Lära in rutan
Åsa hade följande fråga:
Är det ngn som har ngt oerhört bra sätt att träna in rutan på?
Innan jag började träna rutan läste jag både "med sikte på 10:an" och Canis stora "Bibel"
Dessutom fick jag genomgång av Lotta Linusson när vi hade träningsgrupp för Perrosar där.
Så jag gjorde, tass target ( på inrådan från Lotta) först inte kopplad till rutan men när vi friskat upp minnet så la vi in targeten i bakändan av rutan.
När vi var hos Niina och Kenth (se blogginlägg 14/15 april 2011) så påpekade de att hunden gärna fick vara med att sätta ut rutan men efter väldigt få gånger så får inte hunden se när man lägger dit targeten. Hunden ska heller inte se targeten från startpositionen utan först när han/hon kommer fram till första konparet i rutan.
Dock tog jag bort targeten så snabbt jag kunde (typ skickade Ella på target max 5-6 ggr) Därefter gick jag över till Canismodellen som är att du står några meter från rutan tittar på rutan och väntar, Har du en klickerklok hund ( kan behöva göra några övningar med klicker som hunden kan innan för at fräscha upp minnet) så bör det inte ta lång tid innan hunden tittar efter vad du tittar på eller rör sig mot där du tittar. Klick/Belöning. Fortsätt så tills hunden går ut till rutan självmant. Belöna gärna innen i rutan, det ska vara en härlig plats. Sedan cirklade jag runt rutan och gjorde samma övning från alla olika håll.
Efter det ökade jag avståndet mellan mig och rutan och började nu flytta runt rutan, helst bara ett skick på varje ruta, ett tidsödslande som jag upplever var värt besväret. Detta gjorde jag för att det sägs att hunden lätt uppfattar en punkt inte själva "rummet" dvs det som är mellan 4 koner. Genom att flytta konerna blev det nya punkter hela tiden. Enligt Niina är det bortkastad tid att göra mer än en ruta på varje ställe :)
När jag började flytta rutan gjorde jag det enkelt för Ella, jag flyttade rutan närmare mig så att punkten låg bakom rutan, dvs lätt för hunden att komma igenom rutan. Sedan åt sidorna och sist när hunden är säker även bakåt (dvs punkten ligger framför rutan) då får man en test på om hunden fattat vad rutan är :D
I min träning la jag inte in något kommando utan försökte få Ella att självmant hitta mitten på rutan eller ännu hellre lite bakom mitten på rutan. Nu började jag lägga in mitt belöningsord när Ella kommit fram till mitten och här använde jag bollbelöning eftersom det nu började bli ett antal meter så belöningen skulle komma för sent om jag skulle springa dit. Bollen kom då bakom rutan. Efter några bollkast, ropade jag belöningsordet och väntade, Ella blev fundersam eftersom bollen inte kom och stannade till poff kastade jag bollen. Sedan väntade jag lite lite längre mellan belöningsord och boll. Snart bytte jag ut belöningsordet mot kommandot stanna.
På vägen har jag råkat ut för några huvudbryn, ex.v. Ella stannar för tidigt - då har jag tyst väntat och Ella har själv jobbat vidare tills jag är nöjd och ropar belöningsord eller stanna. Sötast var hon dagen före tävling i Rättvik förra året då hon stannade kanske 3 meter innan rutan och sedan backade i full fart in i rutan tills jag sa stanna. Gjorde mig supernervös och fick några fniss och kommentarer om att jag borde få stilpoäng :) Fick då ett tips från Jenny L där jag i det läget satte Ella gick igenom hela rutan vände upp i bakkant tittade på Ella och klappade på linjen. Skickade och Ella flög ut längre in i rutan. På tävlingen fick vi 10 poäng på detta moment :)
Samma problem fick jag när vi skulle gå från 2:an till 3:an och ha ökat avstånd till rutan. Jag strulade med olika metoder, ex.v. externbelöning bakom rutan osv, innan jag kom till sans efter en kommentar från min träningskompis som gjorde att jag återigen gick tillbaka i träningen och klickade in rutan (denna gång gick det på ca 4*5 repititioner) Därefter så ser rutan ut som på filmen i tidigare inlägg igen :) Felet jag gjorde från början var att öka avståndet till rutan för snabbt och utan planering.
