Koppelpromenader
Massage, koppelpromenader och vila var ordinationen. Massage har hon fått två gånger idag och koppelpromenader. Fast det inte är vad vare sig Zita eller Ella önskar sig. Inte jag heller faktiskt.
Men till skillnad från att gå med Chanto eller Peppar så kommer man bra framåt med dessa två brudar. Visst luktar de och gör sina behov men samtidigt så trappar de upp tempot så det går ganksa bra takt. Även bättre än när man bara går med Ella, för då är det bara hon och jag. Både Ella och Zita är ju lätta att ha utan koppel men det verkar som om Ella är mer van att gå i koppel än Zita. Zita har mer vilja att själv bestämma om det ska gå framåt, bakåt eller kanske t.o.m. i diket när kopplet är på. Utan koppel märker man inte detta för då måste ju hon hålla reda på mig.
Idag har vi dessutom varit ute och hjälpt till med båten. Det blåste en hel del så det slog i masterna. Det ljudet är ju Ella van vid men Zita verkade tycka att det var lite besvärande. Inte mycket men tillräckligt för att vilja vänta i bilen i stället för att ligga/sitta vid sidan av båten. Vid båthamnen har vi en liten affär så jag och hundarna tog en promenad dit för att handla lite fika. JAg var tvungen att binda upp hundarna utanför affären. De satt så fint uppe på en bänk, flera kommenterade vilka fina hundar som satt där och när jag kom ut var det en man som fotade dem :-) och de var verkligen söta.
HundPolen, Camilla
Nu har det hänt igen, tredje gången gillt hade jag lovat mig och Ella att gå till Camilla på hundpolen i Sundbyberg.
Zita fick vänta i bilen medans jag och Ella gick in. Zita är helt fantastisk och kopplar av och lägger sig på glvet så snart hon fattar att hon ska bli lämnad där (så gör inte Ella, hon vill ha koll och tittar ut genom fönstrerna)
Tillbaka till Camilla, Ella hade slagit upp sin gamla skada på vänster framben men nu halta hon inte nämnvärt. Upp på bordet åkte hon och Camilla masserade och strechade. Så snart hon kom till vänster framben satte hon fingret på problemet, en muskelskada på insidan av benet precis uppe i armhålan. Hon masserade och laserbehandlade uppe vid fästet, sedan lärde hon mig hur jag skulle massera själv.
Ärrvävnad/bindvävnad hade redan bildats och en inflammation skapats lite längre ner. Hon visade och även jag kunde känna att hon var svullen. Jag fick order om koppelpromenader, massage för att snabba upp läkningsprocessen och simträning. Så nu ska vi gå och bada i bassäng, eller åtminstone Ella ska få bada.
För att kompensera det onda kunde Camilla även känna att Ella var spänd på utsidan av benet och i längdryggen.
Lite tråkigt för Zita som gillar att speciellt på mornarna spriiiiiiiiinga i skogen. Nu får hon göra det själv.
Zita fick vänta i bilen medans jag och Ella gick in. Zita är helt fantastisk och kopplar av och lägger sig på glvet så snart hon fattar att hon ska bli lämnad där (så gör inte Ella, hon vill ha koll och tittar ut genom fönstrerna)
Tillbaka till Camilla, Ella hade slagit upp sin gamla skada på vänster framben men nu halta hon inte nämnvärt. Upp på bordet åkte hon och Camilla masserade och strechade. Så snart hon kom till vänster framben satte hon fingret på problemet, en muskelskada på insidan av benet precis uppe i armhålan. Hon masserade och laserbehandlade uppe vid fästet, sedan lärde hon mig hur jag skulle massera själv.
Ärrvävnad/bindvävnad hade redan bildats och en inflammation skapats lite längre ner. Hon visade och även jag kunde känna att hon var svullen. Jag fick order om koppelpromenader, massage för att snabba upp läkningsprocessen och simträning. Så nu ska vi gå och bada i bassäng, eller åtminstone Ella ska få bada.
För att kompensera det onda kunde Camilla även känna att Ella var spänd på utsidan av benet och i längdryggen.
Lite tråkigt för Zita som gillar att speciellt på mornarna spriiiiiiiiinga i skogen. Nu får hon göra det själv.
Rapport
Det är så roligt att lära känna någon annans hund genom att ha den boende hos sig. Då ser man verkligen hur lika och olika hundar är. Extra roligt är det då att ha ett helsyskon till sin egen hund, Jag har ju även haft förmånen att ha Chanto här. Så nu får jag 3 syskon att jämföra :-)
Alla tre är otroligt härliga hundar. Arbetsvilliga och kontaktsökande, lekfulla och med en väl fungerande av och påknapp. Oavsett vilken av hundarna jag hade blivit tilldelad då i mars 2007 så hade jag varit jättenöjd ochhaft en hund att arbeta med. Så Ulrika en eloge till dig.
Lite olikheter ser man dock. Zita var och är ju minst i kullen och även om Chanto och Ella är viga och studsiga så är det inget mot den här lilla princessan. Chanto och Ella är för mig väldigt lika kortklippta båda två och på vissa foton är de svåra att skilja åt. Zita är nättare och har anan form på sina ögon. Som maken sa, det går inte att ta miste på att detta är en liten fröken :-)
Zita har en helt annan hälsningsritual än Chanto och Ella. De pratar jättemycket och tar något i sin mun och kommer springande. Zita söker sig direkt upp mot ansiktet, står på bakbenen och söker kontakt viftandes på sin lilla stump :-) Zita tycker Ella är lite "läskig" när hon kommer ångande för att hälsa, undra vilka signaler hon avger då :-)
Zita däremot kan en cirkuskonst som ger henne övertaget, att hoppa upp i ens famn, vem smälter inte då :-)
Får försöka filma det någon dag.
När det gäller skällandet är det Zita som påbörjar men släpper ganska snabbt medans Ella hjälper till och sedan fortsätter. Det blir ett helsikes liv, det är väl nackdelen med att ha 2 hundar.
