Stolt och glad

Idag har det hänt något historiskt i Perro Sverige.....
En hel kull valpar har genomgått Mentalbeskrivning hund :-)
och inte vilken kull som helst utan jag kan stolt presentera att det är Calmigos, Ellas uppfödare som tillsammans med Ann, matte till Chanja (vars valpar gjorde provet) såg till att det kom till stånd.
Pratade med Ulrika alldeles nyss och hon var nöjd och menade på att det var en jämn kull både utseendemässigt och under provet.  De betedde sig på det stora hela som Ulrika trott och förhoppningsvis får vi veta mer på Ulrikas blogg/hemsida inom snart :-)

Tack Ulrika för att du finns för oss och tar ditt ansvar som uppfödare och utvärderar din avel. Hade gärna velat vara med och titta.


Sluttävlat

Idag körde jag sista tävlingen för i år. Appell/Spår, Störst oro hade jag för två lydnadsmoment platsliggning och apportering. Som jag tjatat om i de senaste inläggen. Klockan 5 i morse var det upp och iväg. det var kallt och mörkt och jag fick skrapa frosten av rutan på bilen.
När jag väl kom fram till mötesplatsen var det helt magiskt. Solen var på väg upp och det låg slöjor av dimma. Fast det var ganska kallt i gympaskorna.



Vår oro för platsliggningen stillades ganska snart, Schäfer hanen hade ju tidigare meddelat att hon inte skulle köra det momentet och schäfertiken kom aldrig.

Spåret la vi ut i hästhage i skugga och frost. Jag fick som nummer 2 ett Z spår. Sedan stod vi på vägen bredvid tittade på solen som snart började värma och väntade de 45 minutrarna på domaren och att spåret skulle hunnit ligga till sig.

Domaren kom och första ekipage ut, 0 poäng fast det började bra. Sedan var det vi. Ella gick jättefint ut, gick över en stig, ringade lite men var snabbt på det igen, lite för "het" var hon inte samma fina tempo som förra gången. första pinnen kom hon tillbaka med och första vinkeln tog hon fint, andra pinnen sprang hon över och jag min nöt började bli nervös så jag höll inte igen tempot på henne. 2 vinkeln tar hon också fint, men snart går hon av spåret lyfter huvudet och sedan drar hon med mig bort från spåret.....
När hon kommer n bit på väg ser jag mina fotavtryck då hade hon fått vittring på där jag gick av spåret.
Bara en pinne och en 0, typiskt. Bara för att jag kände mig så säker på spåret. av oss 6 som spårade i dessa hästhagar var det 1 som fick 6,5 poäng och kommentaren att hon "styrt sin hund i vinkeln" Sedan var det de 4 sista ekipagen som klarade spåret.  Ska vi tävla så här sent bör vi alltså träna på att lägga spår i frost som sedan övergår till dagg innan det tas.

Åkte hem och tänkte strunta i resterande tävling, Men efter att ha sovit nästan en timme så tänkte jag att domarna, de andra tävlingsekipagen och tävlingsledningen var så himla trevliga så jag åkte ner för att delta och "utnyttja" möjligheten att träna under tävlingsmässiga former.

Känns nu bra att jag gjorde det, Hon låg som en vacker staty under platsliggningen, läggande under gång, inkallning  jättenöjd.
Framförgåendet fick jag av 1 domare 0 och den andra 6, den var inget bra så troligen stämmer 0:an.
Apporten, hon tjuva inte men jag gjorde dubbelkommando för att hon skulle ta apporten, men det såg inte domarna, Men det stod att hon tvekade.
Hoppet slog hon i på utvägen men satte sig fint och gjorde ett riktigt fint hopp på vägen tillbaka.

Budföringen har vi mycket kvar att träna på. Hon springer ut som om hon springer till en ruta, vänder upp mot mig och springer sedan tillbaka. Jag måste hitta okända och träna budföring med.

Poängen hade räckt till uppflyttning om vi bara fått 7 på spåret, visst är det typiskt.
Nå nu ska vi ta semester från tävlandet och kommer tillbaka till våren, viltspår är det jag tänkte göra nu.
Sedan får jag se vilka mål jag sätter upp för nästa år.











I morgon är det semester

Har jag bestämt..
Sedan är det dax för tävling. Den dråpliga träningen bara fortsätter. I måndags var det öppen träning igen och jag hade förberett mig och planerat.
1 av schäfrarna var där, Schäferhanen som verkligen gillade Ella, men stör henne genom att springa fram till henne under platsliggningen i  söndags, se inlägget tidigare.

Ella var verligen på träningshumör när vi kommer ner och vi hinner köra igenom endel av momenten. Ok, nära schäfern som bara får ligga.

När det var dax för platsliggning pratar jag igenom med "instruktör" och tjej, de tycker mitt förslag lät bra vilket gick ut på att en av oss alltid fanns vid hundarna. Antingen jag eller den andra föraren. Vi lägger hundarna bredvid varandra och jag går först ifrån. Ella ligger helt stilla den minut jag var borta, sedan byts vi av och den andra föraren lämnar schäfern ca 5 m, han ligger mycket bättre än på söndagen. vi växlar 2 gånger till sedan vilar vi. Det fungerade bra :-)
Vi tränar vidare och allt känns topp bra. Sedan beslutas det om en platsliggning till, här går jag fel, jag skulle avstått. Men vi kör en gång till, Ella ligger tryggt jag går ifrån, schäferhanens förare går 2 m framför schäfern och jag hinner se hur schäfern spanar in Ella sedan var han uppe igen och satsar mot Ella. Ella flyger upp med svansen mellan benen och springer fram till mig, där hon vänder sig mot schäfern som kommer efter och talar om för honom att detta inte är ok. F..N, otroligt nog går Ella med på att lägga sig igen och då får schäferföraren stå kvar vid sin hund hela tiden. Ella ligger.

