fick också en rockring så fort vi tar fram den börjar Ellas svans att gå.
Igår gjorde vi ett misslyckat spontanspår. Ella ville absolut inte sätta ner nosen utan var het på gröten att hitta husse. JAg kunde knappt hålla igen henne. Beslutade då för att avbryta och Ella fick springa fritt och hittade husse efter endel letande. Hon har ju varit klockren på spontanspår förut men men vi kan ju alltid skylla på löpning :-)
Inte ofta
Han börjar skälla på mig för att jag är "otrevlig" och att han faktiskt "tar bort sina hundar så fort han kan"
Om de är så nu när de är 6 månader hur ska de då inte vara när de är könsmogna.
Han går ju samma slinga som jag går fast åt andra hållet så jag hör honom otal gånger försöka ropa in sina hundar utan större framgång. Detta sabbade endel av mitt morgonhumör och en annars otroligt vårig promenad.
Min slutkommentar jag ville ge till mannen var "kan du inte ha en fungerande inkallning, ha dina hundar i koppel." Själv fungerar ju oftast min inkallning. De få gånger den inte fungerat under hennes uppväxt har man ju skämts otroligt , bett om ursäkt många gånger om och skyndat mig till undsättning.
Dax för fästingmedel
Titta vad äckligt, Denna fästing kommer inte från Ella.
En aktiv dag
Vilken överaskning
när vi vaknade i morse och marken återigen var täckt med snö. Lite deppiga blev vi allt. Vi som har satt på sommardäck, ska ha Perroträff i helgen. Barnens vinterskor var är dom? Men efter att ha fått i väg ungarna till skolan, maken till jobbet och tagit Ella i kopplet kom lyckan. Vi hittade ett härligt spår över hela ängen. Ella gjorde ett snyggt spårupptag och gick på bra fast vi korsade ett nygjort harspår (jag såg haren någon minut innan) Ella blev lite brydd och nosade runt där ett tag men tog till slut det spåret jag valt. Dessutom korsade ett människospår, där följde Ella efter två, tre steg innan hon gick tillbaka till det spår jag valt. Men i slutet på ängen kallade plikten. Telefonmöte med jobbet. Så det var bara att belöna Ella för ett gott utfört arbete och bli tråkig :-(
Ella hittade massor av roliga gropar i det höga gräset som hon hade roligt med, utan mig.
Nu fortsätter arbetsdagen som vanligt och snön smälter eller för många fötter går på vår äng. Så glädjen var kort.
Vackra hus på Söder
Något jag kan skryta med är att Ella får träna i olika miljöer hela tiden och det fungerar väldigt bra. Självklart finns det endel saker vi inte har provat men att bo i förort till Stockholm bjuder på många tillfällen till träning helt naturligt.
På tal om träning så är nu vår tävlingslydnadskurs slut. Jag saknar den redan. Låg i går och läste "med sikte på 10'an" och ska försöka lägga upp en riktig plan men det är alltid svårare att göra det själv.
Blomsterprakt
Ella i ett blomsterhav
Scilla tror jag blomman heter och det är MASSOR
För att återgå till helgen så hände inte så mycket Ella mässigt mer än socialisering och det är ju inte fy skam. Både på hemma och bortaplan. Bortaplan har aldrig varit några problem men det är några månader sedan vi haft så mycket folk hemma som vi hade igår. Dottern konfirmerades och därefter intogs lunch hemma hos oss.
Ella kan ju vara lite vaktig vilket hon var även denna gång. Men efter en ordentlig tillsägelse slutade hon med de dumheterna. Därefter fungerade det jättebra :-)
Nu framöver rullar kalasen in. Helg efter helg, tänk att så många föds på våren i alla fall i vår släkt.
