Thailand - I frihet
Ok, nu ska vi se om jag kan få till ett till inlägg. Efter våra dagar på båten spenderade vi några dagar i Khaolak. Kändes avslappnat och skönt att bada och sola MEN inget ställe som satte en stämpel i mitt hjärta.
Efter tre dagar på vackert och bra lyxhotel återvände vi till Koh Lanta (däremot en ö som ligger nära hjärtat) sist vi var där var före Tsunamin närmare bestämt 7 år sedan. Vi tog färja dit från Krabi och det kändes välbekant när man la till vid piren i Ban Saladan. Samma hysteri av taxichaufförer som ville köre en till "det bästa hotellet" osv. Här är det bra att ha förbokat hotell (åtminstone för en natt) annars blir man tokig på alla som tjatar. Vi hade en chaufför som stod och väntade och tog oss till en strand som låg längre bort än där vi tidigare år bott. Vi skulle bo på Nice Beach. Jag valde den stranden då jag misstänkte att det blivit mycket mer turistigt på ön. Trots att mina misstankar besannades satt jag med hakan nere på bröstet, vilken förändring, Vad mycket som har skett sedan sist, vägen är cementerad och alla hotell har förutom ökat i antal även brett ut sig enda fram till vägen. Det kändes skönt när vi lämnade larmet bakom oss och fortsatte till vår strand.
Koh Lanta gjorde mig inte besviken, hotellet var ett medelklass hotell, med sådär bra restaurang och en och annan kackelacka på rummet (tur att man har man och son som kan avhysa de oönskade gästerna) men efter att våra två stora barn Martin och Maria kom, bestämde vi oss för att hyra mopeder fick vi underbara dagar. Vi pilade fram och vek av på vägar, gick ut i djungeln, klättrade i grottor, red elefanter, badade i vattenfall, åt på restauranger undangömda på stranden och i mangroveträsket. Vilken frihetskänsla, bara trycka på startknappen och dra iväg, dit vi kände för att dra, på äventyr. Här kommer lite bilder
Martin och Mats kommer bakom oss på småvägarna som gick med gummiskogar på var sida av "vägen"
Medan Maria var vi glada om vi fick se ryggtavlan på.
Bensinstation, där de hällde i liter efter liter. En liter soppa kostade ca 40 bath (lite under 10 kr) en servitör på restaurangerna på Koh Lanta med bra engelska (ganska sällsynt) tjänar i månaden 10 000 bath ( lite mer än 2000 kr)
Medans Johan, Maria och Mats gick runt i grottor i två timmar, åkte jag och Martin till "old town". Där det var lågvatten.
På piren hittade vi en av för oss "nyheterna" squidfiskebåtarna som hela nätterna lyser med alla sina lampor ute vid horisonten och de är många runt hela kusterna. Jag vet inte om du ser alla lampor som sitter på pinnarna som går ut i vattnet på högersidan av båten.
Även "old town" har påverkats mycket av turismens explosion senaste åren.
Efter att ha kämpat sig runt i grottan var de andra både svettiga och skitiga, så då var det dax för att stanna vid en strand och även få i oss lite lunch. Vi hittade en undangömd liten restaurang som hette "Same same but diffrent". Låg inbäddad i grönska som tur vad såg vi lite av taket och en dusch, vilket drog oss dit. I havet finns små "vattenloppor" som biter en när man simmar omkring. Sedan får man som typ myggbett på kroppen, men själva bettet känns värre än myggornas bett. (Vi fick lära oss på snorkelturen att vinäger var det bästa mot allt skit i havet, dvs allt från loppbett till farliga maneter osv. så nästa gång tar vi med oss lite i en sprayflaska.) Efter att ha lånat restaurangens dusch tog vi oss en matbit på denna underbara plats.
Nästa äventyr var att efter en svettig djungeltrecking (ca 1 timme) få bada i ett litet vattenfall. Underbar djup djungel med massor av djur
Högt, högt däruppe fanns himlen
Efter att ha gått tillbaka igen fick vi se och rida elefanter.
Vi red även elefanterna i ca 1 timme, efter en stund fick Johan och Maria ta över elefantskötarjobbet. Så där red vi förbi burar med stora feta ormar och fin djungel. Mestadels gick färden i flodfåran. Vår Elefant hete Klo och hon lydde Marias skänklingar fint och mina kommandon (som jag snappade upp start och stopp från den riktiga skötaren) Han tröttnade på att gå bland oss så han gick upp och gick vägen tillbaka.
