Calmigos Caramella

Igår satte jag igång och tvätta våra fönster. Det blev endel spring på mig vilket inte Caramella var överförtjust i. På vardagarna sitter jag ju oftast vid min dator och arbetar och då ligger Ellla förnöjt vid mina fötter. Men att förflytta sig vartefter mina fönster blev rena blev för mycket för Ella. Så helt plötsligt var hon borta. I början funderade jag inte så mycket på det men efter ett tag saknade jag henne så jag började leta runt och döm om min förvåning när jag hittar ett litet knyte i badrummet mellan toastolen och duschkabinen. Där låg Ella fint och sov. Vi som försökt hitta bra platser med filtar, lammfällar, kuddar, kartonger och korg inget har passat Ella. Nu valde hon stengolvet där det dessutom mycket möjligt var lite fuktigt efter vår morgondusch. Vilken tokfia. Nu har hon hittat tillbaka dit flera gånger idag också när det har varit varmt väder.  Jag är glad för då vet jag att hon känner sig trygg och har ett eget ställe och inte alltid behöver ha ett öga på mig.

Dottern skrattade så åt den benämningen men jag tycker den passar bra. Läste igår i en tidning att den första spökåldern infinner sig någon gång mellan 4 - 8 månader. Det är kanske den Ella nu hamnat i. Min mor tycker att hon är mer reserverad än förut. (Mamma har krävt ensamrätt på att muta Ella med leverpastej ändå är Ella mycket försiktig)
Hon skäller på folk som går på gatan utanför vårt hus och skulle någon komma upp på trappan och ringa på så får de veta att hon finns. Häromdagen skulle vi gå i en trång gång där en häststaty i brons var placerad. Hästen föreställer ett litet russ och är kanske en meter hög. Ella vägrade gå igenom passagen och det krävdes flera andra människor som passerade hästen innan hon tryckt mot väggen tog sig förbi.
Däremot att åka tunnelbana var inga problem vid första försöket vi gjorde igår. Vilket var jätteskönt för det trodde jag skulle bli jobbigt.
Egentligen är det ingen utanför familjen hon har visat tillgivenhet till förutom familjen Calmegårds när vi hade valpträff. Så vi måste jobba vidare på socialisering med människor. Får lägga upp en plan för det.

Ella bör ju inte gå i trappor innan hon är 6 månader för att skona hennes höfter. Vi har en massa jobb för att få henne att inte gå uppför trappan. Men hittills har nedför varit för läskigt. Men häromdagen behövde jag gå ner för att hämta någonting och döm om min förvåning när jag plötsligt ser Caramella ute i trädgården. Hon hade tagit mod till sig och tagit sig ner. Så nu har vi fått köpa en uppsättning kompostgaller till :-) Så nu har vi kompostgaller både nedanför och ovanför trappan ibland stänger vi så att hon inte kan gå in i köket och jaga undulaten som är ute. Dessutom behöver vi stänga av vardagsrummet när vi inte är där för att få ha någon frukt kvar eller hitta henne uppe i sofforna. Valplivet är härligt.

Nu har vi kommit hem efter en härlig helg i skärgården. Vi åkte ut torsdag kväll och kom hem söndag kväll. På fredagen seglade vi i 5 timmar kryss till Mörtö-Bunsö. Vi höll runt 7 knop och Ella låg mest och vilade på däck. Väl framme tog vi en härlig promenad på ön. En perfekt ö med skog och små stigar. Ella trivdes som fisken i vattnet. Vi träffade en annan familj så det fanns många att valla. På Lördagen var det kuling och oväder så då låg vi still. Vi tog en "lång" promenad Ella vallade som bara en. Inte så lätt när vi lekte kull efter vägen. Alla sprang som tokar efter stigen i ösregn. det måste ha sett roligt ut.
Sedan var det bara att krypa ner under täckena för att bli varma. Till och med Ella kröp upp i sängen för att ligga där flocken låg. Det var svårt att nobba henne för hon var genomblöt och golvet kändes kallt.
Men när kvällen kom ville hon tillbaka till golvet/durken nedanför min säng. Det kändes skönt att veta att hon trivs bra på golvet. Vägen hem blev segling i mycket vind. Maria och Ella stängde in sig i akterhytten och låg där och tryckte. Solen sken och vi hade medvind.

