Calmigos Caramella

Idag fick vi med husse ut i skogen på sökkursen. På gott och ont, han fick lära sig hur man jobbar som figurant samtidigt som Ella gärna ville samla ihop sin lilla flock. Vi gick ut först, tre rutor var vallade. Husse gick mot den andra rutan medans Ella skulle fokusera på den första rutan, heltokigt. Mest kollade hon efter husse men lite fokuserade hon på den andra figuranten. När jag påvisade henne på den första figuranten tog hon tre steg ut i rätt sökruta innan hon gjorde en tvär gir och letade upp husse. Kom springande med en rullen i munnen och ville att jag skulle hänga med i 180 :-) Koppel var bara att glömma, 5-6 gånger visade hon mig var husse var innan jag kunde få henne så pass nära så jag kunde koppla och be henne visa. Klockren visning och överlycklig över att ha samlat ihop oss igen.

Nu gick jag tillbaka till första rutan och nu blev det ett snyggt skick och en snygg visning. Dock blev det ingen rulle med för figuranten hade kastat iväg den för att Ella skulle ta den. Sedan hade vi en tredje ruta Ella snabbt ut och enligt figuranten gick hon hela vägen fram. Men instruktören menade på att hon gått till legan vi hade gjort förra veckan. Hon fixade nog både och innan hon var tillbaka till mig. Eftersom vi inte trott hon hittat figuranten försökte jag skicka henne igen med resultat att hon inte fattade någonting. Hon letade godis på marken försökte göra mig nöjd utan att lyckas för hon gick ju inte ut till figuranten igen, heltokigt. Så den här gången fick jag lära mig mycket. Om jag ska ha med någon ur familjen ska den som figurant hittas först. Sedan följa med och kolla på baslinjen när man skickar. Att helst ha koll på om hon hittar figuranten så att man inte släcker ut rätt beteende. Att ha fler sökrullar och fortsätta träna med dem hemmavid även med okända människor. Duktig hund, korkad människa :-) 
 

Fredagkväll, snöstorm och agilitykurs. Helt fantasktisk kväll. Ella var på topp, Hoppar och studsar fram och vill bara mer, mer. Visade sig från sin bästa sida. Nu är det ett tag sedan vi körde igenom alla hinder.
Först under presentationen fick vi höra att på fortsättningskurs förväntade de sig att man kunde alla hinder. Hm, vi var några som "erkände" att slalomet inte satt riktigt som det skulle, kanske gungan också inte var perfekt.......
Ut och upp till bevis. Instruktören och hjälpinstruktören granskade oss noga i olika kombinationer.
Hade hundarna framåtsug på de 6 hindrerna? Hur gick det med däcket, slalomet mm.
Vi blev alla "godkända" och instruktören åtminstone sa att det var de bästa slalom hon sett på någon agility fortsättnings starttillfälle. Ella gillade verkligen situationen. Kanske lite speedad men hade fint driv framåt, Klarade däcket galant, platta tunneln, slalomet helt klart, ja jag har inget att klaga på men mycket kan bli bättre om vi ska tävla någongång. Fast det är långt fram i såfall. Klubbmästerskapet är i september :-)
Nu ska det drickas lite varmt the, torka håret och bara mysa i soffan ett tag.

Ni glömmer väl inte att släcka alla lampor i morgon (ta fram massor med ljus), Ha en bra helg på söndag är det åter igen dax för Sök hoppas det inte är alltför blött.

Idag är det våffeldagen. Så vi har varit och inhandlat ett nytt våffeljärn och dessutom invigt det, jag och minstingen. Gud så gott. Men vi har spart smet till resten av familjen :-)
Förutom våfflor som för mig är ett vårtecken kvittrar fåglarna för fullt, solen lyser och jag blir varm i min jacka. Kan det bli bättre :-)
Jo, det kan det. På morgonens promenad skickade jag Ella 3 gånger ut i en ruta, Rätt eller fel, men jag använde sökrullen som hon skulle hämta. Hon sprang ut och in snabb som en hind och hämtade rullen. I går hade jag och minstingen också tränat Ella på att hon skulle hämta rullen hos Johan och sedan springa med den till mig, fungerade också jättebra. Idag hämtade jag Johan i skolan och han fick springa och gömma sig, givetvis med rullen. Två gånger körde vi och båda gångerna kom hon tillbaka med rullen, sista gången kopplade jag upp henne och hon visade mig till Johan.  Gullhund och gullunge.
 