De har lite annorlunda lekritualer också. Hittills har Ella och Zita bara lekt jaga lekar, Zita ligger en decimeter ovanför marken i språng hela tiden, hur fantastisk som helst. Ella hänger gärna på men hinner inte riktigt med, då är hon inte en långsam hund i jämförelse med många andra. När Chanto var här lektes det mycket brottar lekar också.
Zita har letat fram alla våra fotbollar ur buskarna för att leka med, Hon vill inte gärna leka pryllekar med Ella (vilket också Chanto och Ella sysslade mycket med) men hon vill gärna leka med mig.)
Nu har ju bara söta Zita varit här i två dagar så allt detta kommer troligen förändras med tiden. I morse fick Zita t.o.m. gå upp på övervåningen för Ella som nu accepterat att hon nog kommit för att stanna :-)
Tänk vad besviken hon ska bli om två veckor :-)
Alla tre är otroligt härliga hundar. Arbetsvilliga och kontaktsökande, lekfulla och med en väl fungerande av och påknapp. Oavsett vilken av hundarna jag hade blivit tilldelad då i mars 2007 så hade jag varit jättenöjd ochhaft en hund att arbeta med. Så Ulrika en eloge till dig.
Lite olikheter ser man dock. Zita var och är ju minst i kullen och även om Chanto och Ella är viga och studsiga så är det inget mot den här lilla princessan. Chanto och Ella är för mig väldigt lika kortklippta båda två och på vissa foton är de svåra att skilja åt. Zita är nättare och har anan form på sina ögon. Som maken sa, det går inte att ta miste på att detta är en liten fröken :-)
Zita har en helt annan hälsningsritual än Chanto och Ella. De pratar jättemycket och tar något i sin mun och kommer springande. Zita söker sig direkt upp mot ansiktet, står på bakbenen och söker kontakt viftandes på sin lilla stump :-) Zita tycker Ella är lite "läskig" när hon kommer ångande för att hälsa, undra vilka signaler hon avger då :-)
Zita däremot kan en cirkuskonst som ger henne övertaget, att hoppa upp i ens famn, vem smälter inte då :-)
Får försöka filma det någon dag.
När det gäller skällandet är det Zita som påbörjar men släpper ganska snabbt medans Ella hjälper till och sedan fortsätter. Det blir ett helsikes liv, det är väl nackdelen med att ha 2 hundar.
De har lite annorlunda lekritualer också. Hittills har Ella och Zita bara lekt jaga lekar, Zita ligger en decimeter ovanför marken i språng hela tiden, hur fantastisk som helst. Ella hänger gärna på men hinner inte riktigt med, då är hon inte en långsam hund i jämförelse med många andra. När Chanto var här lektes det mycket brottar lekar också.
Zita har letat fram alla våra fotbollar ur buskarna för att leka med, Hon vill inte gärna leka pryllekar med Ella (vilket också Chanto och Ella sysslade mycket med) men hon vill gärna leka med mig.)
Nu har ju bara söta Zita varit här i två dagar så allt detta kommer troligen förändras med tiden. I morse fick Zita t.o.m. gå upp på övervåningen för Ella som nu accepterat att hon nog kommit för att stanna :-)
Tänk vad besviken hon ska bli om två veckor :-)
Glad
Igår var Zita lite ledsen och Ella tyckte inte att Zita skulle vara i mitt sovrum så jag tog täcke och kudde och gick och la mig i soffan :-) vad gör man inte för de små liven. Så med sällskap av Ella och mig kom Zita till ro och sov sedan på sin lilla fäll. I morse var hon fortfarande lite avvaktande men på morgonpromenaden släppte det.
Eftersom jag märkte att Zita inte riktigt kommit tillro med att vara hos oss började jag promenaden med sele och spårlinan och massor av godis i fickan.
Söta Zita så liten och feminin men endå så fin i kroppen.
Ella och Zita poserar på stenen :-)
Efter halva promenaden och några inkallningar i linan kände jag mig säker på att även Zita skulle komma på inkallning även i löst läge och nu började Zita komma igång efter ett antal inviter från Ella.
Så sele och lina åkte av. Oj vilken fart det blev. Ella är snabb men här mötte hon sin överman. Swich, Swich sa det i skogen då de rusade efter varandra, oftast Zita före men ibland fick Ella vara först. Mitt leende som jag vaknade med i morse blev bara större för varje minut som gick. Båda hundarna kom tillbaka på varje inkallning, Zita har en längre radie men inte längre än att Ella hängde med, men i skogen innebar det att de ibland kom bakom kullar eller stenar. Men hela tiden cirklade leken med mig som mittpunkt. Underbart roligt.
Efter en halvtimme hoppade två nöjda hundar in i bilen för att bli kontorshundar.
Efter att ha kastat ut några nävar mat, som de fick leta efter på kontoret ligger de nu snällt och sover.
Känsaln från igår sitter kvar och jag har tänkt på att vissa människor i ens omgivning dränerar en på energi medans andra fyller på och det gäller att hitta tillfällen och vänner som fyller på när man har mycket att göra.
Sanna, Johan och Gunilla jag är så himla glad att ha lärt känna er, ni fyller verkligen på ens lager med energi :-)
Ha en underbar dag
Vingåker och välkommet besök
Vilken dag vi har haft idag. Klockan stod på ringning 5:40 på en söndagmorgon, ändå vaknade jag innan klockan. Då kanske ni förstår att jag sett fram emot att packa ihop mina saker och sätta mig på tåget för en heldag med Johan och Sanna och hundarna.
Johan hämtade oss vid stationen för att sedan ta med oss till ett jättefint och stort ridhus. Johans brukshundsklubb hyr ridhuset varje söndag och idag fick vi vara där. Medan vi diskuterade vad ville få ut av dagen så fikade vi.
