Svansen talar

Nu när jag haft Ella mer än två år börjar jag kunna läsa av henne på hennes hållning men framförallt svansföring. Dock gör jag inte alltid rätt när jag ser tydliga tecken :-)
Som igår när vi gick vår vanliga slinga efter ett löpar/promenadspår i skogen. Ella löper så jag väljer verkligen mina tillfällen att ha henne lös, just nu. Detta var ett bra tillfälle för det. Vi gick där i godan ro när ett par började gå ikapp oss (vi är lite långsamma i dessa dagar med allt nosande och markerande) jag närmar mig Ella vi tränar på att när vi träffar någon vid dessa slingor så ska hon komma och sitta vid sidan. Ella är väl 4 meter ifrån mig när hon stoppar upp nosen i vädret och helt tydligt talar hon om att det är obehagligt, Svansen neråt och drar sig snabbt förbi mig och närmar sig paret. Jag blir lite orolig man vet ju aldrig om de man möter är hundrädda. Ella passerar i mellan människorna och går iväg mot bilen sådär 10 m. Jag försöker titta upp på kullen där hon står och nosar och bestämmer mig för att utmana henne lite och går upp på kullen. Väl uppe så hör jag en röst som jag känner igen, även om det bara är en gång vi tidigare mötts i detta spår. (En episod ca 1 år sedan också då när Ella löpte och denna rösts hundar stormar fram till oss och jag blir fly förbannad på gubben så vi står och skäller på varandra. ) Då förstod jag vad Ella reagerade på hon kände igen rösten, lukten inte vet jag men obehagligt var det. jag vänder om för att möta upp Ella då har även hon utmanat obehaget och är uppe på kullen, Men nu när jag kommer emot henne springer hon snabbt ner och springer igen mot bilen. När jag äntligen får tag i henne ser jag hundarna komma lösa emot oss. Men gubben ska in på ett annat spår som tur är och avståndet är tillräckligt stort så de kommer inte fram hela vägen till oss, jätteskönt.

Sedan var det bara att ta tjuren vid hornet och tvinga Ella in på slingan igen efter hundra meter kom svansen upp i rätt position och vi kunde hoppa upp och ner på stenar som vanligt.
Tänk att hundar har ett sådant fenomenalt minne.

Kommentarer
Postat av: Johan & Gunilla

Hej Susanne!

Intressant att läsa det du skriver. Vissa saker etsar sig. Vi tror att lämnar hunden en plats / händelse där det varit obehagligt utan att den visar att den kommit över det så har de kvar minnesbilden.

Ha det bra och vi ser fram mot att träffa dig igen;)

Johan o Gunilla

2009-05-15 @ 22:26:11
URL: http://www.liwsperro.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0