Lång dag
Efter en hård arbetsdag åkte vi till vår tävlingslydnadsträning. Det var sista gången idag. Vi tränade fritt och fick hjälp med det vi hade problem med. Jag bad om tandvisning och tips för att komma framåt med stående under gång som jag tycker är knepigt. Ella låser sina framben och blir mer hoppandes mot mig än gåendes för att låsa när jag säger stå. Jag tror vi kanske har fått bukt på det hela genom att gå saktare och kortare steg bakåt. Till slut gick Ella i mot mig. jag gav kommandot stå, hon låste frambenen sedan kastade jag. Nu gäller det att jag snurrar runt i förhållande till Ella så hon hamnar i rätt position till slut.
Efter träningen tog vi oss med tunnelbanan till min mamma. Där vi fikade och snackade lite. Sedan var det dax för en långpromenad i rusningstid genom praktiskt taget hela stan. Mycket att nosa på och fundera över för en redan trött hund :-) Vi följde Drottninggatan. På Drottninggatan har de placerat ut trafikhinder som är formade som lejon. Ella tyckte troligen att hon fick för lite belöningar och gör som hon ofta gör i skogen
hoppade raskt upp på lejonets huvud för att på så sätt försöka förtjäna sitt godis.
Folk runt omkring oss uppskattade cirkustricket. Ville gärna komma fram och hälsa.
Så Middagen vi var bjudna på fick vänta en 20 minuter extra för att flera vi mötte beundrade och frågade vad det var för en pigg, söt hund som gick mitt i folkvimmlet.
Efter en 45 minuters promenad nådde vi fram till målet. En trevlig middag med arbetskompisarna. Till Ella väntade oxfile och vatten medan jag och mina kollegor bjöds på Västerbottenspaj med rom och räkor, bubbel, oxfile med gudomlig potatissallad, Chilimajonäs och röra på ungsbakade grönsaker med ett gott vin. Till sist men inte minst en glass gjord på filadelfiaost med tosca topping och varma körsbär. Helt fantastisk middag med glada vänner. Ella somnade efter sin oxfile och sov hela kvällen för att sedan ta en nattlig promenad till bussen. En ny upplevelse för henne att gå genom stan i skenet från butiksfönstren och flöde av ljudliga männsikor som kommer ut från restauranger och pubar. Nu ska vi sova gott båda två
Gula små varelser
Vi har inte under hela vintern haft så mycket träning på möten i skogen. En och annan hundmänniska men annars har det varit tyst. Nu får vi träning inför sommarens båtsäsong. Förra året var ju Ella valp och hängde oss mest i hasorna av den anledningen. Så onsdagar verkar vara dagisbarnens skogsdag. Det ska vi komma ihåg, så vi kan träffa dem igen.
Ett barn ville komma fram och hälsa, men jag avböjde vänligt av fler anledningar. Först och främst att jag inte vill att Ella i den miljön framöver ska springa fram till alla möjliga för att hälsa/kolla in läget . För det andra att om en ska hälsa innebär det ett större gäng barn som kommer fram samtidigt och jag inte har kontroll över situationen riktigt. I skolan är det annorlunda när jag hämtar Johan. De barnen är lite äldre, sedan så har de "lärt sig" hur man närmar sig Ella för att få kontakt. De lär också upp någon ny direkt utan att jag behöver förklara. Lågstadiebarn är för härliga på det sättet. Nej, barn i dagisålder tar vi helst ett och ett och i andra miljöer. Vi har några hemmavid som gärna vill bli tränade med :-)
Dagens lunchpromenad
Dagens lunchpromenad runt ett träsk (för mig såg det mer ut som en sjö)
Vilken härlig dag vi har idag. Ingen jacka väder. I helgen fick jag tips om ett skogsområde jag helt missat i mitt närområde. Helt fantastiskt :-) På en halvtimmes promenad fick vi en hel repertoar av fågelkvitter, solvarma stenar, blank vattenspegel. Doppingar och änder.