Vi körde budföring, inkallning med ställande och Johan tipsade mig hur jag ska få in ställandet i fjärren. (Fjärren i tvåan är Ellas "paradnummer" så jag känner att det är dax att gå vidare till nivån för trean där. Vi hjälpte Johan med positionen vid fria följet med Tova, riktigt "finlir" och kommendera Chica och Johan i linförigheten.
Därefter åkte vi hem till familjen Liw och blev bjudna på en underbar lunch och chansen att träffa Gunilla och Jonathan. Därefter gick vi ut i regnet och jobbade med hur vi gick in på tävlingsplanen med rätt attityd. Både jag och Sanna har problem att få till en bra start vilket gör att vi blir nervösa och stressade, vilket i sin tur ofta startar en negativ spiral.
Jättebra träning bara att kallas in på planen, samla ihop mig och Ella sedan börja med 10 meter linförighet/fritt följ. Vi spelade in film som vi sedan analyserade och diskuterade.
Hundar och vi åkte hem efter en fika trötta, skitiga men mycket nöjda.
På vägen hem mötte jag Zita med husse, nu är det dax för Zita att bo här i två veckor, det ska bli jättekul. När vi väl kom hem gick vi en kort promenad sedan släppte vi in Zita i huset :-)
Zita undersökte alla skrymslen och vrår, hittade Ellas frukost som hon swich, åt upp. Sedan fick hon sin egen mat samtidigt som jag fyllde på Ellas, Swich var det också slut. Sedan gick hon och slickade botten på Ellas matskål för att verkligen kolla att den var tom. lilla sötgurkan.
Johan hämtade oss vid stationen för att sedan ta med oss till ett jättefint och stort ridhus. Johans brukshundsklubb hyr ridhuset varje söndag och idag fick vi vara där. Medan vi diskuterade vad ville få ut av dagen så fikade vi.
Vi körde budföring, inkallning med ställande och Johan tipsade mig hur jag ska få in ställandet i fjärren. (Fjärren i tvåan är Ellas "paradnummer" så jag känner att det är dax att gå vidare till nivån för trean där. Vi hjälpte Johan med positionen vid fria följet med Tova, riktigt "finlir" och kommendera Chica och Johan i linförigheten.
Därefter åkte vi hem till familjen Liw och blev bjudna på en underbar lunch och chansen att träffa Gunilla och Jonathan. Därefter gick vi ut i regnet och jobbade med hur vi gick in på tävlingsplanen med rätt attityd. Både jag och Sanna har problem att få till en bra start vilket gör att vi blir nervösa och stressade, vilket i sin tur ofta startar en negativ spiral.
Jättebra träning bara att kallas in på planen, samla ihop mig och Ella sedan börja med 10 meter linförighet/fritt följ. Vi spelade in film som vi sedan analyserade och diskuterade.
Hundar och vi åkte hem efter en fika trötta, skitiga men mycket nöjda.
På vägen hem mötte jag Zita med husse, nu är det dax för Zita att bo här i två veckor, det ska bli jättekul. När vi väl kom hem gick vi en kort promenad sedan släppte vi in Zita i huset :-)
Zita undersökte alla skrymslen och vrår, hittade Ellas frukost som hon swich, åt upp. Sedan fick hon sin egen mat samtidigt som jag fyllde på Ellas, Swich var det också slut. Sedan gick hon och slickade botten på Ellas matskål för att verkligen kolla att den var tom. lilla sötgurkan.
Första snön
Jaha då är den här, vintern. Fast de säger att den är tidig i år och inte kommer väl snön få ligga kvar i alla fall. Men lite kaos hinner den nog skapa innan den försvinner. Tror att det är många med mig som inte fått på vinterdäcken ännu. Snön är rejält blöt men det har nu snöat i flera timmar så det har bildats flera centimeter på marken.
Ella visade ingen förvåning alls när vi gick ut i morse men under promenaden var hon mer "springig" än vanligt, rusar runt med höga hopp på fälten men kommer men hög fart emot mig om jag visslar eller ropar.
Vi passade på att träna lite fotgående med helomvändningar och högersvängar, perfekt när man kan titta i snön för att avgöra om hon tar för vida svängar (vilket hon oftast lyckas med på tävling) I u svängen blir det lite vidare men inte markant. Det är bara att träna vidare. Dessutom tränade vi på spårupptag, där var hon duktig och gick i rätt riktning vid varje tillfälle :-) Mer träning åt folket och deras hundar :-)
Nu ligger hon snällt här och sover, svansen slår med jämna mellanrum så hon verkar drömma gott.
Ha det bra där ute i vädret, vilket det nu än må vara
Ännu en kväll på brukshundsklubben
Fortfarande lika glad, vinden vänder och det börjar vara kul att vara på klubben, fler att snacka och träna med. På måndagar är det både Rallylydnadsträning och jourträning i lydnad. Gemensam platsliggning och därefter en duktig instruktör som tävlar både lydnad och bruks (lk3 och Elit spår) med många goda tips.
Idag diskuterade jag budföring med henne. Fick två bra trix att träna in.
1. När jag går fram till mottagaren ha en godis i handen som jag lämnar över med en handskakning (luras, javisst :-), på tävling se till att handskaka med mottagaren då också.
2. Be mottagaren klappa Ella på insidan, vilket betyder att mottagaren inte böjer sig över Ella.
Jag fick till ett antal bra skick både med instruktören och en annan tjej, inte mer än 10 meter, men nu ska vi bygga stadga i att sitta bredvid okända. NU ska jag bara våga fråga alla jag träffar om hjälp att träna med. Säkert bara jag som har problemet, jag blir ju glad när någon frågar mig om hjälp, så det är nog likadant för andra.
Jag måste bara komma över "ribban" och fråga.
Tränade mest fotgående, något bättre. Nu ska här nötas.
Fjärren är ok, men den brukar inte vara något problem.
Läggande under gång, har kommit in i någon testfas och lägger sig innan mitt kommando, men ofta kastar hon sig ner på marken.
Mer hann vi inte träna ikväll, nu är det vinterkläderna som gäller.