I helgen invigde vi båten ordentligt. Vi sov över och gav oss ut på en seglats mellan Fredag och Lördag.
Ella fann sig väldigt enkelt i båtlivet. Det enda som var riktigt "läskigt" var att stiga av båten. Hon är höjdrädd vår Caramella :-)
Flytvästen tog också lite tid att vänja sig med. I början ville hon inte riktigt springa omkring i västen utan satt i början och funderade på vilka tokerier vi hittade på med henne. Efter ett tag fungerade även det bra. Jag var lite orolig att Ella hela tiden skulle vilja hoppa i vattnet men det var inga problem medan vi seglade sov eller satt hon och tittade mest. Hon hittade en jättebra plats under sprayhooden. Där var det både lä och skugga. Dessutom är hon bra ur vägen för oss som seglar och det finns ingen chans i världen att hon ramlar i. Så det var en jättebra plats.
Det blir nog inga större problem med semestern i sommar. Möjligen att en klippning måste till om det ska bli en lika fin sommar i år.

Idag har vi varit med i stallet. Både hälsat på barn, hästar och får. Fåren var lite läskiga till en början för de lät så hemskt. Hästarna var ok. Barnen var ok men inga favoriter direkt. Men det går bättre och bättre. Vi följde med Marias ridgrupp ut i hagarna och Ella hittade värdens gyttjepöl. Så vi beslutade för att se om vi kunde göra henne ren i sjön och det gick jättebra. Här hoppar hon rakt ut från bryggan på väg mot de Maria och Johan som står på bryggan mittemot.

Är det så här lätt eller har jag missat något.
Ella går ut vid 21 tiden på kvällen. Då klarar hon av alla sina behov. Sedan klarar hon sig till mellan 6 och 7 på morgonen då hon snällt väcker mig. Sist vi fick torka upp något inne berodde på att hon bråkade med ett kompostgaller så det ramlade emot henne och hon blev jätterädd. Annars fungerar det riktigt fint tycker jag så länge vi går ut regelbundet med henne. Dock markerar hon inte att hon vill ut så himla tydligt. Men huvudsaken är ju att det fungerar.

Här kommer några foton från valpträffen (det går att klicka på dem.)


.

de flesta blev dock suddiga av för mycket action.

Ella har alltid haft en personlighet men nu börjar den utvecklas än mer. Hon hittar på massor av hyss och valptränarens ord "acceptera bara de beteenden ni vill ha på er vuxna hund" ringer i öronen.
Hon hoppar upp mot bordet, mot bänkarna i köket, stjäl vindruvor och äpplen från fruktskålen och på pin kiv hoppar upp i soffan rakt i knät på mig för att i samma hopp vända och vara på väg ner igen. Det är svårt att vara hård mot henne men det är nu det börjar skulle jag tro. Böcker blir söndertuggade likaså några plastlåder vi har med prylar. Hon snor allt hon kommer över barnens skolpennor är jättebra att tugga sönder. Men sedan är hon den underbaraste varelse som finns. Gosar och leker och ingen i familjen kan vara sur på henne under en längre stund.  Så här får jobbas med uppfostran.
Jag var på valpkursen i Måndags och där tog hon ut svängarna. Försökte leka med de andra valparna när ledaren gick igenom olika övningar med oss. Hade vissa stunder svårt att koncentrera sig. Vilket i sig inte är så konstigt hon är ju valp men jämförelsevis med 14 dagar sedan så såg man en markant skillnad. Dottern var sedan på Tisdagen på Brukshundklubbens ungdomskväll där Ella stack från henne det har aldrig hänt förr inte långt bara till en annan träningsgrupp där det fanns en rolig hund att leka med :-) men Maria var mindre glad på henne.
Så nog har det hänt lite med utvecklingen med vår lilla prinsessa. Här blir det att ta tag med hårdhanskarna. Jag har redan börjat. Ella får inte duscha med mig på mornarna vilket irriterar henne rejält. Men vem vill ha en blöt hund i vinter till morgonpromenaden. Så det är lika bra att ta i nu.
 

Här går det fort. Från att varit jätterädd för Texas har nu Ella blivit stormförtjust.
Häromdagen kom granndottern gående förbi vårt staket. Ella följde henne noga runt hela staketet upp till grinden för att kolla om Texas verkligen inte var med. Granntjejen gick hem och hämtade Texas och sedan utbröt en härlig lekstund. Lyckades fånga Texas i en härlig bild där ingenting står still och båda hundarna är involverade i en vild brottningslek