Den föraren har nu beslutat att hon inte kommer köra platsliggning på lördag, tur det för oss. Men frågan är hur gör hon som har en hund som mer ur ett argsint perspektiv gav sig på Ella?!?
Bara att hoppas.


Vi får väl träna platsliggning i vår ensamhet så pluttan får vara ifred. Här på vår äng med högt gräs.

Skämt och sido, förhoppningsvis går detta bra på lördag. Nu sitter jag i Malmö och jobbar så huvudet glöder, ska snart ner och stå på mässa, så detta inlägg var för att rensa hjärnan :-)

I morgon har jag bestämt mig för att ha ledigt och hinner förhoppningsvis köra ett träningspass till med fokus på platsliggning och apportering (sitta kvar)



Ha en underbar dag, den här bilden tog jag i tisdags morse, visst ser det ut som sommar :-)

Fortsättning följer.....

Jaha,
då är det söndag igen. En vecka kvar till tävling och vi ska ha en träff med dem som jag gick sök/spår kursen med. De har tidigare haft 2 sammankomster som jag missat men denna gång funkade det ärven för mig att delta. De har slagit ihop flera kursen till en träningsgrupp. Vilket lyft det har blivit. Nu var det flera roliga ekipage med, men lite samma driv och träningssätt som jag vill ha. Det klickade direkt, Av de 7 som var på träningen idag ska 4 tävla till helgen. Dagen till ära var det 2 schäfrar där, en ny bekanting och så den jag nämde i förra inlägget och som också finns med från tidigare. Dessutom för oss en ny golden och en ny Rottistik. Vi tränade igenom alla momenten. De flesta fungerade bra eller åtminstone ok. Förutom apporteringen där hon tjuvade IGEN och sedan tyckte apporten var äcklig, HM ännu mer träning......... De flesta hundarna hade problem med just den apporten och den var tuggad :-) Dock ingen bortförklaring, vi SKA igenom apporteringen :-)

Hur gick då platsliggningen.
Jag bestämde mig för att lägga Ella, dock med så många hundar mellan mig och schäfertiken jag är orolig för. Schäfrarna tog varsin ytterkant. Mellan mig och schäfer tiken var det ett hopphinder och 2 hundar (golden och sedan Rottisen) sedan schnauzern och till sist en schäferhanne.
När vi ska lämna hundarna avvaktar jag några sekunder för att kolla in Schäfertiken med matte, det såg lugnt ut så jag börjar lämna Ella. Hinner upp de andra förarna och vänder mig upp. Ella ligger tryggt, Då...... reser sig schäferhannen och springer självklart förbi schnauzern rakt på Ella. Schäfertikens matte går tillbaka till sin hund och instruktören får tag i Schäferhannen efter att Ella sagt åt honom, iof med svansen mellan benen men hon sa ifrån. Schäferhannen var helt klart vänligt inställd och ville leka, men ändå.

Vi lägger om och Ella lägger sig direkt och jag avvaktar igen att gå, går sedan ifrån och går tillbaka 2-3 gånger och berömmer och belönar. Ella verkar denna gång ha släppt incidenten direkt. Schäfertikens matte gick inte ifrån sin hund något mer. Lättad över att det gick så bra hör jag rottismatten fråga om schäfertikens platsliggning, brukar hon ligga kvar osv JIPPI, hon hade reagerat :-) Det blir en diskussion, schäfertikens matte hade inte tagit intryck av mitt tips om att inte göra platsliggning utan säger att hon tänker chansa, Vi har en diskussion om detta och nu hoppas jag det har gått in i hennes huvud så att hon avstår.  Annars är vi fler som kan påverka henne där och då.

Tack för pepp och förslag på hur jag ska hantera situationen nästa helg. I morgon åker jag ner till klubben och kör en platsliggning igen på klubbens jourtid :-)




Hur tänker jag nu.....

Jag är anmäld och har kommit med på hemmaklubbens appelltävling om en vecka. Har jag tränat mycket och effektivt, nej det kan man inte säga. Igår åkte jag till klubben på lunchen gick en härlig skogspromenad utmed Stockholms inlopp, underbar utsikt, tillsammans med en storpudel med matte. Efter ca 5 minuter kom de igång och lekte och hoppade i alla vattenpölar de kunde hitta, hade jätteroligt. Efter promenaden gick jag mot appellplanen för att träna lite, framförallt platsliggning. Då Ella sist vi tävlade varit lite orolig (läs ätit gräs och skjutit tillbaka benen så där jättetokigt) Pudelmatte hängde på då hon tävlar i LK1. På planen hittar vi en kursare till mig med sin schäfer (nu börjar vi närma oss pudelns kärna, om man i detta sammanhang kan säga så) samma schäfer som vid en av de sista träningstillfällerna på samma plan hoppat på Ella vid platsliggning.
Det visar sig att även hon är anmäld och kommit med på tävlingen nästa helg och att hon gärna ville träna platsliggning med oss. Jag ställer upp med pudeln på ena sidan av mig 5 meter bort och schäfern på andra sidan mig 10 m bort. Vi lägger hundarna och sedan börjar vi gå bort, jag två mattar till och en svart skugga, Ella.
Jag går tillbaka och lägger Ella på andra sidan pudeln då schäfern är orolig likväl som dess matte. Reser sig och går mot sin matte som nejar och låter. Ella lägger sig ner och jag lämnar men går inte iväg hela sträckan och pratar med Ella. Jag pratar med Schäferägaren som inte tror hon kommer bli uppflyttad och jag säger att hon behöver träna mycket mer platsliggning och känna sig säker på den. En sak om hunden reser på sig och/eller rör sig emot henne men att den absolut inte får gå åt sidorna. Kännde mig lite taskig för Ella tassade ju också efter mig, men det har inte hänt förut, det har hänt att hon satt sig upp.
Schäfermatten frågar mig vad jag tycker hon ska göra och jag säger att om hon inte är säker och ändå tror att hon inte får ihop poäng för uppflyttning bör hon avstå platsliggningen.