Helg utan hund
Det är inte ofta vi lämnar barn och hund hemma och bara roar oss på egen hand :-)
Den här helgen blev en ny lösning, Jag, Mats och Johan tog med oss ett gäng goa kamrater ut med båten.
Ella fick stanna hemma eftersom jag tyckte det räckte med 9 tvåbeningar i båten dessutom är en av våra gäster allergisk mot hund och då ville vi inte chansa.
Vi drog till båten redan i fredags för att sedan ta emot kompisarna tidigt med en varm båt på lördagmorgonen. Lite is låg på bryggan. Men vädrets makter var med oss. Vinden blåste åt rätt håll (sidvind) så turen gick till en riktig "turisthåla" Sandhamn. Där blev det spabad för hela gängen för att sedan dra iväg på middag redan klockan 17:00. Restaurangen var fullbokad efter det så vi hade inget att välja på, tur att vi gick dit för att boka bord.
Därefter fortsatte vi med vin och tillbehör på båten, men när klockan började närma sig 23:30 kändes det som om det var långt fram på småtimmarna. Så glada i hatten kröp vi ner i våra kojer. Dör att vakna pigga och nytra klockan 9:00. Ännu en strålande kall höstdag väntade med en promenad till fina sandstranden genom tallskogen. Här kommer lite bilder.
Vår yngsta besättningsmedlem och tillika vår guddotter Emilia
Tomas, Loita och Simon
Fina hus på Sandhamn
På promenad uppför kullen.
Vila vid stranden Truvielle
Johan ligger och vilar i solen, solen värmde underbart.
"Gubbarna" står och filosoferar vid strandkanten.
Fina vyer fast inte syns det att det är höst :-)
En hel fågel flock flög rakt över oss.
På tal om flyga, så kom två vattenflygplan och landade vid grannbryggan i Sandhamn. Första gången jag ser det på nära håll.
Den här helgen blev en ny lösning, Jag, Mats och Johan tog med oss ett gäng goa kamrater ut med båten.
Ella fick stanna hemma eftersom jag tyckte det räckte med 9 tvåbeningar i båten dessutom är en av våra gäster allergisk mot hund och då ville vi inte chansa.
Vi drog till båten redan i fredags för att sedan ta emot kompisarna tidigt med en varm båt på lördagmorgonen. Lite is låg på bryggan. Men vädrets makter var med oss. Vinden blåste åt rätt håll (sidvind) så turen gick till en riktig "turisthåla" Sandhamn. Där blev det spabad för hela gängen för att sedan dra iväg på middag redan klockan 17:00. Restaurangen var fullbokad efter det så vi hade inget att välja på, tur att vi gick dit för att boka bord.
Därefter fortsatte vi med vin och tillbehör på båten, men när klockan började närma sig 23:30 kändes det som om det var långt fram på småtimmarna. Så glada i hatten kröp vi ner i våra kojer. Dör att vakna pigga och nytra klockan 9:00. Ännu en strålande kall höstdag väntade med en promenad till fina sandstranden genom tallskogen. Här kommer lite bilder.
Vår yngsta besättningsmedlem och tillika vår guddotter Emilia
Tomas, Loita och Simon
Fina hus på Sandhamn
På promenad uppför kullen.
Vila vid stranden Truvielle
Johan ligger och vilar i solen, solen värmde underbart.
"Gubbarna" står och filosoferar vid strandkanten.
Fina vyer fast inte syns det att det är höst :-)
En hel fågel flock flög rakt över oss.
På tal om flyga, så kom två vattenflygplan och landade vid grannbryggan i Sandhamn. Första gången jag ser det på nära håll.
Kommentarernas dag
Hittade jag just på :-)
Jag läser ett antal bloggar, kanske inte varje dag men ganska ofta. Jag skriver ganska ofta något i min egen blogg eller jobbar med min hemsida. Självklart gör jag det för att det är roligt och jag började en gång i tiden då min mor inte tyckte jag hörde av mig tillräckligt ofta. Så när Ella kom in i livet var jag "mogen" för att ta steget ut och börja blogga. Bloggen har givit mig en hel del både erfarenheter om hemsidor, hundar men framför allt nya bekantskaper som jag annars inte hade haft. Exempelvis Ki och Fozzie som kom upp till oss i Stockholm för att lära oss Uppletande, Anna och Rolex som jag besökte förra året och bodde hos under en tävling, Micke och Manne som jag lärt känna i Stockholm men som via bloggen fick reda på mitt viltspårs tränande och har hjälpt mig jättemycket, Katarina och Zoe som jag var på puben med i Skåne när jag var där och jobbade och vi ska inte prata om alla intressanta och roliga samtal jag haft genom åren i Gränna ingen glömd :-).
Möten med människor jag kanske aldrig annars hade mött på det viset. Så jag är väldigt glad åt min och andras hemsidor/bloggar.
Ibland kommenterar jag eller skriver något i andras gästböcker och i bland skriver någon i min. Jag uppskattar otroligt mycket det ni skriver och att ni skriver :-) Men det finns ett stort mörkertal, så nu skulle jag vilja införa kommentarernas dag söndag den 17/10. Jag lovar i allafall att jag ska lämna en liten kommentar i alla hemsidor och bloggar jag läser och hoppas att du gör detsamma :-)
allra bästa hälsningar och tack
Susanne
p.s. självklart får du gärna skriva med en gång också d.s.
Jag läser ett antal bloggar, kanske inte varje dag men ganska ofta. Jag skriver ganska ofta något i min egen blogg eller jobbar med min hemsida. Självklart gör jag det för att det är roligt och jag började en gång i tiden då min mor inte tyckte jag hörde av mig tillräckligt ofta. Så när Ella kom in i livet var jag "mogen" för att ta steget ut och börja blogga. Bloggen har givit mig en hel del både erfarenheter om hemsidor, hundar men framför allt nya bekantskaper som jag annars inte hade haft. Exempelvis Ki och Fozzie som kom upp till oss i Stockholm för att lära oss Uppletande, Anna och Rolex som jag besökte förra året och bodde hos under en tävling, Micke och Manne som jag lärt känna i Stockholm men som via bloggen fick reda på mitt viltspårs tränande och har hjälpt mig jättemycket, Katarina och Zoe som jag var på puben med i Skåne när jag var där och jobbade och vi ska inte prata om alla intressanta och roliga samtal jag haft genom åren i Gränna ingen glömd :-).