Blev ett längre inlägg, men hoppas det är förståeligt och att du hittar en väg fram. Jätteglad om det kan vara till någon hjälp och ni andra får gärna skriva hur ni tränat in rutan, alla tips är bra sedan får man hitta sin egen väg då hundarna är olika.
Tjuva på apporteringar
Åh, Åsa jag vet precis vad du pratar om :) Som jag jobbat med det ett tag först få Ella att vilja apportera då jag använt konkurrens (dvs springa själv och sno apporten från Ella om hon inte är tillräckligt snabb)
Jag har gjort så här, när jag ska göra apportering så har jag tagit fram en belöning (supergott godis) visat henne den och sagt "nu ska vi apportera" kastat apporten och gett Ella godisen, hämtat apporten själv och gjort om.
Då blev det oftast rätt. Sedan har jag använt en träningskamrat som fått "agera domare" som stått vid nedslagsplatsen och om Ella tjuvat har hon/han fått ta apporten innan Ella kommer fram. Lite frustrerande tycker Ella men tydligt. eftersom man inte får säga stanna i momentet har jag nu också lagt till det som förberedelse, böjer mig fram innan momentet och klappar om Ella och viskar "Stanna" innan momentet, ställer mig upp och sedan tar jag emot apporten från tävlingsledaren och momentet har startat och Hunden sitter förhoppningsvis kvar.
Någon som har andra tips??
Fjärren
Jag fick i bloggen några frågor angående träningen av fjärren, den är allmänt ställd så ni andra får gärna haka på och lägga till.
Åsas fråga "Zelma klarar fjärren utmärkt på upp till ca 3 meters avstånd, men när jag kommer längre bort ligger hon som klistrad på underlaget. Jag tror att hon tror att det gäller platsliggning när avståndet ökar. Har ni andra upplevt samma problem och har ni några tricks för att få hunden att förstå vad det gäller?"
Om jag fick börja om med fjärren på en valp är det grundmomenten stå, ligg sitt jag skulle träna. Därefter med shaping lära in hopp stå, dvs att snabbt lyfta och "hoppa" med frambenen. Står en heldel om i Maria Hagströms bok från valp till stjärna. Därefter skulle jag jobba med att hunden kan stå stilla med fram eller baktassarna. Men nu är det ju bara drömmar jag ska inte ha en valp inom överskådlig framtid :)
Om vi tittar på din fråga, Åsa, kan man fundera på vad du belönat i fjärren????
Belönar du när du kommer tillbaka efter att ha gått ut så blir det enkelt att hunden stannar kvar i första positionen. Dessutom skulle jag fundera på vad är hon bäst på ligg till sitt eller sitt till ligg???
Jag skulle tydligt belöna första skiftet, dvs ligg till stå där hon känner sig bekväm att göra skiften, flertal gånger.
Sedan är det ofta så att sitt till ligg är "lättare" att få hunden att göra och där skulle jag "joja" närmare när det är svårt, längre bort när det är "enkelt". ex.v.
2 m ligg -> sitt (belöna)
4 m sitt -> ligg(belöna)
2,5 m ligg -> sitt(belöna)
5 m sitt -> ligg(belöna)
1 m ligg -> sitt(belöna)
7 m sitt -> ligg (belöna)
3,5 m ligg -> sitt (belöna)
Till sist kommer "spärren" släppa. Är jag säker på :)
Sedan är ju varje hund en egen individ, så vi kanske ska få till en träning så försöker vi hjälpas åt att fundera :)
Kungsör - vilken klubb och vilken hall
Vi fick ihop ett andra pris men nollade tyvärr sättandet under gång och FF var ingen höjdare precis. Efter första halten skakade mina ben då jag kände att Ella inte var med mig över huvudtaget. Jag undrar varför man utsätter sig för dessa saker ibland.
Vissa saker var jag nöjd med, så som rutan och inkallningen. Att hon kom tillbaka till mig direkt efter att hon letat upp rätt pinne i vittringen. Första 2 skifterna i fjärren. Att hon satt kvar vid min sida utan att jag behövde säga "stanna" på apporteringarna.
Sedan finns det andra saker som jag verkligen måste jobba vidare med såsom, gripande av annans apporter.