Idag var det återigen att packa ryggsäck med fika, tjänstetecken och sökrullar och ge sig ut i skogen.
Mats lämnade av oss vid skjutbanan så vi hade en halvtimmes promenad till där vi skulle träffas.
Under hela halvtimmen som blev 40 minuter sköt de på skjutbanan. Man kunde höra att det var med olika vapen. Vissa hade högre skott andra dovare. Vissa kunde skjuta många skott åt gången medan andra sköt med flera minuter i mellan. Ella tittade upp de första gångerna men ingen annan reaktion. Svansen hade en bra position och hon hoppade och studsade som vanligt. Jätteskönt, skotten fortsatte även under våra sökövningar och ingen av de andra hundarna var berörda de heller.
Instruktören hade markerat ut tre sökrutor/korridorer. Två med legan i slutet av rutan en med legan ganska direkt. Ut och valla. Hundarna var jätteduktiga, Ella överraskar som så ofta. Hon sprang/studsade ut till figuranten, kollade av kom sedan och meddelade mig första rutan han jag aldrig koppla henne innan hon ville visa. Hon stannade efter halva vägen för att kolla att jag var med innan hon fortsatte hela vägen ut. Andra gången hopp och studs med bra fart ut sedan tillbaka till mig. Jag kopplar upp och hon visar lydigt figuranten som belönar henne med korv. Figuranterna var två karlar som aldrig Ella sett tidigare så jag är imponerad :-) Tredje legan hade många problem med. De letade för långt ut antingen direkt eller så hittade de figuranten för att sedan fortsätta ut till slutet av rutan. Även detta fixade Ella lätt som en plätt. På påvisningen skulle figuranten dra iväg och sedan busa/ge godis elle något med hunden. Även detta fixade Ella bra, min jätteduktiga hund. Sökrullen förstår hon inte riktigt vad hon ska göra med. Hon tog den någongång för att sedan direkt spotta ut den, Så det måste vi börja träna separat ska försöka hitta på några träningsmoment :-)

Nu är det skönt att komma in och bara softa lite, Fast solen lös på oss idag.

Nu har vi bokat stuga i Gränna för Perroträffen. Perroklubben firar 5 års jubileum så det blir aktiviteter i dagarna två.
det blir KM i Lydnad, vanligt mingel och årets inofficiella utställning. Så det lär bli fullt med trevliga tvåbeningar och fyrbeningar. Hoppas ni hänger på.

Idag tog vi en härlig promenad i solen. Jag jobbade upp en korridor och körde lite uppletande, Första skicket var inget bra men det andra blev som jag ville. Undra vad det beror på. Maken hann ikapp oss och vi gick upp i skogen och satte oss på en omkullvält stam. Mats kastade pinnar till Ella. En pinne hamnade uppe i trädet ca 1,5 m upp. Runt om låg massor av ris och nedhuggna träd. Ella kände vittringen av pinnen och försökte ta sig in i riset. Hon försökte gott och väl i 10 minuter innan vi reste på oss så hon kunde springa förbi in mot trädet. Först förstod hon inte var pinnen var men när vi pekade på den började hon försöka få ner den. Ställde sig med framtassarna mot trädet till slut lyckades hon få ner pinnen. Jag är imponerad av hennes uthållighet.

I morgon är det sökkurs Jippi.