Idag var jag nere på klubben igen, lät Ella lägga sig på olika ställen med mig nära i koppel, nära, fast nos mot näsa, 5 meter bort, 10 meter bort och 20 meter bort. Berömde henne när hon låg stilla och tittade på mig men sa inget om hon började nosa runt. Efter ca 40 minuter var jag klar. Ella låg där platsliggningen troligen kommer vara (i 15 cm högt gräs) med hakan i backen jag på rätt avstånd och under 5 minuter.
I morgon åker vi ner igen då vi ska träna ihop med appellgruppen. Få se vad schäfermatten då säger och hur jag ska ställa mig till platsliggning då, under träningen.

Men nu till den stora frågan hur gör jag nästa vecka om hon kör platsliggning med sin schäfer?

1. Kör oavsett?
2. Kör bara om det är flera hundar mellan schäfern och Ella?
3. Avstår?

Snälla hjälp

Uttråkad Ella

Tja, här händer inte mycket, i alla fall inte för Ella. Själv sliter jag järnet på jobbet. Jobbar mest hela tiden, men börjar nu kanske se en ljusning om en vecka eller två.
Vi börjar dock märka av hösten, förutom det ombytliga höstvädret börjar nu maken jobba med båten. Första tecknet på det är att jollen kommer hem putsas och görs ren. Jättejobbigt tycker Ella som älskar att åka jolle när vi är ute med båten. I helgen som var sprang hon omkring och letade efter jollen, men den låg ju på altan hemma. Efter att ha suttit i telefonmöte här hemma så tittar jag efter Ella, hon märks knappt när man inte har tid med henne var hittar jag grynet :-)


Jo, i den urpumpade jollen på golvet i stora rummet ligger hon och sover.
Nej nu är det dax att kasta in lite mat och sedan spendera lunchen i skogen, Det är den vardagslyx som Ella och jag får och tar oss, det rensar huvud och gör en så glad.
Ha en trevlig helg alla

Lansering av hemsida

Nu har jag bestämt mig för att gå över till min nya layout, om du har länkat till mig hoppas jag och önskar att du ska ändra adressen från min blogg till http://caramella.eldea.se du kommer fortfarande direkt till min blogg men nu med en rubrik och bild igen :-)
Hemsidan håller jag just nu på att bygga, fast jag har alldeles för lite tid, för tillfället jobbar jag från tidig morgon och ska precis lämna datorn efter att ha jobbat klart idag. Det är "charmen" att jobba på litet företag. Mycket friheter men samtidigt inga regelbundna arbetstider, jobbet måste göras så då gör vi det. Ella tycker dock dessa perioder är mycket tråkigare än de dagar vi har lite hål i agendan. Idag har hon lagt in en charmoffensiv på min bordsgranne på jobbet som då har tränat fjärren, platsliggning och lite sök på kontoret, till Ellas glädje.
I morgon har jag lovat mg själv att vi åtminstone ska hinna med lite träning inför appellen om två helger. Helst nere på klubben då det är en hemmatävling på gott och ont.
Men imorgon är en annan dag.
Godnatt


Litet fredagsspår

Idag fick vi till ett litet appellspår :-) medans spåret låg till sig ville Ella bada. Vattnet kändes inte så kallt som jag trodde det skulle göra


Skogen myllrade av tonåringar som var ute och plockade svamp. Det är så underbart härligt att Ella kan vara lös i skogen och jag inte behöver oroa mig att något ska hända. Tonåringarna har ju en förmåga att låta, mycket och högt. Men så fort Ella fick syn på någon/några "skvallrar" hon direkt och väntar på vidare order från mig. Antingen kommer hon som ett skott eller så låter jag henne strosar vidare (hon har full koll på de vi möter fast de knappt kan märka det :-)

Efter promenaden gick vi till spåret på hästängen. Idag var Ella lite för tänd (då hon sett mig lägga ut spåret så hon var svår att hålla de sista 50 metrarna till spåret. Men hon väntade sittande på att jag fixat klart med lina osv. Sedan tog det halva benet innan hon fick en behaglig hastighet. Plockade upp pinnarna och blev belönad med skinka och hejarop. Alla pinnar tagna och ville inte riktigt sluta fast hon fått en riklig belöning vid slutpinnen. Så hon fortsatte hela vägen då jag släppt henne lös. Sedan körde vi lite uppletande.



