Calmigos Caramella

Imorse skrek Ella till när hon kliade sig på nosen. Sådär riktigt hjärtskrikande. Hon sprang bort från mig och satt i ett helt annat rum. Precis som om jag hade gjort illa henne. Detta har aldrig hänt förut. Jag sökte upp henne och försökte titta om hon råkat skada sig på nosen eller så. Tyckte att jag såg att vitan i ögat var rött och att hornhinnan såg skadad ut. Så det blev att ringa till vetrinär. Fick tid nu på kvällen vilket var skönt. Nu började jag oroa mig för hur Ella skulle reagera på att bli undersökt speciellt i ögonen. Hon som inte gillar att ha ögonkontakt med okända. Men hon fortsätter förvåna oss.  Vi berättade för vetrinären om att Ella är reserverad men när vi sa det så stod Ella redan framme och luktade på vetrinärens kläder. Vilket måste ha luktat gott för hon ville inte sluta. Godis ville hon däremot inte ha. För säkerhetsskull satte vi på vår prinsessa en munkorg. Vilket Ella inte tyckte var det roligaste men inga större protester. Vetrinären var mycket nöjd med Ellas beteende och efter halva undersökningen så åkte munkorgen av och undersökningen kunde fortsätta och avslutas med en tandvisning. Ögat visade sig inte ha några skador fast var lite rött som om hon kliat sig för mycket eller illa. Jätteskönt och 4 lyckliga individer lämnade vetrinären. Ella gladast för att hon fick en fin boll som hon kunde riva sönder. Mattar och lillhusse för att Ella uppfört sig så väl. Nu sover Ella och Maria över hos mormor som ska vara hundvakt i morgon då vi inte kunde lösa den frågan för första gången. Det ska nog gå bra. Till och med vara nyttigt för både Ella och Mormor.

Kallas Ella här i gränden. Ella ger hals så fort hon får en anledning. Dock endast runt huset eller båten. Det måste vara vaktinstinkten. Samtidigt som hon fortfarande är reserverad mot folk i allmänhet. Så hon går runt och skäller med viftande svans utanför räckhåll för alla. Riktigt frustrerande. Vi har många barn i gränden där vi bor. Många barn som inte riktigt vat hur man ska agera runt hundar som är reserverade. Vilket betyder att de cyklar, går rakt fram mot Ella tittar henne i ögonen och sträcker fram handen. Så förutom att vänja Ella så har jag fått jobba med att lära barnen på gränden "hundvett". Ella har nu accepterat de barnen som oftast rör sig runt oss och de har fattat hur Ella funkar. Idag när en 6 årig tjej kom in på tomten och Ella skyndade sig fram för att skälla vände hon resolut ryggen mot Ella. Ella kom helt av sig och började istället nosa på flickan och Johan kunde sätta igång med sina lekar med sin kompis. Jätteskönt att se att de fungerade så bra med min nya teknik.

Skälla är bra men inte i tid och otid.

Hemkomnen och schamponerad men det är inte nog för Matte, Nu kom klippmaskinen fram och alla tovor och all lång päls ska bort. Vi började som förra gången uppe på bordet. Jag höll i Ella Maria kör med saxen. Men Ella ville inte vara med. Efter en halv klippt hund bestämde vi att avvakta resten till dagen efter. Maria hade hittat sina kompisar så jag bestämde mig för att försöka klippa lite själv och det var visst melodin. Ella satt lugnt på trappan utan att protestera nu när jag var ensam. Så jag kom igenom praktiskt tage hela pälsen. Behöver en snabb omgång till så har vi nog en jättefin hund. Hon hade 2-3 otroliga tovor som jag fick klippa bort men resten har jag tagit med maskinen. Jag tror att Ella konstrade för att hon behövde lyftas upp på ett bord och dessutom av att jag höll fast henne. Nu har vi lärt oss denna läxa så nästa klippning borde gå bra mycket enklare.

Caramella har verkat trivas på båten men nu har vi kommit hem efter fyra veckors segling. Efter Öland började vi vår återresa via Oskarshamn, Västervik, Mättingen, Nynäshamn, Utö och Bullandö.
Vi har träffat mycket folk och kompisar. I Byxelkroks hamn lärde vi känna en jättetrevlig familj som vi sedan samåkte (hur lätt det nu är när vi har segel och de har en jättemotorbåt :-) ) med hela vägen till Mättinge därifrån skulle de in i Södertälje och Mälaren då familjen kom från Eskilstunatrakten. Själva fortsatte vi till kompisars landställe i Nynäshamn. Ella har därigenom umgåtts med mycket folk under hela resan. Hon är en fantastisk båthund som klarar båtlivet helbra. Många människor blev imponerade och ville veta mer om rasen.
På mornarna vaknar jag först men så fort Ella sett minsta tecken på att vi vaknat så kommer hon med otrolig glädje och man tror hela båten ska vakna när hennes svans använder båten som trumma. Sedan är det ut på morgonpromenad. Oftast har det även blivit morgondopp för Ella men jag tycker fortfarande det är för kallt i vattnet.
Ellas favoritplats på båten är ovanpå den för året monterade solpanelen. Så hur stor hjälp vi får med att ladda batterierna vete gudarna. Därifrån har hon koll på hela båten och dess besättning. Ella har nu tagit på sig ansvaret att vakta oss och båten. Reviret har blivit större med tiden. I reviret ingår både grannbåtar och bryggan/berget närmast vår båt. Jag har kommit underför med att det bästa sättet att stävja vaktandet (läs skällandet) är att sitta bredvid henne och gosa lite när människorna kommer nära. Då skäller hon inte alls. Detta betyder dock att jag kanske inte hinner med allt jag borde hinna med. Men när det gäller att prioritera Ella framför disk, städning och matlagningär valet inte så svårt :-)


Det gick inte att ta miste på Ellas glädje när vi väl öppnade bildörren hemma. Hon formligen flög ur bilen och for som en yrhätta runt på tomten. Vild av glädje sprang hon runt i huset så fort vi öppnat dörren och glädjen blev total när kompishunden Texas dök upp för en lekstund. Hon har blivit starkare och mycket snabbare under sommaren. Hon hoppade krumbuktade och slog volter i luften. Man kan inte annat än skratta.
Men sedan kom allvaret, jag tvingade Ella att duscha och schamponera bort alla underbara dofter hon samlat på under 4 veckor. Både definerbara och mindre definerbara dofter. Därefter gick vi till sängs i ett tyst, varmt hus och sov ovaggade hela natten.