Nu har solen börjat lysa och temperaturen ligger både över och under 0 strecket. Mycket av isen och snön har äntligen börjat smälta bort, jätteskönt. Idag funderade jag t.o.m. på att plocka fram cykeln. Vi sk ju börja träna Agility nästa fredag så vi behöver bättra på konditionen lite. Ella kan förståss ligga på sofflocket medans jag cyklar flera hundra mil :-)
Jag ser fram emot kursstart.
Veckans träning har bestått av att hämta vantar och strumpor som jag kastat bakom mig. Promenad i kort koppel, Linförighet, ställande under gång, läggande under gång. Idag vallade jag t.o.m. 2 korridorer som jag skickade Ella i :-)
Ella fick dessutom träning i passivitet medans jag vallade. Hon la sig snällt ned och tittade på mig. Jag blev dock stressad och glömde valla ordentligt (blev bara horisontellt och inte vertikalt) vilket märktes på Ella. det blev mer spåra kringelkrok än att springa rakt ut som i lördags då vi vallade flera stycken och enligt konstens alla regler. Men som de säger man lär sig av sina misstag :-)

I morgon hoppas jag hinna träna lite mer uppletande. Ella tycker det är minst lika kul som jag om inte roligare. Lite lydnad ska jag försöka få in på programmet också. Jag behöver knyta ihop momenten och miljöträna dem i massor.
sedan gäller det att mentalträna mig :-) Ella har ju känselspröt hur långa som helst. Hon kan läsa mig som en bok på gott och ont. Så ska vi någonsin bli redo för tävling så måste jag coola ner mig.  

Helgen som har gått har varit toppen. Tänk er att få rå om en duktig hundmänniska och hennes duktiga hund en hel helg. Tack Ki för sällskap, kurs och bra tips. Vi i Stockholm hade bett Ki och Fozzie komma upp och vara med på en Perroträff. Vi salade ihop pengarna till nästan hela hennes resa och hon bjöd oss på en rolig dag då vi fick pröva på uppletande. Vi var ca 18 hundar, 17 Perros och Bibords "utböling" Lee, en vacker Rhodesian Ridgebackvalp.


Ella är på väg för att hämta vanten. (Foto Sanna)


Lite tråkigt att fota en svart hund men se vad fint örenen flyger :-) (Foto Sanna)


Duktiga Ella, Lämnar av handsken och får belöning. Ella älskar godis..... (Foto Sanna)


Ki instruerar oss, Fozzie fick mest titta på när han inte fick visa hur man skulle göra. (Foto Sanna)



Vi fick lära oss hur det går till på uppletandemomentet i Brukstävlingar och vi vallade korridorer som hundarna fick springa i. Alla hundar fattade vad de skulle göra t.o.m. minstingen Doris (Beaccanaes) som nu börjar närma sig halvåret. Vissa av oss måste jobba lite med apportering och avlämnande vilket ofta gjordes flera meter bort. Några hundar fick spelet och rusade i vild glädje runt runt innan de kom in. Alla hundar var jätteduktiga och det var vi också. När vi kom var det några plusgrader och blött sedan började det blåsa nordanvind, Inte speciellt skönt men med lite the/kaffe så kändes allt bra igen. Förutom att Ki och jag glömt mackorna hemma. Tack Doris familj att vi fick smaka av er :-)