Ha en trevlig helg


Tiden springer

Idag är det redan fredag inget hinner vi göra av det vi förutsatt oss, planering är bra men sedan gäller det att få ändan ur .....
Känner mig hängig fast Ella börjar bli rastlös. Regnet gör ju sitt till, inte så himla roligt med träning då.
Vi gör små framsteg när det gäller fria följet/linförigheten och det ska denna gång få ta tid :-), Vi har precis fått reda på att vi kommit med på hemmaklubbens spår appell den 2 oktober och det blir det sista försöket på tävling detta år. Så efter det kan vi hålla på och pyssla vidare med fria följet och andra små övningar. Tänkte också ta tag i viltspårandet efter sista appellen för i år.
Mitt mål var ju att gå ett öppenklass viltspår i år så vi får hoppas att snön håller sig borta länge.

Nu kommer Ella tassande och tycker att jag ska rycka mig från datorn för en skogspromenad, Idag lyser ju faktiskt solen och det är riktigt härligt ute.

Ella vattenhund eller????

Har precis varit ute på promenad i ösregn. Det verkligen vräkte ner, så kanske hösten är här nu.I morse körde vi igenom de 4 sista momenten i Appellen, dvs läggande, inkallning, apport och hopp, det gick jättebra. Skulle nu i regnet göra samma sak, Kallar in Ella för att hon skulle sätta sig vid min sida, använder kommandot "kom" tror jag, vad gör Ella sätter sig mellan mina ben för att få skydd från regnet, jag kunde inget annat än skratta. Hon är påhittig den lilla filuren. När jag säger åt henne att komma in i fotposition skakar hon på sig och "flyr" till dörren, tittar på mig och säger "men snälla matte inte kan du mena......"
Men det kunde jag fast beslutar mig för att först ta kissrundan för att riktigt "blöta" ner oss innan vi kör igen.

Sedan gick allt bra, läggandet var väl inte ligga snabbt som hon brukar men räcker gott och väl. Sitt efter hoppet har kommit tillbaka, måste nu sätta lite mer "press"/miljöträning på dessa 4 moment.

Framförgåendet och linförigheten tränar jag än så länge separat, känns inte helt färdiga. Sedan är det frågan om jag ska lägga ner tid på budföringen eller om jag ska släppa det för nu.

Nu har Ella torkat av sig på alla mattor och ligger nöjt i sackosäcken. 


Vaknat på fel sida eller......

Kanske bara en felaktig attityd. Idag har jag för första gången i mitt och Ellas liv tävlat i Appellklass spår. Hur det gick, tja själv är jag riktigt nöjd, efter omständigheterna.

Jag åkte dit med vetskapen att vi inte är riktigt redo. Men eftersom jag anmält och kommit med ville jag se hur långt det räckte. Kräftskiva igår, sov hemma hos mamma för att kunna låna bilen gjorde att sömnen inte riktigt blivit som den borde men 6:30 begav jag mig iväg. Spåren skulle läggas på klippta gräsmattor/öppna fält. Det hade regnat lite under natten och det blåste inte nämnvärt så förutsättningarna var riktigt bra. Jag fick startnummer 8 och vi la ut ett u spår. Hämtade Ella, la fint ut min lina och sedan väntade jag in domarna. Så fort domarna stiger ur märker jag att något är fel, inte på mig och inte på Ella men gissa var. Någon hade vaknat på fel sida eller hade ont någonstans, för inte kan det vara så att man i appellen har en så taskig jargong och det skulle vara roligt för en nervös förstagångsekipage.

Ella var otroligt duktig i spåret, så jag blev mycket positivt överraskad. Hon gick i spårkärnan i behagligt tempo (Micek du skulle varit nöjd med oss :-), plockade alla tre pinnar och kommer in med dem till mig så både jag och Ella är riktigt nöjda med vårt resultat. Men ena domaren var absolut inte nöjd med oss och anklagar mig för att fuska och frågasätter varför jag klippt min hund och att han aldrig skulle vilja ha en Perro. Allmänt tråkig attityd, Jag surnar till men säger med len röst att det vore bra om han berättar hur jag fuskat så jag kan lära mig till en annan gång. Den andra domaren försöker släta över och berättar att jag gick ut för nära Ella. JAg vvisste att det skulle vara minst 10 m mellan mig och Ella men jag gjorde som vid viltspår släppte på metrarna under de första 10 metrarna i spåret. Ok, det var ju tråkigt men något som enkelt kan fixas till till nästa gång. fick 8 p och 7,5 p från domarna.

Jag var bra arg på domaren så jag funderade starkt på att strunta i resten då det troligen skulle påverka Ella. Men efter lite urladdning i telefon med Sanna, bestämde jag mig åtminstone för att följa med till klubben.
På klubben blev det budföring sedan lunch.
Jag hade bestämt mig för att avstå budföringen men när jag gick för att berätta det för tävlingsledningen kom vi överens om att ge det ett försök och se det som träning.

Ella lämnar min sida och springer rakt mot mottagaren, men 3 meter ifrån henne tvärnitar Ella med båda tassarna på en rund sågspånsfläck, vänder upp mot mig sedan kommer hon i full fart mot mig och sätter sig fint vid min sida lycklig :-) Jag berömmer henne och får en utskällning till av domaren då han inte tyckte att Ella gjort det hon skulle. Gud vad trött jag blir på sådan här människor. Låt mig göra det som passar bäst för mig och min hund just där och då. Tips mottas gärna men efteråt.


