Stort kramkalas

Idag kom maken hem från San Fransisco efter en vecka. Ella var alldeles till sig av lycka. Som vanligt springer hon först runt som en batting för att hitta något att ha i munnen innan hon bryr sig om den som kommit hem. Sedan ska det gosas och busa. Ella låter som en frustande val och det ser ut som om ryggen ska gå av på henne. Även resten av familjen var glada åt hemkomsten. Framförallt när det vankas lite presenter. Ella fick ett jätteben som var smaksatt med hickory rökt skinka/bacon. Ella är inte sådär jättetokig i ben men detta låg ho och bet på minst en timme. Så Johan hade svårt att somna.

Vi har också hunnit med lite agilityträning på klubben, vi var alldeles själva på hela klubben. Vi gjorde en bana med några hopphinder, A-hindret, gungbrädan, balansbommen och några pinnar slalom. Slalom är det som inte riktigt sitter ännu. Verkar inte som om Ella tycker den är värst rolig men vi tragglar på. De andra hindrerna är det inga problem med. Hopphindrerna flyger hon över, säkert inte så himla tidssmart men det är vackert och lååååångt.

Ella har också hunnit tjuva Johans tandborste så kvällspromenaden fick bli en cykeltur upp till centrum för att köpa ny tandborste och muta med en glass. Det är första gången jag cyklar med Ella och jag håller med Maria, Ella grejar det jättebra. Mycket bättre än jag som skulle hålla ordning på kopplet, bromsar, växlar, Johan på sin cykel och på vägen hem en kasse. Tre gånger gick vi med cyklarna. När Johan skulle äta sin glass, vi mötte en hund och när en katt kom springande över vägen. De två sista gångerna bangade jag ur då Ella alltid brukar stanna när vi möter andra hundar och dra i kopplet när hon ser katter. Vissa sträckor släppte jag kopplet så hon kunde stanna och nosa om hon ville men hon höll oftast samma takt som vi i alla fall och struntade helt i människorna vi mötte. Ella sprang med hög svans och högt huvud, koncentrerad på vad hon gjorde.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0