Calmigos Caramella

Undra vart tiden tar vägen, Nog för att jag alltid har hört att tiden går fortare när man blir äldre men hallå. Om jag inte hinner med nu hur ska det då bli när jag är 85  :). Igår var jag nämligen på 85 års fest. Min faster och farbror hade middag för närmare 40 personer, Still going strong. Kul och trevligt var det. Idag har vi börjat flytta runt lite eftersom Martin blivit öbo och verkar bli kvar så tar vi nu hans rum i besittning. Där ska det bli arbetsrum och gästrum. Något vi saknat väldigt länge. Men snart väntar ridhusträningen som satte igång för några veckor sedan. Det är något att se fram emot på söndagkvällen.

Förra helgen var vi i Kungsörs hundarena. Vi fick bo hemma hos Biggan i hennes finafina hus. Själv bodde jag i tornrummet med fönster över nejden och till Biggans barnbarns förnöjelse en stjärnhimmel. Måste väl säga att det även var till min förnöjelse.




Vi började vid lunchtid då Biggan fixat fika och mackor på parkeringsplatsen, vi hann rasta hundar och dela in grupper innan det var dax att gå int i hallen. De hundar vi hade glädjen att bekanta oss med denna helg var
Jippi, Bombi, Cesar, Peppar, Fozzie, Bibbi, Chica, Tova, Zoe, Cinco,Bosse, Chanja, Dita, Enya och Ella. Vi delade in oss i tre grupper och körde sedan ca 2 timmar lydnad. Min första grupp jobbade jag med främst med fria följet.
Sedan var det fika och oj vilket fika Biggan bullade upp. Med hembakt av alla möjliga sorter, falsk tosca blev min favorit



Sedan var det nya grupper och vi hade hunnit få besök av Mercis matte Petra som tittade förbi och hälsade. Nu blev det inkallning med ställande och läggande, sättande under gång och när jag väl var i farten så blev det lite ordförståelse så jag körde både sitt/stå och ligg gick bakom och hämtade upp Ella. Kanske något som man kan tänka som träning inför Eliten blivande Z (gamla dumrutan) Efter en lång dag i hallen bar det av hem till middagen och Biggan. Mycket snack och mys. Men alla var ganska trötta och vi skulle upp tidigt nästa dag så det blev ingen sen kväll. Andra dagen fortsatte som den första, 2 nya grupper och massor av träning. Riktigt roligt att se och lära av varandra. Tack alla för två lärorika dagar :)

Ann och Bosse

Jenny och Jippi


Ki och Bibbi


Sanna och Peppar


Titta det blev även en bild på mig och min älskade Ella :)

Vi jobbar vidare för att bli klara för lydnadsklass 3. Många saker är jag riktigt nöjd med andra mindre. Mest frustrerande är fjärren, oj vilket nötande. Värst är från stå till sitt. Ella vill sååååå gärna men blir lätt ivrig så att en liten sketen tass rör sig, morr. Nu viskar jag kommandot och säger 15 stilla innan hon får sätta sig det går nästan bra. Men skam den som ger sig, vi ska igenom.

I veckan har vi också fått träna på Djurgymnasiet, en hel timme var jag där alldeles själv med Ella. Då det finns speglar på väggarna blev det endel fritt följ. För att öka svårigheten satte jag utflera externbelöningar i små skålar som samtidigt fick agera störning. Först sänkte jag kraven helt och belönade med en skål bara hon hade rätt position och tittade på mig. Sedan ökade jag kraven.

Ser du de små skålarna, 3 stycken är de och Ella hämtar just sin belöning :)

Så idag var det dax för höstens första perropromenad. Det var 7 hundar på plats på parkeringen när vi började ge oss av. Lite ställda blev vi dock när halva parkeringen var full av bilar och snart förstod vi att där vi brukade gå var det appeltävling och folk hade lagt sina spår.
Tur nog kom vi på det innan vi börjat gå, så då vände vi på klacken och gick en helt ny väg för oss. Tur att Iza med husse och matte var med som bor i närheten och kunde leda oss. Vilken mysig promenad, över spångar och runt i både skog och stora ängar. Jag tror alla hundar trivdes och vi tvåbeningar kunde ta en liten rast med näsan upp i solen, för det var en strålande dag.

