Calmigos Caramella

Ja, förutom finliret runt tassar och rumpa förståss. denna gång var det inte nådigt att klippa Ella. det har tagit mig 6 omgångar utspritt under en veckas tid. Första passet kom nästan ingenting av maskinen fastnade i tovor hela tiden. Så det var bara att ta fram saxen och klippa tovor. Praktiskt taget allt vitt var som filt närmast huden. Det var likadant förra sommaren. Ändå är det ju inte så himla länge sedan jag klippte henne (mitten/slutet/ juni). Igår blev iallafall jag, Ella och klippmaskinen sams igen och det gick lekande lätt. Ella t.o.m. la sig ner så jag kom åt kjolarna under magen.

Igår hann vi med mycket, Ett flertal kantarellsök inomhus och i trädgården. Det fungerar fint men risk finns att hon bär iväg på burkar så det gäller att klicka snabbt när hon väl är framme.

Vi börjar även se ett slut på sommarens målarprojekt. Frågan är om det hamnar mer färg på oss än väggarna:-)



Till och med Ella kom in med mer vitt på svansen än vad hon brukar ha. Vi har bara lite grått kvar att måla sedan slipper vi detta på 10 år får vi hoppas.

Johan har dessutom sytt vattenapporter, idag,  så Ella och jag körde lite dykövningar i sjön. Det blåste endel i träden runt om och var lite svalare så Ella var inte lika fokuserad i början som hon brukar vara. Men det fungerade jättebra.

Idag har vi haft Perroträff med kantarellsök på schemat. Vi var 9 förväntansfulla hundar med ägare som stod uppställda klockan 10:00 i Tullinge utanför Stockholm på Rikstens Hundcenter.
Det var Selma och Dixie (som under rastningen visade sig komma från samma kull :-) från Eyeball´s.

Här luktar Sofia på kantarellerna för att få Dixie intresserad av burken och framförallt lukten.

Ella, Zita och Chanto var med från Calmigos, Rufsen från Qvarnhill, Max från Bibord, Sedan Enzo från Perro Rizado och sist men inte minst Pappa (till Enzo) Santos som jag inte vet vilken kennel han kommer ifrån.


Så här ser han ut i allafall

Fulla av förväntan och hormoner började våra nosövningar. det liknade mycket de jag och Sanna lärde oss uppe hos Hundcampus (specialsök) och det visade sig att tjejerna på Hundcentrat hade gått kurs där.


Här är det Chanto och Mona som jobbar med burkarna i rännan

Alla hundar jobbade på bra. Många av hundarna ligger i samma ålder mellan 1,5 - 2 år så det muttrades endel på många hundar. Eftersom det var övervägande killar så fick tjejerna jobba lite för att säga ifrån. Men vid lunch släppte vi alla lösa sen var det tyst och gruppen var satt.

Vi gjorde många olika övningar och avslutade dagen med att i skogen söka utlagda kantareller. Vi hade 3 olika Kantarellställen som vi provade på. Vid den första fick Ella upp vädring direkt så hon hängde och nosade friskt i luften. (Vinden låg rakt på oss). När jag släppte henne fri sprang hon raka vägen till de utlagda svamparna och fick sin godisbelöning. Däremot fick hon jobba mer på det andra kantarellstället. Då hade många hundar varit där och nosat så hon måste ju bara spåra vad de hade gjort också. Därefter gick hon och kollade av svamparna. Sista stället gick hon rakt på också. Det gick så snabbt så jag fick lov att springa för att hinna se vad hon gjorde. När jag kommer fram står hon rakt över det gula guldet :-) det bådar gott för framtiden.

Nu gäller det att öva endel hemma innan vi provar på i skogen igen. Men ett är säkert Perron har en bra nos. Alla hundar klarade sig bra idag :-)
T.o.m så att en av kursledarna sa att vi inte skulle bli förvånade om hon kom med en Perro en dag.


Neej, här fanns inte ens en burk. Ella in action


Men matte kolla, är det de här du letar efter :-)

 

Häromkvällen träffades vi 7 Perroägare för att träna och diskutera om vi skulle starta en träningsgrupp. Intresset verkar finnas och vi beslutade att träffas ca var 14 dag. Vi påannonserar tillfällena på perroklubbens hemsida. Vi bestämde också för att hålla till på olika platser och att alla skulle höra av sig med bra träningsplatser till Sanna eller mig. Syftet med träningen ska vara att peppa varandra så vi får se flera perrosar på lydnadstävlingarna.
Vi kör platsliggning varje gång. Hjälps åt i olika moment,  Kör tävlingsledare åt varandra, ger tips och råd.
Men givetvis kan man ju komma för att miljöträna eller ha annat mål med sin träning.