Möten med människor jag kanske aldrig annars hade mött på det viset. Så jag är väldigt glad åt min och andras hemsidor/bloggar.
Ibland kommenterar jag eller skriver något i andras gästböcker och i bland skriver någon i min. Jag uppskattar otroligt mycket det ni skriver och att ni skriver :-) Men det finns ett stort mörkertal, så nu skulle jag vilja införa kommentarernas dag söndag den 17/10. Jag lovar i allafall att jag ska lämna en liten kommentar i alla hemsidor och bloggar jag läser och hoppas att du gör detsamma :-)
allra bästa hälsningar och tack
Susanne
p.s. självklart får du gärna skriva med en gång också d.s.
Höstlook
Nu har jag åter varit ute och fångat hösten, dax att städa bort sommaren även om båten fortfarande ligger i vattnet och vi planerar en seglats till helgen. Denna gång får dock Ella stanna hemma. Det räcker med 9 stycken två beningar ombord.
Dagen har bestått av hemarbete vilket möjliggör skogspromenader även till lunch, helt underbart. Ella börjar bli bättre i benet, haltar inte så mycket och hon börjar bli rastlös. Det märks mest på att hon blir en riktig skata, allt tjuvas. tejprullar, pennor, batterier, tärningar och använda underkläder, allt för att få igång matte. Byteshandel fungerar mycket bra. Hon kommer med grejerna och jag byter mot en leversnitt. Mitt skrivbord är nu belamrat med allt möjligt bråte.
Här kommer några kort jag plockat från kameran.
Hästhagen nedanför husområdet lördag morgon
Husse och Ella ute på badbryggan. Ella vill bada men matte har sagt nej, eftersom hon haltar.
Nu är hösten som bäst
Dagen lunchpromenad, då vi satte oss på en sten i skogen och bara andades och njöt
Dagen har bestått av hemarbete vilket möjliggör skogspromenader även till lunch, helt underbart. Ella börjar bli bättre i benet, haltar inte så mycket och hon börjar bli rastlös. Det märks mest på att hon blir en riktig skata, allt tjuvas. tejprullar, pennor, batterier, tärningar och använda underkläder, allt för att få igång matte. Byteshandel fungerar mycket bra. Hon kommer med grejerna och jag byter mot en leversnitt. Mitt skrivbord är nu belamrat med allt möjligt bråte.
Här kommer några kort jag plockat från kameran.
Hästhagen nedanför husområdet lördag morgon
Husse och Ella ute på badbryggan. Ella vill bada men matte har sagt nej, eftersom hon haltar.
Nu är hösten som bäst
Dagen lunchpromenad, då vi satte oss på en sten i skogen och bara andades och njöt
Trotsar mörkret och en välkommen come back
Jag är såå himla glad......
Kom hem redan vid 16:30 idag, fixade iordning middag och hann iväg till brukshundsklubben en halvtimme innan jourträningen skulle börja. Instruktören vi haft i appelllydnad var klubbens instruktör på jouren idag. När vi kom ner till plan var vi bara 3 ekipage men när det var dax att börja träningen så var det säkert 10-15 ekipage som tränade lydnad och de flesta höll på med någon typ av tävlingslydnad antingen inom brukset och/eller lydnad.
Fler kände jag igen från klubbens spårtävling och stämningen var härlig. Det känns som om det börjar blåsa andra vindar i vår klubb. den har känts lite "trött" tidigare. Då Ella fortfarande haltar lite tog vi det lite lugnt, körde lite fotgående, jag har kommit på mig själv att jag nästan bara har belönat när jag stannat och Ella sitter vid min sida så nu försöker jag variera mer och mer belöna "i farten" och med konsekvent belöningsplacering. Tycker mig se en förändring i fotgåendet. Jag ska i mål .... Läggande under gång fungerar jättebra och fjärren lika så.
En tjej som lämnat sin hund för att vila kom spontant fram till mig och undrade om jag ville ha lite störning när Ella låg platsliggning bredvid plan, jättehärligt precis så jag önskat mig att det ska vara på klubben. Hon gick runt Ella, lekte med en boll och störde på lite olika sätt. Jag stog inte mer än 5 meter ifrån med Ellas blick på mig hela tiden och en härlig svansviftande attityd.
Själv erbjöd jag mig att titta tänder på en Golden samtidigt som Ella skulle ligga kvar. Ella låg säkert Golden killen var inte riktigt bekväm i tandvisningen, inte rädd men ville inte sitta still och låta mig ta i överläppen. Men vi fick till en bra träning både för Ella och goldenkillen.
Sedan körde vi en regelrätt platsliggning, vi var en lång rad hundar. Jag hade en golden på varje sida ca 2 meters avstånd till varje hund. Den till vänster var trygg och husse gick och gömde sig, den till höger var min tandvisningskompis och föraren lämnade inte hans sida, hon jobbade på bra och hunden låg snällt. Ella låg utan att tugga gräs eller hitta på andra små tokigheter. Fast hon tyckte att det var kufiskt med de som försvann bakom planket. Jag måste ju börja träna på det nu om jag ska vara startklar till LK2 till våren. Men inte i mörker.
När jag väl kom hem hade Linas matkasse varit här, en "kär gammal vän" på menyn denna vecka står
Ugnsstekt lax med korianderdoftande tomat och mangosalsa och kornris, paprikabakade köttfärsbiffar med mangodressing, Röd linsgryta med ingefära, kokosmjölk och färsk koriander, Ajvarkyckling med pasta och ruccolasallad, fläskfile med rosmarinnsås och ugnsrotade rotfrukter. Visst låter det underbart, Linas matkasse är ett företag där Lina sätter ihop en meny bestående av 5 dagars middagar för 4 personer. Allt kommer levererat till dörren. Vi körde denna men har hållt upp i över ett år, men nu är jag så trött på att hitta på mat igen så nu kör vi ett tag igen. Välkommen kära Lina.