Fika hade vi med oss och Sanna hade "lovat" lite lydnadsträning så i solen gick vi igenom Ryggsäcken en passivitetsträning som fungerar superbra och Sanna gick igenom inkallning som ska vara ovillkorlig i alla lägen. Där kan vi ju ransaka vårt samvete, fungerar den på våra hundar :) Därefter var det dax att börja ta sig hemåt.
Ska se om jag kommer ihåg vilka som var med:

Tussbergetvalp från Ella/Russin, Siri från Rocke Fellows, Zoya från Ramita de palma, Iza från Aqualines, Peppar från Perro Rizados, Ella och Zigge från Calmigos och sedan hade vi en softis med.

2 timmars promenad gick jättefort efteråt var både hundar och mattar/hussar nöjda skulle jag tro. Glädjande nog hade vi ett par som kom för att bilda sig en uppfattning om vår ras då de nu ska köpa en. Sådant uppskattas.

Idag har jag återigen suttit på "skolbänken" på brukshundsklubben, ämnet var återigen belöningssystem men denna gång med Emma Willblad, en hejare på freestyle med hunden Zesar för några år sedan. Första gången jag är med som åhörare (förutom på clinic) men det passade bra eftersom jag inte var säker på om jag skulle ha möjlighet att gå kursen.

Det är alltid roligt att höra fler personer prata om samma område, helt klart är att det finns lika många människor som det finns träningstänk, så det gäller alltid att lyssna, analysera, fundera och sedan utarbeta sin egen träning.

Emma började prata om att vi ofta är väldigt otydliga med våra hundar, många ord för samma sak,  mycket gester och mimik samt kriterier för att få belöning. Genom att träna in ett belöningssystem kan man renodla mycket så att hunden under ett träningspass fick till 70 % inlärning och 30 % belöning istället för tvärt om.
Allt måste dock vara mycket tydligt för hunden, så den slipper tänka utan bara kan handla.

Emma delar in sitt belöningssystem i två delar LEK - MAT.
När vi tränar ex.v. lydnad delar vi in varje moment i många små bitar, genom att göra samma sak med belöningen så ser vi vad vi förväntar oss av hunden.
I en LEK belöning förväntar vi oss att

• Visa leksaken
• Få fokus/aktivitet
• Kommendera/kasta ut
• Hög fart
• Snabbt gripande/intensitet
• Fart in
• Bjuda in mig i leken
• Svara på kamp
• Lägga tyngd bakåt
• Släppa på kommando

Allt detta förväntar vi oss att hunden ska förstå på ett möjligen två kommandon, oftast utan inlärning/träning. Då är det inte konstigt att hunden får jobba mycket med hjärnan även under belöningsritualen inte bara i inlärningen av det man vill belöna. Därför behövs Belöningssystem..
Emmas belöningssystem består av ett flertal kommandon som också är olika beroende på vilken belöning hunden ska förvänta sig. Vid lekbelöningar använder Emma

JAPP efter att ha lagt ut en leksak på distans som hunden ska springa ut till. (Emma har även kommando när hon lägger ut saken vilket är LÄMNA)

TA Leksaken finns hos mig, hunden ska aldrig tveka även om den inte ser en belöning ska den in och leta rätt på den. ex.v. en boll i rep där repet är fäst i byxlinningen.

HOPP&LEK Stanna där du är och mer info om leksak kommer strax, ex.v. kastas (vilket löser upp kommandot) eller att jag som förare går ut till hunden och leker. (Detta kommando tyckte jag var väldigt långsökt och på fråga hade hon valt det för att det aldrig kommer upp som naturligt att säga i andra sammanhang än där hon verkligen vill ha det).