Jag tycker det vore så jätteroligt att hitta en träningsgrupp. Blir jättepeppad av att se Mocka, Manne eller någon av de andra i farten. Gick ju en tävlingslydnadskurs i våras och tror en träningsgrupp är ett suveränt komplement.

Jag var lite osäker på hur Ella skulle reagera på träningsplanen med mycket hundar/människor och ljud . Men det mesta efter helgens erfarenheter verkar vara borta nu.
Ella har inte fått ett enda fysiskt men efter påkörningen. Psykiskt reagerar hon på högt talande män (hon var tidigare osäker på vissa män men det har eskalerat). När det börjar skymma /bli mörkt reagerar hon på bilar och lastbilar. Men annars verkar allt som vanligt. Jätteskönt.
När Ella fick se andra Perrosar blev hon glad och ville leka speciellt med syrran Zita. Men det gick förvånande snabbt att få in henne i träningsmode. Vi tragglade med fokus på alla möjliga sätt. inkallning, linförighet med ögonkontakt Dessutom började jag med att backa. Tidigare på dagen hade jag tränat det hemmavid och det hade gått förvånansvärt bra men det var för mycket störning. Så vi får traggla vidare med det hemma.

Att under linförighet ha fokus på mig fungerar bättre i snabbare tempo än när jag går vanligt. Kanske inte så konstigt Ella måste ju fokusera mer på hela övningen om det går snabbare än om vi går långsamt. Då hinner hon med både det ena och det andra.

Förutom detta funderar jag på att anmäla mig till Allmänlydnad fortsättning. Efter att ha diskuterat med kursställe så vågar jag mig nog på det även om jag inte gått första allmänlydnaden.

Idag hände det som aldrig får hända. Efter att på nytt försök på viltspår där Ella tycker att det är lika äckligt som sist binder jag fast henne någon minut i långlinan för att plocka ner snitslar. När jag kommer tillbaka knyter jag upp knuten runt trädet och innan jag hinner med drar Ella iväg och ska hem. Jag ropar och hinner se två bilar som kommer. Sen hör jag en smäll och börjar springa dit. Ella sitter vid staketet och jag blir mött av en man som säger att han kört på henne.
Ella är jättestressad men ser inte skadad ut. Hon försöker komma in under staketet och vill inte till mig.
Maria kommer ut och det fungerade bättre. Maria kan snabbt känna igen kroppen och ta in henne i huset. Vi plockar fram lite gosaker och lägger oss på Ellas lekmatta. Då kommer hon fram och både käkar godis samt tar emot klappar och gos.
Vi ser att hon fortfarande är stressad och något chockad både på ögonen och kroppshållningen. Rastlöst vandrar hon upp och ner för trappan medans jag ringer djursjukuset. Väl där kollade de åter igen genom hennes kropp, kollade slemmhinnor och puls, allt verkade bra. Vi fick en liten tallrik att försöka fånga kiss på för att se om det var något blod i urinen, vilket det inte var. Så vi kunde åka hem och ha Ella lite under observation.

Hon hoppar, leker och har druckit och ätit. Nu har hon gått och lagt sig vid mina fötter. Jag känner mig bara så trött. Nu får viltspår vänta lite. Personspår verkar funka mycket bättre för oss.
 

Verkade Ella tycka när vi kom fram till klöven.
 Idag har Sannna och Peppar varit här. Jag mötte upp dem, och vi la två spår i skogen. Jag gick först med en rådjursklöv släpandes i snör efter mig och satte upp snitslar, Sanna gick efter och skvätte ut blod (köpt på ICA). Vi la ett rakt spår i mycket uppförslutning till Ella. Vi fick göra en naturlig sväng för att komma vidare. Underlaget började i mossa för att övergå i blåbärssnår. Spåret blev ca 100 meter.
Till Peppar som är "proffs" på det här la vi ett spår med några vinklar och bloduppehåll.

Därefter åkte vi hem och hämtade ut Ella för en snabb rastning medans Mats grillade.  När middagen var intagen gav vi oss iväg till skogen.

Peppar fick börja, Mats följde med och plockade snitslar och fotade



Peppar är på direkt och susar iväg in i skogen, klarar sitt spår jättebra :-)

Sen var det Ellas tur. Mats skulle hålla i Peppar, då drog klagosången igång.
Ella hittade sin vittring direkt  utan att jag behövde visa var spåret började. Hon tar spåret långsamt och fundersam.