Det har varit mycket hundsnack och framförallt Perrosnack med Ki. Med hjälp kom jag på mig själv med att göra både ett och två fel i min hantering av Ella. Bl.a. så är Ella inne i en period där hon morrar mer än vanligt. När Fozzie kom till oss så träffades de ute vilket alltid är bra. Jag hade varnat  Ki för att Ella kan morra men hon uppförde sig exemplariskt. Bjöd upp till lek och busjagade Fozzie genom hela promenaden. Fozzie bjöd tillbaka lite svagt var mest nyfiken på lukter och matte vilket inte Ella är van vid. När vi kom in gick det också fortsättningsvis bra tills Fozzie skulle undersöka vår övervåning Ella morrar till. Senare sitter jag och minstingen på golvet och Fozzie vill hälsa på Johan. Ella reser på sig och går morrande fram till Fozzie. Jag min kanalj tar tag i Ella och drar henne bakåt, vad händer, jo Ella hetsas och morrningen går över till ett litet utfall. Vad jag skulle ha gjort var ju att bara ignorera och gå åt ett annat håll. Så nu har vi lärt oss det :-) och det fungerade mycket bättre efter det. Nästa grej var att jag ofta går i långt koppel på promenaderna. Då är det svårt att samla ihop Ella och mig vid ett hundmöte. Hela jag signalerar ju då "Nu gäller det, var redo", Jag har funderat endel på det tidigare och nu pratade vi om det. Vilket resulterade i att jag hela träffen hade Ella i kort koppel om hon inte arbetade.
Jag kunde märka på henne att hon tyckte det var skönt och hon behövde inte ha samma koll på de andra hundarna vilket resulterade i att hon faktiskt inte behövde morra. Så nu blir det många promenader med kort koppel framöver.

Sedan var det Årsmöte i går Söndag. Vi var väl runt 30 personer där. Årsmötet gick snabbt och smidigt därefter bjöds det på MH föreläsning. Vi har ju tidigare haft en föreläsning i Stockholm men denna gång var de av en annan föreläsare med erfarenhet och ägare till Perro. Det var intressant och tänkvärt.
Frågan är hur vi ska få alla uppfödare att jobba med MH. Visst det finns för lite tillfällen för att täcka allas behov men man har ju faktiskt minst ett års framförhållning, så det viktigaste är väl att uttala intentionen och sedan boka.
Vi tog också upp den myten om att "MH kan förstöra en hund". Ankan/föreläsaren menade på att det var helt osant. "Ingenting som sker under ett MH är värre än det som hunden kan utsätts för till vardags".

Efter föreläsningen käkades lite buffe innan jag vinkade av Göteborgarna vid tåget.

Idag har var det minst en decimeter snö på marken när vi vaknade. Det började snöa redan under gårdagen så fröken i minstingens skola hade utlovat pulkaåkning i backen till glädje för alla barnen. det har inte blivit så mycket av den varan i år. Ella och jag gick förbi klassen på vår morgonpromenad. Ella älskar snön tills vi är på hemväg. Då såg hela hon ut som en snöboll. Första gången under hennes två år som hon faktiskt försökte vägra att gå bort från hemvägen när hon väl förstod att vi var på hemväg.


Johan åker pulka på sitt lilla egna vis. Grabbarna hade byggt ett gupp i backen, jättespännande.


Här försöker Ella gräva ned sig i snön.


Snön på fötterna gjorde så att tassarna var säkert 4 gånger så stora.

Frågan är nu hur länge vi får behålla snön. Till helgen när Ki kommer upp och ska låta oss prova på uppletande så vore det ju bra om det inte hade töat bort så vi slipper vada i vattnet.
Ki och Fozzie, vi längtar efter er hoppas det blir fredag snart......

Nu är det länge sedan jag skrev. Lite beror det på sportlov och lite beror det på "torka". Jag upplever att det inte är så kul att träna just nu då det är halt överallt. Visst börjar våren kännas av det börjar bli ljusare ute, helt underbart och varmare. Men det innebär också att det är halt precis överallt. Tomten är som en illa skött hockeyplan, Vår lilla gata har ett tunt förrädiskt istäcke som jag druttade omkull på i går. Skogen ska vi inte prata om......

Nej nog med buttra miner. Visst finns det ljuspunkter i tillvaron :-)
Som sagt har vi haft sportlov. Familjen drog iväg till Romme för att åka skidor några dagar.

