Calmigos Caramella

Gårdagen blev en riktig hunddag. Jag släpade med mig make och son till Gärdet där vi skulle ha vår traditionella januaripromenad med efterföljande fika på Himmelska hundar.
Vi var som vanligt ute i sista stund och när vi svänger in mot parkeringe vid filmhuset myllrar det av folk och hundar. Först ser vi bara alla människor (snöhögar var ivägen) Både maken och jag tappar hakan och är överens om att det måste ha blivit en krock mellan 2 aktiviteter, 2 personer (med varsin hund) hade föranmält sig. Men vid parkeringen står minst 40-50 personer. De flesta med en krulltott i koppel, vilken otroligt härlig syn.
Det var livat värre då alla hundar försökte få kontakt med varandra, men vi försökte köra en presentationsrunda eftersom det fanns flera deltagare som den här gången kom utan hund, men förhoppningsvis kommer tillbaka under året med en egen hund i koppel :-)
27 PdAE deltog från 6 månaders ålder till 9 år tror jag den äldsta var. Dessutom fick vi sällskap av en dvärg tax och en softis. Alla färger, kön och storlekar var representerade och alla olika typer allt från den blyge lille tiken till den hormonstinne 2 åriga hanen, allt fanns att beskåda både det negativa och det positiva med rasen.
Dock överväger givetvis det positiva. En timme vandrade vi omkring på de stora ängarna innan vi skildes åt från de som inte ville följa med och fika.
Det är så underbart lätt att ha Ella med sig på dessa promenader, hon finns alltid inom en 15 meters radie och är lagom intresserad av de andra hundarna. Roligast tyckte hon det var när syrran Zita dök upp lite sent. Jobbigast tyckte hon en ny bekantskap Cesar var. Den 8 månaders gamla kusinen. Men en goare valp får vi nog leta efter. Glad och pigg och ville gärna hänga med Ella överallt. Han fick pussa och busa med Ella utan att hon gjorde några lekinviter tillbaka, men när han satte upp tassarna på hennes bak fick han en tillsägelse och lyssnade då fint. Så Ella behövde bara "säga till" med en liten dov morrning, helt acceptabelt beteende från båda.
När vi kom lite eftersläntrande till fiket var det knökfullt, Så vi bestämde att ta med oss fika ut i Tessinparken, vilket vi inte ångrade. Ella och Zita kunde nosa runt medans vi fick chans att prata och umgås. Dessutom lös solen på oss.

Hem handla och fixa middag för att därefter åka och låna klubbens hopphinder, då vi skulle ha tävlingsträning i ridhuset. Vi var 8 ekipage där varav 5 ville köra igenom sina program. Vi lottade ordning och bestämde att den som var innan tävlingsledde nästa ekipage. Ett smidigt sätt att få tid och möjlighet att både träna och kommendera i lagom proportioner.
Jag var supernöjd med platsliggningen, läggandet under gång, inkallning med ställande och apporteringen.
Nöjd med rutan men lite besviken på Hopp över hinder och fjärren.

När vi körde hopp över hinder gjorde vi det mot där jag hade lagt av mig jackan, vilket Ella hade full koll på, så istället för som vanligt hoppa över ta 1-2 steg och vända upp fortsatte hon 5-6 meter. Sedan på kommando vände hon upp och hade svårt att sätta sig.

Fjärren har hon börjat tjuva: ligg fungerar fint, sitt bra men sedan hinner hon kasta sig ner innan jag ger kommando för ligg igen. Jag avbröt och började om, då fungerade det bra. Men detta måste jag fila lite på under denna vecka.

Det jag tar med mig från denna tävlingsträning är

• Att ha koll på var jag placerar mina prylar så det inte stör oss inne på plan.
• Att använda handtecken på ställandet istället för kommando.
• Att jobba mer med att kasta boll förbi rutan när Ella placerar sig korrekt, för att inte få henne för långt fram i rutan.
• Att hinna träna några hopp sitt innan lördag.
• Att köra några fjärr och belöna stabilitet i sittet och avbryta direkt om hon tjuvar.

Dessutom har vi en bra bit kvar på fria följet innan jag är nöjd, men placering och svängar är mycket bättre än i november men i en tävlingssituation tittar hon inte hela tiden på mig ännu. det behövs miljö- och mängdträning.
Dessutom förlänga tiden vi går fritt följ under träning, hon måste orka med längre pass än idag. Men det duger för tävlingen i Rättvik, jag kommer inte jobba hårt på det fram tills dess.

Nu består min träning mest om att peppa mig själv att det kommer gå bra. Det gör jag genom att gå på föreläsning på onsdag med Nina Svartenberg "tävlingspsykologi". Jag har ju i jobbet jobbat endel med denna typ av psykologi och målstyrning osv, så det är ju inte helt okänt för mig.
Häromdagen plockade jag fram följande bilder och la längst fram i min hjärna

Förra året i Rättvik då vi knep andra platsen under söndagens tävling.