Men går på, när terrängen förändrade karaktär och det blev öppnare och blåbärsris tyckte hon det var lite läskigt. Peppar som skäller i bakgrunden, jag och Sanna som smyger bakom henne.

Samtidigt var hon nyfiken vilket gjorde att hon hukade sig men fortsatte efter viss tvekan. Väl ute i blåbärsriset gick det bättre igen. Men när vi var nästan framme så markera hon busken klöven var i men ville sedan fortsätta spåra mina och Sannas fotspår.
Jag blev "överlycklig "över den fina rådjursklöven :-)


Men Ella vägrar komma i närheten av den, när jag släpper henne springer hon iväg och ställer sig 10 meter bort.

på behörigt avstånd, vill inte lukta mer på de där äckliga.....

Vi fortsatte med en promenad ner till sjön, hela vägen dit var det full gas på hundarna.
De ser ut att ha jätteroligt ihop. Vi tränade Peppar att hoppa från bryggan. Med lite övertalning gick det.




I denna miljö är Ella tuffare och mer självsäker så även om vi kastar i 2 pinnar
en till dem var vill hon ha Peppars pinne.


Så här försöker hon roffa åt sig Peppars pinne. Ser ut som han säger "hjälp hon dränker mig"

Sanna och Peppar tack för en trevlig och lärorik kväll. Ella sover som en stock. Det här behövde vi :-)

Ella tycker som sagt vi är riktigt, riktigt tråkiga just nu. Målar hus och börjat arbeta hur får man då uppmärksamhet. Som den tjuvaktiga skata hon är (Svart med vitt bröst) Så stjäl man allt från mattes målarpenslar, smakar dock inget gott men förhoppningsvis väljer hon den "rätta" så att jakten kan börja. Till pennor, skor och annat som kan starta en jaglek.

Andra trix är att skälla på allt och alla som rör sig utanför tomten, det är populärt. Eller så smiter hon iväg för att få uppmärksamhet. Så nu har långlinan åkt på så vi hinner med att stoppa henne innan hennes tokigheter befästs.

Nog skaffar Ella sig sysselsättning om inte någon hjälper till.
Därför ska det bli en Perrokväll i morgon. Sanna och Peppar kommer hit så ska vi lägga lite blodspår, träna simning och bara leka och busa.
Vi ser fram emot imorgon.

Den här veckan har jag börjat arbeta så det är bara att ställa in sig i vanliga lunken. Ellas vardag är inte riktigt på plats ännu i.o.m att barnen inte börjat skolan ännu. Så Ella har fått vara hemma och Maria och Martin har turats om att ta lunch och eftermiddagspromenaden. Funkat bra men vädret är ju jättetråkigt, regnar jättemycket. Så det blir mest vanliga promenader. I morse sken dock solen och vi gick ner till sjön för att träna lite dykning. Ella doppar nu hela huvudet under ytan men helst inte, kan hon så krafsar hon in leksaken/pinnen till vattenbrynet.

Jag har också börjat fundera på om och vilken/a kurser vi ska gå till hösten. Skulle vilja prova mer spår både viltspår och personspår. Lydnad vill jag också fortsätta, frågan är om jag ska köra det själv eller gå kurs. Vi får se vad som kommer på BK skulle gärna vilja gå kurs där så jag får upp ett kontaktnät. HIttills har kurserna varit fullsatta så jag har valt andra alternativ.

Matte bara gör andra saker och det är för varmt så jag orkar inte ens leka. Jag vill mest ligga i vattnet hela dagarna och som tur är brukar vi ta en långsam promenad ner till sjön så jag får svalka mig. På kvällen och morgonen är det bättre fart i lekandet då får jag också träffa grannhunden Molle. Fast han är dåsig mest hela tiden, gubbe är vad han är.
 
Husse trodde jag hade gömt alla hans nya målarpenslar så han gick och letade igenom hela tomten. Phu, jag hjälpte till att leta men visste ju inte riktigt vad jag letade efter. Dessutom hittade matte dem i tvättstugan så jag fick apportera dem till husse. Gissa om han blev glad, men för min del hade det varit bättre om de var borta för då kunde matte ha tränat mer med mig.
Det enda vi nu tränar är ensamträning och hur kul är det. Matte och husse jobbar på huset och jag får vara inne i huset under de varmaste timmarna. 

Hoppas det blir mer bad idag