En helt perfekt kväll.
Kom hem redan vid 16:30 idag, fixade iordning middag och hann iväg till brukshundsklubben en halvtimme innan jourträningen skulle börja. Instruktören vi haft i appelllydnad var klubbens instruktör på jouren idag. När vi kom ner till plan var vi bara 3 ekipage men när det var dax att börja träningen så var det säkert 10-15 ekipage som tränade lydnad och de flesta höll på med någon typ av tävlingslydnad antingen inom brukset och/eller lydnad.
Fler kände jag igen från klubbens spårtävling och stämningen var härlig. Det känns som om det börjar blåsa andra vindar i vår klubb. den har känts lite "trött" tidigare. Då Ella fortfarande haltar lite tog vi det lite lugnt, körde lite fotgående, jag har kommit på mig själv att jag nästan bara har belönat när jag stannat och Ella sitter vid min sida så nu försöker jag variera mer och mer belöna "i farten" och med konsekvent belöningsplacering. Tycker mig se en förändring i fotgåendet. Jag ska i mål .... Läggande under gång fungerar jättebra och fjärren lika så.
En tjej som lämnat sin hund för att vila kom spontant fram till mig och undrade om jag ville ha lite störning när Ella låg platsliggning bredvid plan, jättehärligt precis så jag önskat mig att det ska vara på klubben. Hon gick runt Ella, lekte med en boll och störde på lite olika sätt. Jag stog inte mer än 5 meter ifrån med Ellas blick på mig hela tiden och en härlig svansviftande attityd.
Själv erbjöd jag mig att titta tänder på en Golden samtidigt som Ella skulle ligga kvar. Ella låg säkert Golden killen var inte riktigt bekväm i tandvisningen, inte rädd men ville inte sitta still och låta mig ta i överläppen. Men vi fick till en bra träning både för Ella och goldenkillen.
Sedan körde vi en regelrätt platsliggning, vi var en lång rad hundar. Jag hade en golden på varje sida ca 2 meters avstånd till varje hund. Den till vänster var trygg och husse gick och gömde sig, den till höger var min tandvisningskompis och föraren lämnade inte hans sida, hon jobbade på bra och hunden låg snällt. Ella låg utan att tugga gräs eller hitta på andra små tokigheter. Fast hon tyckte att det var kufiskt med de som försvann bakom planket. Jag måste ju börja träna på det nu om jag ska vara startklar till LK2 till våren. Men inte i mörker.
När jag väl kom hem hade Linas matkasse varit här, en "kär gammal vän" på menyn denna vecka står
Ugnsstekt lax med korianderdoftande tomat och mangosalsa och kornris, paprikabakade köttfärsbiffar med mangodressing, Röd linsgryta med ingefära, kokosmjölk och färsk koriander, Ajvarkyckling med pasta och ruccolasallad, fläskfile med rosmarinnsås och ugnsrotade rotfrukter. Visst låter det underbart, Linas matkasse är ett företag där Lina sätter ihop en meny bestående av 5 dagars middagar för 4 personer. Allt kommer levererat till dörren. Vi körde denna men har hållt upp i över ett år, men nu är jag så trött på att hitta på mat igen så nu kör vi ett tag igen. Välkommen kära Lina.
En helt perfekt kväll.
På jakt efter hösten
För några dagar sedan tittade jag in på Monicas blogg där hon hade så fina höstbilder. Då hade jag inte sett att hösten kommit så långt runt mig. Men de senaste dagarna har det varit underbart väder och jag har haft lite mer tid att leta efter den vackra hösten. Tog lite bilder som jag tänkte dela med mig av :-)
Grannens fina träd :-)
Annan grannes häck
Ella poserar på en trädstam
Ella i gröna mossskogen 
Här är ett av mina smultronställen. Skogen är helt täckt av mossa, underbar grön färg, som avger ett härligt ljus.
En liten fågelö i vår närmaste sjö.
Bilderna är tagna igår då jag tog några timmar ledigt. Ella har varit ute och lekt med Maria och Rickard (pojkvän) och slagit upp den sträckning/stukning hon fick precis innan Gränna. Det börjar nu bli lite bättre men jag känner mig lite orolig så beroende på hur det läker ringer jag kanske Camilla för en genomgång och massage/strech från en kunnig människa.
Sista bilden för idag är ett äpple från vår trädgård, som vi spar till fåglarna :-)
Tror Ella åkt upp på grannarnas favoritlista :-)
Inte för att hon försöker charma brallorna av dem, nej inte, men runt vårt område har det utförts ett antal inbrott i nya BMW och Audi bilar. Vi bor ju på en liten gränd och 2 hus bort har de varit. Dragit bort strömmen från gatlyktan och skruvat ur glödlamporna ur utebelysningen. Därefter kopplat ur billarmet och snott, hela framlyktorna, krockkuddar och annat smått och gott. Polisen har sina aningar och misstänker att allt används i någon bilverkstad där krockskadade bilar lagas. Ingen märkte av inbrottet trots att det bor en Golden rakt över lilla gatan.
Grannen bredvid oss har också en ny fin Audi, men av någon anledning har de struntat i den, grannen kom på att det troligen beror på att Ella vaktar vår gemensamma parkeringsplats :-) Har de varit här och rekat området så har säkert Ella uppmärksammat dem.
Inte bara dumt med en vakthund i grannskapet :-)
Idag har Ella och jag viltspårat. Jag la ett spår efter morgonpromenaden, hade preppat 5 snusdosor med lite godis (tack för tipset Ki), gjort iordning en pinne som jag tejpade fast en flaska med en fastsatt wettexduk fastsatt som jag använde som stämpel. Mitt första försök, Borde ha klippt Wettexduken i 4 bitar men det tänkte jag inte på, så duken sög upp blodet men det kom inte så mycket i själva spåret.