Detta inlägg får avslutas med en restaurangbild, Där vi sitter på stranden, Mats med en Chang i handen och Marias kyckling i redcurry i förgrunden. En urmysig kväll.
Efter tre dagar på vackert och bra lyxhotel återvände vi till Koh Lanta (däremot en ö som ligger nära hjärtat) sist vi var där var före Tsunamin närmare bestämt 7 år sedan. Vi tog färja dit från Krabi och det kändes välbekant när man la till vid piren i Ban Saladan. Samma hysteri av taxichaufförer som ville köre en till "det bästa hotellet" osv. Här är det bra att ha förbokat hotell (åtminstone för en natt) annars blir man tokig på alla som tjatar. Vi hade en chaufför som stod och väntade och tog oss till en strand som låg längre bort än där vi tidigare år bott. Vi skulle bo på Nice Beach. Jag valde den stranden då jag misstänkte att det blivit mycket mer turistigt på ön. Trots att mina misstankar besannades satt jag med hakan nere på bröstet, vilken förändring, Vad mycket som har skett sedan sist, vägen är cementerad och alla hotell har förutom ökat i antal även brett ut sig enda fram till vägen. Det kändes skönt när vi lämnade larmet bakom oss och fortsatte till vår strand.
Koh Lanta gjorde mig inte besviken, hotellet var ett medelklass hotell, med sådär bra restaurang och en och annan kackelacka på rummet (tur att man har man och son som kan avhysa de oönskade gästerna) men efter att våra två stora barn Martin och Maria kom, bestämde vi oss för att hyra mopeder fick vi underbara dagar. Vi pilade fram och vek av på vägar, gick ut i djungeln, klättrade i grottor, red elefanter, badade i vattenfall, åt på restauranger undangömda på stranden och i mangroveträsket. Vilken frihetskänsla, bara trycka på startknappen och dra iväg, dit vi kände för att dra, på äventyr. Här kommer lite bilder
Martin och Mats kommer bakom oss på småvägarna som gick med gummiskogar på var sida av "vägen"
Medan Maria var vi glada om vi fick se ryggtavlan på.
Bensinstation, där de hällde i liter efter liter. En liter soppa kostade ca 40 bath (lite under 10 kr) en servitör på restaurangerna på Koh Lanta med bra engelska (ganska sällsynt) tjänar i månaden 10 000 bath ( lite mer än 2000 kr)
Medans Johan, Maria och Mats gick runt i grottor i två timmar, åkte jag och Martin till "old town". Där det var lågvatten.
På piren hittade vi en av för oss "nyheterna" squidfiskebåtarna som hela nätterna lyser med alla sina lampor ute vid horisonten och de är många runt hela kusterna. Jag vet inte om du ser alla lampor som sitter på pinnarna som går ut i vattnet på högersidan av båten.
Även "old town" har påverkats mycket av turismens explosion senaste åren.
Efter att ha kämpat sig runt i grottan var de andra både svettiga och skitiga, så då var det dax för att stanna vid en strand och även få i oss lite lunch. Vi hittade en undangömd liten restaurang som hette "Same same but diffrent". Låg inbäddad i grönska som tur vad såg vi lite av taket och en dusch, vilket drog oss dit. I havet finns små "vattenloppor" som biter en när man simmar omkring. Sedan får man som typ myggbett på kroppen, men själva bettet känns värre än myggornas bett. (Vi fick lära oss på snorkelturen att vinäger var det bästa mot allt skit i havet, dvs allt från loppbett till farliga maneter osv. så nästa gång tar vi med oss lite i en sprayflaska.) Efter att ha lånat restaurangens dusch tog vi oss en matbit på denna underbara plats.
Nästa äventyr var att efter en svettig djungeltrecking (ca 1 timme) få bada i ett litet vattenfall. Underbar djup djungel med massor av djur
Högt, högt däruppe fanns himlen
Efter att ha gått tillbaka igen fick vi se och rida elefanter.
Vi red även elefanterna i ca 1 timme, efter en stund fick Johan och Maria ta över elefantskötarjobbet. Så där red vi förbi burar med stora feta ormar och fin djungel. Mestadels gick färden i flodfåran. Vår Elefant hete Klo och hon lydde Marias skänklingar fint och mina kommandon (som jag snappade upp start och stopp från den riktiga skötaren) Han tröttnade på att gå bland oss så han gick upp och gick vägen tillbaka.
Detta inlägg får avslutas med en restaurangbild, Där vi sitter på stranden, Mats med en Chang i handen och Marias kyckling i redcurry i förgrunden. En urmysig kväll.
Kommentarer
Trackback