Innan vi gick på lunch flög hunden som skulle ligga bredvid mig på platsliggningen på hunden bredvid när de lagt sig utanför plan. det slutade så illa att en person fick åka och sy i handen då hon satta ner handen för att putta undan sin hund och ett klagomål lämnades in mot hunden som skulle legat bredvid mig. Tur i oturen att det hände innan den riktiga platsliggning.

Platsliggningen gick bra och i själva programmet var jag mest nöjd och förvånad över framförgåendet som fungerade jättebra, hade jag läst reglerna och vetat att både jag och hunden skulle stanna så hade vi fått höga poäng där. Dessutom var jag överlycklig att hon gjorde en apportering värd massa poäng, Senaste veckorna har vi haft en riktig låsning gällande apportering. Felet idag var att jag inte hann kommendera, Men vilken attityd.

Mest besviken är jag över hoppet som annars är Ellas paradnummer, hon skällde och dessutom fick jag ge henne dubbelkommando för att hon skulle sätta sig. Men det borde vara ganska enkelt att reparera.

Så jag ser med tillförsikt fram emot några veckors träning och ett nytt försök på Hemmaklubben, Vi vet dock ännu itnte om vi kommer med. Så hoppas vi på 2 trevliga domare den gången och en mer genomarbetad Ella.

Idag drog vi ihop 187 poäng och fick Godkänt.


Halta Lotta eller bara maskning

Det var så mycket i helgen så det får delas upp på två inlägg, annars hinner jag inte med alla andra saker jag måste göra. Jag har ju både jobb, barn och hund som går före bloggandet ibland i allafall :-)

Efter en underbar träff så hade vi pizza och vin utanför vår stuga, snabbt samlades 20tal goda glada människor och det pratades så jag undrar om grannarna som inte var med kunde sova över huvudtaget. Tur att man köper vin på dunk så vi kunde sitta läääännnggge och prata.  Ella haltade fortfarande på lördagkvällen och nu hade jag fått hjälp att titta och känna igenom henne av Jenny (Tussberget) vilket var skönt. Hon ordinerade också vila och jag hoppades på att det skulle gått över till söndagens stora happening LYDNADS-KM.

Men icke sa nicke, Ella haltade vidare även på söndagen så jag beslutade mig för att inte ställa upp och tävla.
Men titta det kunde jag :-) Det är så roligt att vi har så duktiga ekipage, bara en sådan sak att alla hundar låg på platsliggningen, det ni.... Lite bilder hann jag också ta:

Först ut är Lydnadsklass 1 ekipagen:


 

Helene Ericsson med Aqualines K´laguna Salada

Emelie Bergvall med Ramita De Palma Carramba

Johan Liw med Lucia de alto Norte 

 Biggan Lundin med Zorrazo Perdita

Helene Ericsson med Aberlours she belongs to me


Monica Johansson med Costosa

Sista ekipaget missade jag men Torsten Hall med Minnepy’s Yours in A Lifetime  finns bland mingelbilderna i förra inlägget.

I Lydnadsklass 2  hade vi förra årets KM vinnare

Jenny Åström med Bibords Frodo

sedan skulle det varit jag och Ella, men Ella såg mest ut såhär :-)



Sanna Brandt med Perro Rizados Armando min favorit Peppar


Helene Bertolani med Aberlours Queen Jane


Monica Johansson med Hund’s Que Bella Cosa som vann årets KM.


Marita Palmqvist med Zorrazo Jerez

I Lydnadsklass 3
Skulle två ekipage deltagit,

Mikael Joelsson med Bibords Ambar fanns på plats,
men Ki Öberg med Eyeball´s C Fozzie the Bear åkte hem då Ki behövde återhämta sig efter sin lunginflammation. Men det såg bra ut på lördagen när de fick en genomkörare av Johan.

I Elitklass hade vi också två ekipage anmälda och båda dök upp, jätteroligt



Ann Burgaz med Hund´s Atwa-Teddie 


Johan Liw med Tussbergets Okidoki

15 härliga ekipage, stämningen var fin, vädret var fint, hundarna var underbara och ekipagen var duktiga Härligt Tack för en underbar helg och fina uppvisningar, idag är hältan nästan borta så vi börjar träna lite smått igen :-)



Perroträff under underbar sol

4 året i rad som jag och Ella åker till Gränna, med oss hade vi Johan och vi åkte givetvis tillsammans med Sanna och Peppar. Den här gången körde Sanna vilket var jätteskönt speciellt på hemresan, men det var knappt vi fick plats i bilen. Hela "cafét" hade vi med oss. Innan vi åkte rastade vi hundarna och de lekte snabba jagalekar i hästhagen. Lasta in allt i bilen sedan bar det av. Vi hamnade i stuga 13 granne med Helene, Helene, Katarina och Susanne med 7 hundar :-) mycket gott sällskap. När jag släpper ut Ella ur bilen ser jag att hon haltar, surt sa räven. Men jag kunde inte se någon sticka, spricka eller annan konstighet på benet, vila ordinerad. På fredagkvällen gick vi på Brasseriet tillsammans med 43 andra perroentusiaster. Stämningen var hög redan när vi klev in på restaurangen och blev inte sämre var kvällen led. Verkligen kul att träffa alla, Vissa hade jag inte träffat sedan förra Grännaträffen.
Lördagens program startade klockan 10:00 och sedan var det full gång hela dagen fram till 16:00. Vilka otroligt roliga, duktiga och härliga funktionärer/entusiaster vi har i klubben, fantastiskt.