Ella la sig på klädhögen när vi packade så vi inte skulle glömma bort att ta med henne

 
Ella fick möjligheten att umgås med sin bror Chanto med matte och det tyckte hon var jättekul först ..... Ella har ju bara varit bortlämnad en gång tidigare, men det gick över förväntan tycker jag. Chantos Matte var lite orolig i början för Chanto var mycket svartsjuk och släppte nästan inte in Ella i huset. Ella stannade nog i och för sig gärna ute på tomten för det gillar hon. Dessutom följde hon våra dofter runt hus och tomt.
Lilla grynet lämnad åt sitt öde :-)
Andra dagen följde Ella med Chantos Matte ner i källaren (för dit vill inte Chanto gå) Då fick också Ella gosa utan konkurrens. När de sedan skulle åka iväg i bilen ville Ella annorlunda och hon höll sig precis utom räckhåll tills substitutmatte listigt lurade in Ella i huset.  Till slut lät i allafall Chanto Ella gosa med sin matte och hoppa upp i Chanto/matte säng men efter en stund gjorde Ella det hon brukar väljer en svalare plats (på äkta mattan). Leka gjorde de dagarna i ända.
En nyttig helg både för mig och Ella. jag känner att det går att lämna henne om vi får möjlighet att åka iväg på semester utan henne osv. TACK SÅ JÄTTEMYCKET FÖR HJÄLPEN CHANTO och MATTE.

Sedan har vi varit på lite utställningsträning. Att springa i ring gör hon jättefint. Stå kan hon korta stunder men de är korta, om jag skulle satsa på utställning så måste tiden förlängas. Hanteringen har varit lite si och så med. Vi har backat en bit, när vi gjorde den där utställningen i augusti så fungerade det bra med utställningshantering. Efter att hon blev påkörd blev det katastrofalt dåligt och sen dess har vi inte tränat på det. Jag har märkt att hon gärna går fram till folk som inte bryr sig om henne riktigt. Men däremot om man sätter sig på huk, så kan hon backa och inte vilja vara med. På utställningsträningen som Nacka BK haft är det en utställningsräv som håller i det hela sedan är hennes man med. Båda två jobbar med Ella vilket är jättebra. Utställningsräven har en relativt ny/ung hund som också tycker människor är lite skumma som hon gärna tränar på oss. Vilket gör att man kan få lite handfasta tips. Tyvärr är denna träning på kvällen så det är inte ideala förhållanden då allt blir mer skumt då.

Idag har jag precis kommit hem från Sökkursen. Vi hann med två skick var. Jag valde att gå ut själv första gången för att påminna Ella om vad hon förväntades göra. Sedan fick Leas matte vara figurant. Första gången var inga problem alls. Direkt på sprang förbi 5 meter sedan en tvärvändning mot mig. Det gick också jättebra att instruktören höll Ella och efter att ha hittat mig ville hon tillbaka till instruktören för att få det godis som Ella visste att instruktören fick. Det andra utskicket skickade jag med figuranten hela godispåsen jag hade med mig med toppgodis.

Ella hängde lite i kopplet när figuranten gick ut, hörde påsen prassla när jag sedan släppte så började hon springa in i rutan men gick mycket mer zickzack och var inte riktigt reda för att dra direkt till figuranten. Då kommer givetvis en STOR labbe inspringande i rutan (ingen som tillhörde sökgänget utan bara på promenad i skogen). Husse kunde inte kalla in och han ville naturligtvis fram till Ella. Första gången jag vågar ställa mig upp och ropa åt hunden att försvinna. Lite hjälpte det men han fattade inte så speciellt länge att han inte var välkommen.
När Labben var borta så gick jag några meter närmare figuranten och skickade Ella igen. Hon sprang nästan fram till figgen såg henne vände och sprang tillbaka till mig. Duktiga hund eftersom jag under vintern tränat på skvallerträning. Men denna gång ville jag ju att hon skulle springa fram. Figgen locka lite och Ella hörde prasselpåsen och sprang fram och satte sig praktiskt taget i figgens knä. Lite kyligt är det ute fortfarande och isen/snön som håller på att smälta i skogen gör mig sur om fötterna. Fikat smakade underbart i skogen. Så både Ella och jag har bra minnesbild av träningen med oss hem. Nästa helg har vi uppehåll men vi ska se om inte Lea och Ella kan få lite träning innan nästa kurstillfälle här uppe i skogen.