Jag hade glömt snitslarna hemma så jag fick använda snusdosorna som snitslar.
Efter 6 regniga timmar tog vi oss an spåret. Ella blev lite fundersam över första snusdosan, men markerade den. Första vinkeln gick klockrent men med massor av regn, lite blof och rent berg blev det lite svårt på andra rakan. Men efter lite hjälp klarade hon både vinkel 2 och 3 alldeles själv. Snusdosor markerades men spåret var viktigare. Ella viker av för tidigt på sista rakan men klarar ut det själv och när jag tror vi är helt borta hittar hon klöven så fint :-)
Dagens spår gav mersmak, fast jag måste få till tekniken med stämpelflaska så rätt mängd blod kommer ut.
Grannen bredvid oss har också en ny fin Audi, men av någon anledning har de struntat i den, grannen kom på att det troligen beror på att Ella vaktar vår gemensamma parkeringsplats :-) Har de varit här och rekat området så har säkert Ella uppmärksammat dem.
Inte bara dumt med en vakthund i grannskapet :-)
Idag har Ella och jag viltspårat. Jag la ett spår efter morgonpromenaden, hade preppat 5 snusdosor med lite godis (tack för tipset Ki), gjort iordning en pinne som jag tejpade fast en flaska med en fastsatt wettexduk fastsatt som jag använde som stämpel. Mitt första försök, Borde ha klippt Wettexduken i 4 bitar men det tänkte jag inte på, så duken sög upp blodet men det kom inte så mycket i själva spåret.
Jag hade glömt snitslarna hemma så jag fick använda snusdosorna som snitslar.
Efter 6 regniga timmar tog vi oss an spåret. Ella blev lite fundersam över första snusdosan, men markerade den. Första vinkeln gick klockrent men med massor av regn, lite blof och rent berg blev det lite svårt på andra rakan. Men efter lite hjälp klarade hon både vinkel 2 och 3 alldeles själv. Snusdosor markerades men spåret var viktigare. Ella viker av för tidigt på sista rakan men klarar ut det själv och när jag tror vi är helt borta hittar hon klöven så fint :-)
Dagens spår gav mersmak, fast jag måste få till tekniken med stämpelflaska så rätt mängd blod kommer ut.
Clinic
Nu har jag hittat något nytt, Clinic i fotgående, "En clinic innebär helt enkelt ett föredrag helt inriktat på praktisk undervisning. Som åskådare kan du titta och ställa frågor". Det är Eva Bodstöm som håller i den. Har tidigare varit och lyssnat på ett föredrag med henne samt att jag gillar hennes bok kontaktkontraktet. Vad jag förstår på inbjudan ska hon ha 3 hundar/ekipage att demonstrera och visa med. Ett ekipage som precis börjat träna in fotgående, ett ekipage som inte hittar rätt position och till sist en hund som piper.
Det är inte förrens den 25 november så det finns fortfarande tid att anmäla sig om någon annan vill hänga på.
Innan dess ska jag gå på föreläsning på Nacka brukshundsklubb, den 25 oktober ska Maria Hagström komma dit och prata. Jag har hört så mycket gott om henne så det ser jag också riktigt mycket fram emot.
Själv har vi tränat lite fotgående, mitt mål är att träna det lite varje dag. Jag har svårt att knäcka den nöten men attans om jag inte ska klara det.......
Det roligaste både Ella och jag vet just nu är kryp. Det här med att börja ett nytt moment helt från början. Ta fram en klicker och fundera ut hur vi ska ta osss från 0 till färdigt moment, läsa lite och prova lite. Då är träning som roligast. Jag borde alltid ha ett nytt moment på ingång. För Ella blir verkligen glad av att träna med klicker och komma på vad hon ska göra.
Det är inte förrens den 25 november så det finns fortfarande tid att anmäla sig om någon annan vill hänga på.
Innan dess ska jag gå på föreläsning på Nacka brukshundsklubb, den 25 oktober ska Maria Hagström komma dit och prata. Jag har hört så mycket gott om henne så det ser jag också riktigt mycket fram emot.
Själv har vi tränat lite fotgående, mitt mål är att träna det lite varje dag. Jag har svårt att knäcka den nöten men attans om jag inte ska klara det.......
Det roligaste både Ella och jag vet just nu är kryp. Det här med att börja ett nytt moment helt från början. Ta fram en klicker och fundera ut hur vi ska ta osss från 0 till färdigt moment, läsa lite och prova lite. Då är träning som roligast. Jag borde alltid ha ett nytt moment på ingång. För Ella blir verkligen glad av att träna med klicker och komma på vad hon ska göra.
Stolt och glad
Idag har det hänt något historiskt i Perro Sverige.....
En hel kull valpar har genomgått Mentalbeskrivning hund :-)
och inte vilken kull som helst utan jag kan stolt presentera att det är Calmigos, Ellas uppfödare som tillsammans med Ann, matte till Chanja (vars valpar gjorde provet) såg till att det kom till stånd.
Pratade med Ulrika alldeles nyss och hon var nöjd och menade på att det var en jämn kull både utseendemässigt och under provet. De betedde sig på det stora hela som Ulrika trott och förhoppningsvis får vi veta mer på Ulrikas blogg/hemsida inom snart :-)
Tack Ulrika för att du finns för oss och tar ditt ansvar som uppfödare och utvärderar din avel. Hade gärna velat vara med och titta.
Sluttävlat
Idag körde jag sista tävlingen för i år. Appell/Spår, Störst oro hade jag för två lydnadsmoment platsliggning och apportering. Som jag tjatat om i de senaste inläggen. Klockan 5 i morse var det upp och iväg. det var kallt och mörkt och jag fick skrapa frosten av rutan på bilen.
När jag väl kom fram till mötesplatsen var det helt magiskt. Solen var på väg upp och det låg slöjor av dimma. Fast det var ganska kallt i gympaskorna.