På programmet stod Agility, som förevisades av "vår" Bella och Zita tillsammans med Johan L och Tova, själv hann jag inte med att lyssna eller titta på dem då jag försökte rodda ihop fiket. Därför har jag heller inga bilder därifrån. Det är mycket jag missade som jag verkligen velat titta på.


Sanna pratar om Klickerkonst och cirkustrix och min kära Peppar får snurra och rulla runt, sedan visar Johan och Tova hur han lärt in backa.


Det minglas och lyssnas lite här och där


Fantastiska Susanne pratade pälsvård och klippte 4 hundar, jättebra föredrag där vi även kunde prova att klippa den tålmodiga Leon.


Micke höll föredrag om Spår men efter det fick Manne leta gosedjur och han var jätteduktig på det.

Jenny och systern Ninni körde en öppen bedömning i Lydnadsklass 1 vilket var jättebra, Ninni var pedagogisk och förklarade på ett enkelt sätt vad en domare tittar på. Bombi och Jenny är ju ett radarpar och de hade Johan som tävlingsledare som domderade ut vad de skulle göra. Riktigt bra, hoppas det inspirerade nya stjärnor.

Sedan körde Jenny en platsliggning med 18 hundar och förare

Jättebra och rolig övning, hundarna låg tätt tätt och vi skulle huka oss, gå framför, bakom, runt och över våra hundar. Jenny gick bakom och kommenderade och vi skulle huka och klappa våra hundar och de skulle bara ligga stilla. Alla var riktigt duktiga och den här aktiviteten var den enda jag var med på själv.

Virran och Helene hade också en utsällning där de "dömde" föraren :-) Kul grej men även den missade jag.



Vilken härlig dag vi hade, varför missade jag då så mycket. Troligen pga detta


Fiket hade två underbara ungar som ibland behövde hjälp Johan och Jonathan.

Sist men inte minst satt där många bekanta som man ville hinna prata med

Som Jenny och Sune till exempel.

Sist men inte minst hade vi Perrorace

Som den här godingen får representera, tävlingen vann syrran Zita av 55 hundar.

En härlig dag med massor av härligt mingel med trevliga hundar och människor.

Ellas största fan den här dagen var nog Tartuga (tror jag han hette) som uppvaktade Ella på ett mycket trevligt sett :-)



Underbar helg

3 dagar och 2 nätter, vilken semester :-) Jag, maken och Ella tog segelbåten direkt efter lunch i fredags och åkte ut i skärgården. Underbar segling och helt ok väder, solen lös på oss nästan hela tiden.
Fredag spenderades med 2 andra par i Malma Kvarn. Lördagen drog vi ut till Bullerö där det var tropisk värme i lä. Ingen träning bara promenader, men flera långa promenader varje dag. Vi gick säkert någon några timmar vid varje promenad. Åt god mat och drack gott vin.


Bullerön är ett naturreservat underbara flata varma klippor, med vacker utsikt :-)
Ella "smet " iväg till havet och ville att vi skulle kasta bollar eller pinnar åt henne så hon fick bada. Vi hann inte ens få av henne kopplet.


En charmig hund eller botten är nådd :-)

Vet inte om jag ska skratta eller gråta men debuten i lydnadsklass 2 var ett riktigt bottennapp :-)
Uppvärmningen gick bra förutom att Ella inte ville ligga !! Det var ju blött och magen är ju alldeles baaaaaaarrrrr.
Platsliggningen skedde med en schäfer närmast, de som följer min blogg vet ju att det inte riktigt är Ellas favoritras.
Men Ella la sig fint och efter 2 minuter och 53 sekunder satte hon sig upp och undrade var i all världen matte hade tagit vägen. Jag gick in som nummer 2 och allt gick snett, en mycket intressant fläck att lukta på under fria följet, Ella brukar inte vara så luktig. Lägga sig går inte alls för sig under läggandet under gång, Jippi inkallning det kan jag, verkade Ella tänka och stormade med glädjen sprittande i hela kroppen fram till mig, va matte sa du något????? Så fortsatte det. Rutan sprang hon med samma glädje till och vad gör jag ropar av nervositet stå och hon stannar snyggt bara det att det var 20 cm för tidigt, men hon löd. Hopp över hinder, Ellas paradnummer som hon älskar, kan användas som belöning blev det dubbelkommando på  då hon tar sats men sedan kommer på sig själv, va sa hon verkligen att jag fick......
Bäst var dock fjärren där hon med glädje stutsar upp och ner med en rumpa som är alldeles stilla. Tyvärr tjuvstartar hon innan jag gav kommando så det blev ingen 10 poäng vilket domaren snabbt påpekade när vi var klara, Hennes andra kommentar var du har en mycket charmig hund och ja, jag gick av planen med ett leende, Ella hade en härlig svansvifning under hela tiden vi var på plan, hon försökte men var inte tillräckligt färdig för att vara där vare sig momentmässigt eller störningsmässigt, men det visste jag helt klart innan så det var mer för min skull vi var där för att träna mig och jag uppfyllde mitt mål med att ha en glad hund och en bra känsla själv :-) Avskräckt, absolut inte snarare blodad tand. Vi kör en tränings tävling till i KMet i Gränna, det kan ju inte gå sämre (poängmässigt) sedan väntar vi tills allt kommit bra mycket längre.

