Calmigos Caramella

NU har jag fått fram några bilder ur telefonen. Vi är ett kompisgäng som varje vår brukar hitta på något, oftast har vi paddlat sedan barnen blivit lite äldre. Nu har vi dock haft uppehåll några år. Men nu hade det blivit ett uppdämt behov. Vi gjorde om en favorit i repris, Kolmoraån. Ett vattensystem med både vackra åar och några sjöar. Jag och Johan paddlade kajak tillsammans


Här tar Johan en liten paus från paddlandet och dricker lite. Givetvis var Ella med i vår kajak, på gott och ont.
Det goda var att då slapp vi packa så mycket av packningen i vår båt, det fick de andra ta. det onda var att har man en vallhund så har man. Hela tiden gällde det att ha koll på var de andra båtarna befann sig. Eftersom jag satt fram så innebar det att hon hängde över min axel, bytte sida med jämna mellanrum (vilket innebär att vi fick ändra belastningen så vi skulle hålla jämnvikt)

Dessutom om de andra båtarna fick för stort avstånd till oss så lät hon, ett drillande läte samtidigt som hon skällde. Att vara så här i det fria är otroligt härligt. Vid första rastplatsen så fick Ella ha halsband och lina på sig då vårt sällskap även bestod av en "stor" 3 åring. Ella är ju inte så van vid små barn och eftersom hon gärna vallar ex.v. Johan så vågade jag inte riktigt lita på att hon inte skulle skrämma vår lilla vän. Men linan åkte av efter en liten stund och vår lilla vän älskade att leka med pinnar med Ella. Återigen var jag lite kycklingmamma innan jag såg hur fint Ella hanterade situationen. Visst tog hon pinnen från lilltjejen men så fint och försiktigt som om det var ett rått ägg eller något annat och lilltjejen hoppade och gurglade av glädje men inte ens då kom de lektakter in som hon använder på Johan. Tänk så väl hon känner in situationen.

första rastplatsen var ett uppbyggt vindskydd. Vi bestämde snabbt att vi stannar där och sover i vindskyddet så vi slipper sätta upp tält.


Med oss på kanotturen hade vi också Marias pojkvän så de små turturduvorna sitter på taket :-)

Höjdpunkterna på paddlandet är förutom själva paddlingen att hugga ved, tälja elda och att äta god mat och massor av godis.


Här är på andra stället vi stannar där Johan hugger ved för fulla muggar :-)
På detta ställe satte vi upp tälten lite in i skogen så grenarna från tallar och granar blev som ett extra tak.
I tältet blev det så varmt att jag fick krypa ur min sovsäck och vi fick öppna tältet lite för att inte det skulle vara alltför varmt. Ella gillade bättre att tälta än att sova i vindskydd. troligen beror det på att elden var närmare sovplatsen i vindskyddet än vad den var där vi tältade. Fast det där med dragkedjeöppning var allt bra lite konstigt.


Men visst är det mysigt med en brasa att ligga och titta på den samtidigt som man hör att det smattrar mot vindskyddstaket det är något alldeles speciellt.

Hoppas nu alla andra har haft en underbar långhelg nu känns det verkligen att våren kommit.