Nu kopierar jag den text jag skrev förra året vid denna tävling

Resan till Leksand gick jättebra. Ella är jättetålig i alla färdmedel jag har provat henne på. Den här gången blev det buss, tunnelbana, täg, buss för att sedan mötas av Anna/Rolex på spark 4 timmar senare.
En promenad sedan lassas in i Annas bilbur för att dra ner till "körhallen" där tävlingarna ska vara nästan dag. Jättebra miljöträning och Ella måste ha koll på det mesta.  Bl.a. en tjej som troligen pga astma hade en mask för ansiktet, det har vi aldrig sett förut. Anna försökte köra en kommendering i linförighet med Ella och mig, vilket gjorde mig gråtfärdig och bara ville krypa ner under täcket.......

Så kom lördagen, lydnadsklass 1 skulle starta efter lunch. Anna och jag var taggade men konstigt nog inte nervösa. Vi beslöt oss för att det skulle gå lika bra som i Gränna.

Vilket det gjorde förutom att innan platsliggningen hade jag stött på den jag skulle ha till höger om mig, en stor Rottishanne. Som gärna "flexade" sina muskler. Till vänster om mig skulle jag ha Rolex. Innan platsliggningen lägger jag Ella ca 5 m ifrån Rottisen för att hon redan då skulle förstå att det skulle gå ok.

Väl inne i hallen håller Ella järnkoll på Rottisen så jag får ta i för att få henne att lägga sig. Rottisen la sig men svansen stog helt rakt upp och han var spänd i hela kroppen. Vi hann inte mer än vända oss om så hade han rest sig och kollade på de andra hundarna. Jätteläskigt kändes det. Domaren och skrivaren närmar sig Ella och föraren går tillbaka till sin hund. Nu står domaren/skrivaren ivägen så jag har ingen kontakt med Ella. Så jag flyttar nervöst sidled och får strax ögonkontakt med Ella igen och hon ligger fint :-).

Sedan kör vi igenom programet åter igen får jag starta som första ekipage eftersom Rottisen brutit. In på banan och det mesta fungerar bra MEN återigen nollar vi ställandet, vilket var helt och hållet mitt fel. För istället för mitt intränade STÅÅÅÅ så lät det stÅ....... Ella följer med tills jag kör mitt STÅÅÅÅ då hon ställer sig fint men några meter för sent.
Anna och Rolex går direkt efter oss och de går jättebra, men precis som jag så piper Anna ligg istället för LIGGGG under läggandet under gång och det upprepar sig även för dem de får en 0_a i resultatet :-)
Men Anna var så smart att hon valde "rätt" moment att nolla så de fick ett förstapris, Jippi. Vi åker hem och firar Anna/Rolex förstapris men det känns som även jag och Ella är vinnare idag,
Jag har hittat rätt uppvärmning så Ella var pigg men inget juck eller stök på planen
Det krävdes endel utmattningsövningar lång stund före vår start för att sedan bara sitta och jäsa precis innan start.

Efter en trevlig kväll med Annas familj sov vi som stockar och hade tidig start på söndagen.
Vi får en stor schäfer bredvid oss vid platsliggningen. Kanske var jag mer nervös än Ella, Ella börjar med att tvätta sig och innan vi tar av kopplet, jag säger åt henne att fokusera vilket gör att hon hoppar någon meter bort. Men sedan kommer hon och är helt underbar.
Platsliggning där hakan åker ner i marken efter en liten stund, en linförighet som är ok för att sedan moment efter moment bara bli bättre :-))))))) och en matte som bara blir gladare och gladare. Kommenderar med rösten ända nere från magen och allt blir bra. Poängen räcker till ett första pris och en andra plats, prispallen :-) endast 1,5 poäng skilde mellan oss och ettan, vi fick 182,5 poäng. Anna/Rolex gör en jättebra prestation idag också så nu hägrar LP1. Hon kom precis utanför prispallen med en fjärdeplacering, men alla momenten satt även för dem denna dag och de gjorden en snygg uppvisning.

När jag hämtar priset sa prisutdelarna att krulltottarna nu var på G och domaren sa - Du skulle kunna få en ännu bättre hund om du var lite mer hurtig på planen :-) Underbar helg, Underbar tävling, Underbart avslut. Tack Anna (med familj) för er gästfrihet jag störttrivdes.

Nu försöker jag hitta tillbaka till denna fantastiska känsla vilket inte är så svårt att hitta genom att läsa det jag då skrev, ibland är det bra med blogg :-)
Några till bilder, hoppas du tittar Anna, så även du får en kick :-)


Direkt efter inkallningen


Apporteringen, där Ella nästan springer fram till tävlingsledaren för att hämta apporten.


Anna i en superfin linförighet (LK1)


Anna och Rolex med en 4:de placering


Ella och jag efter vår 2:dra placering :-)


Bästaste Ella
Nu har jag boostat mig i minnet och känslan från förra året så nu ska jag gå och lägga mig.