Före och Efter

IDag laddade jag ur bilder ur min kamera igen. Det är kul med ungdomarna som är intresserade av att ta kort, man vet aldrig vad man hittar i kameran om den väl ligger framme :-)

Själv tog jag ett kort på Ella innan klippningen


Sedan hittade jag det här fina kortet på Ella och Marias pojkvän som jag tyckte var så fint, precis taget efter att jag klippt Ella


Undrar om det är Maria som tagit kortet.

Idag har vi tränat vidare på rutan och inkallning med ställande, men det är fortfarande en bra bit bort innan den sitter. Det går bra nära på 3-4 meters avstånd och det går fortfarande bra om jag har en boll i handen på fler meters avstånd. Men att det ska fungera i en tävlingssituation är nog en önskedröm.



Glömt att berätta

Vi var hos veterinären förra tisdagen för att ta Thyriodea test. Valde en annan vetrinär än jag brukar gå till då jag bestämt mig för att jämföra priset på proverna. Solsidans djurklinik i Saltsjö-Baden var 33 % billigare på hela paketet än vad jag tidigare betalt på Nacka djurklinik. Sista spiken i kistan var när hon som satt i receptionen sa att Ella var en av de vackraste hundar hon sett :-) Nu blir jag stamkund där!
Som om inte det var nog så fick jag höra hur stabil och uttrycksfull Ella är, Snacka om en stolt matte.  Men det jag tänkte berätta var att redan på fredagen ringde de upp från djurkliniken och kollade om jag fått svaret, skulle komma på mail. Men kliniken som hanterade testerna hade glömt/missuppfattat att skicka det till mig.
Hon var helt fri eller hur man nu säger, jätteskönt :-) Så nu tror jag hela kullen och mamma Moya är testade och alla prov är bra.

Igår körde vi lite lydnad efter att ha klippt Ella, En helt annan hund än som lurvboll. Ser valpigare ut, mer fart och hur konstigt det än låter skäller hon mer än innan vi klippte henne. Är det inbillning eller kan det vara så att hon ser och hör bättre :-) I morse kom jag dessutom iväg på hundpromenad med hundgänget. Första gången på flera månader, först var det löp och sedan har det varit sommar. Ella var inte riktigt bekväm direkt när vi kom fram men uppförde sig precis som jag ville, lite avvaktande med svansen ner men inte ett enda litet ljud kom utan hon tog sats och sprang in i mitten och satte sig vid min sida. Härligt.
PÅ lunchen hade vi date med Sanna och Peppar. Vi åkte till Visätra där vi ska tävla på Onsdag (utan att vara färdiga över huvud taget, hur tänkte vi nu????)
Det var dövarmt och vi orkade bara köra några inkallningar och rutor sedan en lunchpromenad (med härliga hundrus) innan vi åkte hem och jobbade igen.

Bajs på MC gäng eller Träning i Hästhagen

Fredag eftermiddag och Lördag i Perronsvärld :-)
Dessa dagar har varit fyllda med hundträning. Återigen var vi hembjudna till Tussbergets uppfödare Jenny för att träna tävlingslydnad. En för mig spännande samling. Sabina och Cica som ville träna på 1: ans moment, Peppar, Bella och Ella som skulle bli haj på lk 2, Manne i lydnadsklass 3 och Tova var med som kör i Elit. Dessutom Soya som träna för appellen, som ska tävla i morgon.

Men direkt när vi kom fångades vi av de 6 stycken 5 veckors valparna som mötte oss :-) och lite valpgos säger man ju inte nej till





Dessa två bilder får representera Viljas valpar. Ett gäng "huliganer" som vi kunde ha fastnad vid hela kvällen för att studera kamptekniker och undersökningslusten hos :-)) Visst är de ljuvliga.

Sedan så börjde vi försöka arbeta, men det är bara att konstatera att Ella och jag behöver MYCKET mer störningsträning. Redan förra året hos Jenny märkte jag att Ella ogillade vissa ytor av Hästhagen, denna fredagkväll var det omöjligt att jobba, Jenny som så fint klippt gräset i hagen för att fixa en bra träningsplan. Men vad hjälpte det, Ella hörde inget, ville inget och tog absolut ingen apport för leverans till matte. Riktigt pinsamt kan man säga. Sedan hann jag inte titta på de andra när de gick igenom ett problemmoment för jag var bjuden på Guldbröllopsfest med svärföräldrarna.

Men i morse var vi på det igen, lite bättre gick det men inte var hon helt bekväm i omgivningen.
Vi körde sitt i grup och ligg i grupp där vi gömde oss bakom en av Knoppbackas runstenar. Platsliggningen gick bra för Ella så det var skönt.

Sedan gick vi igenom ett moment var till.

Sanna började med Rutan

En stor förändring sedan jag sist såg honom. Helt klart på rätt väg :-)

Sedan kommer jag inte riktigt ihåg ordningen men det kanske var jag och Ella efter det, vi jobbade med inkallning med ställande.


En något ofokuserad Ella (spanar in de 3 vackra, busiga hästarna i hagen bredvid) fixade den övningen vi gjorde helt ok. Jag gick 5 m ifrån Ella kommenderade Hit, nästan ögonblickligen tog jag ett steg mot Ella kastade upp händerna och ropade "Stå" och skickade en belöningsboll över huvudet på Ella. Kan väl bara säga att Ella stannade :-) på lagom längd.