Ingång på plan och starter i FF, sättande under gång (som tidigare varit lätt som en plätt)
Mest nöjd är jag att hon höll ihop och att det var tydligt att baklängeskedjningen av momenten började sitta (märks speciellt när fjärren är slut och Ella är påväg efter sin externbelöning, underbara hund.) OCH att SVANSEN VIFTAR :D
Är du nyfiken på hur det såg ut så är filmen här
Nu har jag bestämt att vi ska vila i en vecka och hoppas värsta skendräktigheten ska försvinna, så jag får tillbaka min allra bästa Ella. Här är Ella inte riktigt överens med mig, så hon försöker träna mig HELA TIDEN, tjuvar apporter och vittringspinnar ur träningsväskan, På promenaderna går hon fint med kontakt eller stannar tills jag vänder mig om och väntar på inkallningssignal. Hon är inte nöjd med att vila.
Snart lägger vi tävlingsambitionerna på hyllan men först.....
Bortlottad som jag var från Kungsör bröt jag ner de flesta momenten så mycket att träna och nu hade jag ju tid.
Fria följet:
Jobba med uthållighet, stegförflyttningar och se om positionen kan bli ännu lite vassare genom att förändra lite på min kroppshållning.
Sättande under gång:
Inte mycket att göra mer än att underhålla.
Inkallning:
Att öka snabbheten i stannandet.
Rutan:
Hitta tillbaka till "rummet" med fler meter till rutan.
Hopp apport:
Inte tjuva på tävlingsledarens "kommendera"
Greppa apporten snabbare
Inget tugg den sista metern in till mig.
Metallen:
Inte tjuva på Tävlingsledarens "Kommendera"
Greppa apporten snabbare
Snabbare fart in.
Vittringen
Springa tillbaka till mig,
Hålla samma grepp på pinnen hela vägen från upptag till bredvid mig.
Fjärren:
Inte steppa eller röra sig på stå till sitt och från stå till ligg på 15-20 m.
Dessutom behövs störningsträning på områden och folk vid hundklubbar/planer.
Precis när jag plockat isär allt, får jag ett glädjande besked att jag kommit med på Kungsörstävlingen, så nu är det bråttom att få till det, så gott det går. Som grädde på moset är nu Ella inne i sin värsta skendräktighet, igår började hon bädda överallt och vaktar rejält hemma. När hon är så här hormonstinn börjar hon ljuda mycket mer och vara mycket juckig. Så vi får se hur det nu går till helgen på tävling.
Träningarna går 3 steg fram 1 steg tillbaka. Ena dagen vet hon inte att det finns en ruta över huvudtaget. Andra dagen plockar hon in alla pinnar på vittringen. Men samma pass finns det annat att glädjas åt.
Ska dessutom bli roligt att träffa Johan och Chica. Få se om jag dessutom hinner träffa och se Petra och Merci.
Miljökänslig eller??
Skrev jag i morse på FB, för det finns såå mycket att vara nöjd med. Det där med tävlingslydnad är ju bara ett annat sätt att aktivera sig och sin hund men ibland blir man så himla nördig :)
Jag hade tänkt tävla en gång till inomhus innan våren gör sitt på planerna. Det är en tävling i "vår" hall i Kungsör. Vår är väl att ta i men det känns lite så. Men när jag öppnade mailboxen fanns ett mail med rubriken "Bortlottad". Hm, kändes jättetråkigt och man kände sig lite "ratad". Men nu får i ta nya tag. Det finns tre representanter av rasen på plats. Merci med Petra och Johan med Chica och Tova. Lycka till önskar vi dem.
Vad vore träningen utan träningskompisar :)
Hela förra veckan har varit som en enda stor energiboost.
I tisdags var det instruktörsutbildning, mycket intressant två av eleverna skulle hålla praktiska övningar och teoretiskpass med oss angående kontakt och följsamhet. Alltid intressant att bygga upp sin övningsbank. Sedan vidare på onsdagen var det föreläsning med Fredrik Steen, 2 timmar flög iväg och gav många skratt när han "hundifierade" människan och berättade mycket om dominans men framförallt om kommunikation via oss människor och våra beteenden. Inget direkt nytt under solen men mycket bra förpackat. Sånt gillar jag.