Vår oro för platsliggningen stillades ganska snart, Schäfer hanen hade ju tidigare meddelat att hon inte skulle köra det momentet och schäfertiken kom aldrig.
Spåret la vi ut i hästhage i skugga och frost. Jag fick som nummer 2 ett Z spår. Sedan stod vi på vägen bredvid tittade på solen som snart började värma och väntade de 45 minutrarna på domaren och att spåret skulle hunnit ligga till sig.
Domaren kom och första ekipage ut, 0 poäng fast det började bra. Sedan var det vi. Ella gick jättefint ut, gick över en stig, ringade lite men var snabbt på det igen, lite för "het" var hon inte samma fina tempo som förra gången. första pinnen kom hon tillbaka med och första vinkeln tog hon fint, andra pinnen sprang hon över och jag min nöt började bli nervös så jag höll inte igen tempot på henne. 2 vinkeln tar hon också fint, men snart går hon av spåret lyfter huvudet och sedan drar hon med mig bort från spåret.....
När hon kommer n bit på väg ser jag mina fotavtryck då hade hon fått vittring på där jag gick av spåret.
Bara en pinne och en 0, typiskt. Bara för att jag kände mig så säker på spåret. av oss 6 som spårade i dessa hästhagar var det 1 som fick 6,5 poäng och kommentaren att hon "styrt sin hund i vinkeln" Sedan var det de 4 sista ekipagen som klarade spåret. Ska vi tävla så här sent bör vi alltså träna på att lägga spår i frost som sedan övergår till dagg innan det tas.
Åkte hem och tänkte strunta i resterande tävling, Men efter att ha sovit nästan en timme så tänkte jag att domarna, de andra tävlingsekipagen och tävlingsledningen var så himla trevliga så jag åkte ner för att delta och "utnyttja" möjligheten att träna under tävlingsmässiga former.
Känns nu bra att jag gjorde det, Hon låg som en vacker staty under platsliggningen, läggande under gång, inkallning jättenöjd.
Framförgåendet fick jag av 1 domare 0 och den andra 6, den var inget bra så troligen stämmer 0:an.
Apporten, hon tjuva inte men jag gjorde dubbelkommando för att hon skulle ta apporten, men det såg inte domarna, Men det stod att hon tvekade.
Hoppet slog hon i på utvägen men satte sig fint och gjorde ett riktigt fint hopp på vägen tillbaka.
Budföringen har vi mycket kvar att träna på. Hon springer ut som om hon springer till en ruta, vänder upp mot mig och springer sedan tillbaka. Jag måste hitta okända och träna budföring med.
Poängen hade räckt till uppflyttning om vi bara fått 7 på spåret, visst är det typiskt.
Nå nu ska vi ta semester från tävlandet och kommer tillbaka till våren, viltspår är det jag tänkte göra nu.
Sedan får jag se vilka mål jag sätter upp för nästa år.
När jag väl kom fram till mötesplatsen var det helt magiskt. Solen var på väg upp och det låg slöjor av dimma. Fast det var ganska kallt i gympaskorna.
Vår oro för platsliggningen stillades ganska snart, Schäfer hanen hade ju tidigare meddelat att hon inte skulle köra det momentet och schäfertiken kom aldrig.
Spåret la vi ut i hästhage i skugga och frost. Jag fick som nummer 2 ett Z spår. Sedan stod vi på vägen bredvid tittade på solen som snart började värma och väntade de 45 minutrarna på domaren och att spåret skulle hunnit ligga till sig.
Domaren kom och första ekipage ut, 0 poäng fast det började bra. Sedan var det vi. Ella gick jättefint ut, gick över en stig, ringade lite men var snabbt på det igen, lite för "het" var hon inte samma fina tempo som förra gången. första pinnen kom hon tillbaka med och första vinkeln tog hon fint, andra pinnen sprang hon över och jag min nöt började bli nervös så jag höll inte igen tempot på henne. 2 vinkeln tar hon också fint, men snart går hon av spåret lyfter huvudet och sedan drar hon med mig bort från spåret.....
När hon kommer n bit på väg ser jag mina fotavtryck då hade hon fått vittring på där jag gick av spåret.
Bara en pinne och en 0, typiskt. Bara för att jag kände mig så säker på spåret. av oss 6 som spårade i dessa hästhagar var det 1 som fick 6,5 poäng och kommentaren att hon "styrt sin hund i vinkeln" Sedan var det de 4 sista ekipagen som klarade spåret. Ska vi tävla så här sent bör vi alltså träna på att lägga spår i frost som sedan övergår till dagg innan det tas.
Åkte hem och tänkte strunta i resterande tävling, Men efter att ha sovit nästan en timme så tänkte jag att domarna, de andra tävlingsekipagen och tävlingsledningen var så himla trevliga så jag åkte ner för att delta och "utnyttja" möjligheten att träna under tävlingsmässiga former.
Känns nu bra att jag gjorde det, Hon låg som en vacker staty under platsliggningen, läggande under gång, inkallning jättenöjd.
Framförgåendet fick jag av 1 domare 0 och den andra 6, den var inget bra så troligen stämmer 0:an.
Apporten, hon tjuva inte men jag gjorde dubbelkommando för att hon skulle ta apporten, men det såg inte domarna, Men det stod att hon tvekade.
Hoppet slog hon i på utvägen men satte sig fint och gjorde ett riktigt fint hopp på vägen tillbaka.
Budföringen har vi mycket kvar att träna på. Hon springer ut som om hon springer till en ruta, vänder upp mot mig och springer sedan tillbaka. Jag måste hitta okända och träna budföring med.
Poängen hade räckt till uppflyttning om vi bara fått 7 på spåret, visst är det typiskt.
Nå nu ska vi ta semester från tävlandet och kommer tillbaka till våren, viltspår är det jag tänkte göra nu.
Sedan får jag se vilka mål jag sätter upp för nästa år.