Sylvia och Sabina jobbade också med rutan för att komma vidare från de moment de kan i ettan.


Micke och Manne jobbade vidare med fjärren,


Jenny tipsade om att använda en bräda för att få rätt fotarbete på Manne mellan ligg och sitt.



Johan och Tova körde också fjärren som var jättefin tyckte jag men Johan var inte riktigt nöjd, Dock har han fått 10 p på 2 tävlingar så vi instämde enhetligt att han borde vara nöjd.


Här tränar Bella ställande också här ser ni Monica ta steget fram kasta upp händerna ropa för att sedan belöna med bollen. Men det gäller att hålla tungan rätt i munnen det är lite mycket för oss 2 beningar att klara av på en och samma gång.

Här kommer en tvärnitsbild på Bella som jag tycker blev lite rolig :-)


Sedan var det dax för lunch, därefter körde var och en igenom sitt program.

Vilket kan sammanfattas att vi har en hel del kvar att träna. Några fler bilder


Bombi som inte fick vara med


Jenny som fixade denna träning och hjälpte oss alla


Micke och Manne


Monica och Soya


Sanna och Peppar


Tova som får avsluta denna bildserie.

Efter avslutad träning tar jag mitt pick och pack och lastar bilen, lägger upp en bajspåse på biltaket som jag tänkt kasta i Jennys sopor, men självklart glömmer ag bort det och på E18 på väg hem efter säkert 1 mil tittar jag i backspegeln, ser 3 fina motorcyklar (HD) som ligger några meter bakom mig, De ser ut att glida fram som i en triangel så jag ser tydligt alla 3, med fina skinnvästar på sig, någon sekund senare ser jag hur en svart påse flyger ner från mitt tak och hamnar mitt emellan de tre motorcyklarna och går sönder. Var lite spak när de efter någon minut byter fil och kör om mig. Tänk om det träffat dem i ansiktet eller något, hemska tanke.


korv, leverpastej och ost.... vem kan motstå det?

Inte Ella i alla fall. IDag tog jag mig äntligen i kragen och skivade upp lite godis la i en skål och tog med mig hinder, koner och apport ut i trädgården för att träna.
Det har varit mycket lite träning i sommar, nästan så man kan räkna minutrarna på två händer.

Vi började med de "jobbiga" momenten,

först ut var inkallning med ställande. JAg har haft problem med längden från kommando till att alla fötter står stilla. Så jag backade till början och näsa mot nos gick vi med en boll som singlade iväg över huvudet på Ella om hon stannade snabbt. Äntligen började jag få till det :-) Så nu ligger vi under den hundlängd som man får ha. Dock är det alldeles för mycket hjälper med som måste jobbas bort.

Därefter gick vi över till Rutan Idag tränade vi på att hitta rutan och ställas sig där. Först tog jag och skickade Ella från olika håll i samma ruta på ca 3 m avstånd, Sedan skickade jag Ella fortfarande med samma avstånd men flyttade rutan till olika positioner. Ella hittade rätt de flesta gångerna nu gäller det att jobba vidare på detta.

Nu var Ella ganska uppspelt och ville inte sluta träna, så då la jag in lite passivitet, Efter en paus körde vi platsliggning med mig utom synhåll i över 3 minuter, gick bra.

Läggande under gång känns ganska lugnt, dock har jag tagit åt mig av Sannas feedback och försöker ändra röstläge så att det blir lite trevligare, funkade jättebra.

Hopp sitt hopp, fungerar alltsom oftast en gång rammade hon hindret då hon försökte vända i luften, såg härligt roligt ut.

Fjärren fungerar bäst på läggandet om jag kommer för långt bort hoppar hon gärna fram med rumpan ett steg när hon ska sätta sig, så jag varierade avståndet och fick till det på denna nivå men mycket träning återstår till färdigt moment.

Apport körde jag först med en boll fungerade jättebra, mitt problem är att Ella gärna tuggar på apporten på vägen in mot mig. Bollen fungerade bra och hon satt kvar väntade på kommando, kom in fint till utgångsläge och lämnade av bollen bra. Sedan tränade jag på att bara hålla apporten genom att knyta ett litet snöre i apporten och dra lite så att Ella fick hålla emot. Släppte hon fick jag korven, höll hon fast fick hon korven. Första gången jag fick korven blev hon bra snopen när korven var borta :-)

Fria följet gjorde en övning på tips från Johan L, gick runt på tomten och när Ella var inom en viss radie klickade jag och belönade i rätt position, Radien är inte alltför stor, men belöningen måste vara konsekvent på samma plats, Vi har en lång väg kvar att vandra, men lite bättre kanske det är nu.

Ännu har jag inte börjat störningsträna eller länka moment, sedan måste hjälper tas bort, Hur ska det hinnas med :-)


Kanske med på TV

Vår grannbåt i Visby var ett trevligt canadensiskt par, som visade sig vara ute och filmade båtliv och hamnar runt om i världen. Det fick vi reda på efter att några dagar efter att ha tipsat dem om olika shower och platser, då de kom och bad om att få filma oss i våra kläder. Självklart fick de det så nu kanske vi kommer på Travel chanel :-)

Idag fick jag mail med några bilder de tagit på oss :-)


Foto:www.distanceshores.ca

foto:distanceshores.ca

Nu hoppas jag bara att vi kan få se filmen de gjort, på deras hemsida finns det möjlighet att köpa de olika filmerna de gjort hittills, så vi hoppas på det.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0