På torsdagen fick jag träffa mina deltagare i den allmänlydnadskurs jag håller igen. de är jätteduktiga och ambitiösa. På fredagen ar jag ledig för att åka ner med mitt träningsgäng för en heldag i Kungsörs Hundarena.
Det är bara sååå kul att få vara där och ha TID att riktigt strukturera upp sin träning och få hjälp med kommendering och/eller belöningar och konkurrens.
Det jobbiga jag har just nu när vi kommit dit vi är är störningskänsligheten hos Ella. Ella vill ju gärna träna och gärna mycket men blir nosig och ofokuserad när vi kommer till nya hundplatser. Att träna på tunnelbaneperronger eller gator och torg är inga större problem. Men nya brukshundsklubbar, dvs miljöer med mycket hundar är för mycket för henne. Jag behöver hitta strategier, dessutom reagerar hon på tävlingsledaren olika beroende på vem det är.
Så mitt första pass i Kungsör bestod av 6 små kedjor.
- Ingång på plan -> kort fritt följ med stegförflyttningar -> Fjärren (ligg/Stå) -> gå ut från plan belöna
- Ingång på plan -> kort fritt följ med vändningar på stället -> Sättande under gång -> Fjärren (ligg/sitt/stå) -> gå ut från plan och belöna.
och så vidare. Hur det gick. Ghaaaa ömsom vin ömsom vatten.
- Jag har börjat få in förväntans pip innan vissa moment. Måste jobba hårt med det så det inte blir större problem längre fram. Framförallt stör det mig i stegförflyttningarna.
- Jag fick bra störningsträning av mina träningskompisar och jag tyckte att Ella klarade det riktigt bra.
- Vi hade superbra träning på hopp apport, där en träningskompis agerade tävlingsledare och en domare. Domaren stod på andra sidan hindret och när Ella tjuvade (eftersom jag försöker ta bort kommandot "stanna" ger 2 p avdrag i trean) så hoppar domaren fram och snor apporten. Lite konkurrens, detta medför att numera sitter Ella kvar hoppar snabbt ut, greppar snabbt, snabbt in igen och sätter sig med minimalt eller inget tugg. Härligt :)
- Inkallning med kompis som kastar bakom Ella när hon ställer sig snyggt, bra.
Efter 2 15 minuters pass och agera störning, tävlingsledare eller bara betraktare så var vi ganska möra när vår tid var slut. 3 av oss gav oss iväg till Eskilstuna fina Brukshundsklubb för en promenad, där vi också tog tillfället i akt och körde en platsliggning (miljöträning) innan vi gav oss av på deras fina promenadslinga.
Men än var jag inte klar med vår träning, gäller att passa på när familjen är på sportlov.
Så bilen styrde söder över och hem till Gunilla och Johan. Där vi hade en mysig kväll och därefter en heldag med lydnad bara Johan och jag. En större energikick kan jag nog inte få. Vi tränade från klockan 8 på morgonen och jag for sedan hemåt vid 16 tiden. Med några korta raster körde vi alla tre hundarna. Jag fick mycket med mig hem i bagaget både från min egen träning men också från när Johan körde Tova och Chica. Så glad att jag lärt känna denna familj och att jag får komma och våldgästa såhär. Synd bara att vi bor så långt ifrån varandra, eftersom det känns som vi tänker ganska lika och är lika nördiga.
I alla fall körde vi igenom respektive hunds program med kommendering, gav varandra återkoppling och efter fika, bröt vi ner och tränade på det som kändes viktigast. I mitt fall blev det kontakt under Fria följet och transporterna mellan momenten. Johan hjälpte mig hitta ett antal saker jag behöver förändra både i hur jag går men också hur jag belönar. Det som är bäst med Johan är att han ger en konstruktiv feedback, saker som känns ganska enkla att utföra och att resultatet kommer ganska direkt, dessutom är han väldigt peppande.
Så nu har jag tankat positiv energi och har hunnit med ett träningspass i söndags och ett på måndagmorgonen. Men nu ska Ella få vila, åtminstone en liten stund.
I söndags fick jag också vår nya kompaktkamera, underbart skönt så nu kan jag få in lite bilder och filmer igen. Ovärderligt i träningen :)
Ett av de första korten med kameran, nu är jag glad :)