Idag hade långlinan åkt på. Nästan varje promenad de senaste dagarna har vi träffat rådjur eller harar. De två senaste gångerna har Ella satt av efter dem. Bara 50 - 100 m men det är mycket längre än hon vanligtvis springer ifrån mig. Men framför allt vill jag inte ha en jagande hund. Så vi tränade jättemycket på att gå lös med långlina. Halva promenaden gick också på en ordningsställd gångstig/väg. Där vi mötte ett antal andra promenerande. I stället för att kalla in Ella till fot kunde jag testa vad hon gör om vi möter någon och hon går och nosar vid skogskanten. Ella skötte sig exemplariskt. Hon lyfte inte ens på huvudet till de andra människorna. Även när vi mötte två andra hundar traskade hon vidare med mig istället för att försöka kontakta dem. När jag har henne lös i vanliga fall blir det många inkallningar även om jag med 80 % säkerhet inte tror att hon ska bry sig om dem vi möter.
Yrvädret Ella
Här tar Ella gungbrädan själv i lugnt tempo
Sedan var det slut på duktigheten i kroppen och kvar var bara adrenalinet. Ella passa på att skälla på en hund som var för nära och tog ett segerrus. Aj,aj, aj. Då satte vi oss på sidan av och passivitetstränade ett tag. Lyckan är inte för evigt. Så i kväll funderar jag på att åka ner och titta på en agility träningstävling tillsammans med Ella för att miljö/passivitetsträna henne och samtidigt kolla in hur en tävling går till. (Även om det är lång väg dit)
Ella klarar kanske hinderna men vi måste träna handling, störning och att dämpa yrvädret så alla kontaktytor fungerar.
Min vackra hund
Pippi
Fågeln Alfons som sitter i godan ro och smakar på Ellas mat
Ella smyger upp bakom fågeln som en katt för att kolla läget
Dagen innan landade fågeln på Ellas skuldra när hon stod och käkade. Ellar tittar upp, kollar in mig för att sedan återgå till sin mat. Nu får vi hålla järnkoll så att inte Ella av misstag hugger fågel i farten.
Döskallar, rock och Blingbling
Social träning
Perroträff på Lilla Stockholm
Inga bilder blev det denna gång då maken tagit kameran till båten.
Nyklippt
Nu har jag satt klippmaskinen i Ella. Jag är mäkta stolt över min hund. Ella hoppade snällt och vänligt upp på köksbordet när jag bad henne, sedan stod hon tålamodigt kvar i en timme medans jag klippte. Stor skillnad mot förra gången då vi fick tjuvhålla henne. Jag jobbade så jag blev alldeles varm. Sedan tog vi en paus för att därefter fortsätta en timme till. Nu har jag bara tassar och putsa på ansiktet lite mer. Nu är det persianvarning
Före klippning Efter klippmaskinens framfart
Iskristaller
Nu har vintern kommit, för att stanna? Ella och jag tog en härligt kall och uppfriskande promenad i morse.Ovanpå vår å såg det ut som på bilden ovan. Jättehäftiga iskristaller. Typiskt att jag har klippt ner Ella precis när vi har de kallaste dagarna detta år :-)
Påskharen
När vi kommer tillbaka till huset hade påskharen varit framme
Här har Ella fått upp ett spår på haren. Så nu börjar ägg jakten. Det gäller att hitta just sitt ägg utan att avslöja var de andras finns.
Johan hittar sitt först och tyckte det var gömt alldeles för lätt.
Ellas ägg var gömt bakom en matta. Matte får hjälpa till lite för att hon ska förstå att det faktiskt är hennes
Lätt att öppna sedan smakades det på skinka och leversnittar.
Sen bär det av för att visa husse vad hon har hittat för skatt. Avslutas med att göra Ägget till tusen småbitar på mattan i stora rummet.
Nu har lugnet lägrat sig. Alla tar igen sig lite innan det är dax att laga lunch/middag.
Snömonstret
Så här ser man ut efter att ha varit ute på Långfredagens morgonpromenad med kompisar
Molle, Morris och Ella innan promenaden.
Ella och Johan efter promenad och lek på tomten. Nu jobbar vi upp oss för att ta itu med klippningen.