Vid matbelöningar använder Emma

VARSÅGOD vid distansbelöning och HOPP&LEK vid belöning på stället (samma som ovan vid leksak)

Hunden ska kunna skifta mellan exempelvis JAPP och TA, exempelvis som en förberedelse till apportträningen, där Emma menar på att om hunden klarar av att jobba mellan två leksaker så är steget inte långt att kunna göra likadant mellan en apport och en leksak, där själva gripandeträningen då "speedas" upp med 10 gripanden på 1 minut. Emma poängterar dock noga att man ska inte lägga in belöningssystemet före det är helt inlärt för då får man in mycket brus i hundens inlärning av momenten.

TACK/SLUTORD berörde hon också men var inte lika noga med det som Eva varit dagarna innan.

När det gäller matbelöningarna var det viktigaste att koppla ihop sinnesstämningen minst lika mycket som själva utförandet av inlärningen. Här gällde det att få till

• Svansvift
• Öronen framåt
• Hög aktivitet

Emma pratar mycket om att aktiviteten ska kunna vara hög fast kroppen är lugn, exempelvis i platsliggning, fjärren eller andra moment. Emma ger aldrig en godis slentrianmässigt. Även om hunden presterat bra för en belöning måste hundens attityd vara rätt för att godisen ska åka in i hundens mun. Detta gillade jag och en pollett föll ner i mitt huvud. Hur lätt är det inte att belöna fel attityd för att man tycker hunden utför det man bad om på ett tillräckligt bra sätt. Men i kriteriet måste ääven öron/svans/attityd in. Exempelvis genom att leka med gobiten tills attityden/öron/svans är rätt eller kasta/jaga lek med godiset. Jag tror jag i ren tur lyckats ganska bra här utan att kunna sätta ord på det hela och där jag inte lyckats har vi problemen :)

Emmas liknelse var att hunden var som en kamera, den tar en bild precis i det ögonblicket belöningen delas ut. En snapshop som förutom min mimik, kroppshållning och omgivningen även innehåller sinnesstämningen som hunden har i den sekunden.  Spännande.
Detta knöt hon sedan ihop med tävlingskroppsspråket. Oftast ger vi belöningssignal samtidigt som vi uttrycker med mimik och kroppsspråk något helt annat än tävling. Emma menade på att ange belöningssignal i tävlingspose för att sekunden efter leverera belöningen. Så blir steget inte så långt till tävling såsmåningom.

Vi hade 6 deltagande ekipage och det jag tog med mig från deras olika genomgångar är följande.

• Ge aldrig hunden chans att göra något förutom det du vill att den ska göra. Har hunden lätt för ärevarv, nos eller leka själv, ha koppel på hunden.
• Backa ifrån hunden och låt den följa efter dig (näsa mot nos) börjar den nosa, stanna eller annat fortsätt gå den kommer efter, den har ju koppel på sig. Gå aldrig emot eller stanna.
• När hunden söker kontakt eller ber om att få leka på ett sätt du gillar, ta fram leksaken (gärna grej på snöre)
• När hunden greppar, lek LITE sedan låt hunden vinna.
• Fortsätt din vandring bakåt, om hunden släpper leksaken, kör konkurrens om saken, men du ska alltid vinna, göm på nytt leksaken bakom kroppen och vid rätt beteende ta fram och lek på nytt.
• Om hunden försöker passera dig med leksaken vänd om, detta är början till ärevarvstänket.
• Om hunden gör omtag, var snabb och vinn leksaken, då lär sig hunden att hålla hårt (bra i apporteringen framöver)
• Om hunden kommer tillbaka ta tag i leksaken lek lite men låt hunden vinna den ganska direkt igen. Håll på tills du vill sluta, stanna och bjud på en utbytesgodbit.
• När hunden verkligen bjuder upp till lek försvåra denna lek genom att höja upp händerna så den får jobba mer för att slänga upp leksaken för mer lek, vrid dig och gå ifrån hunden så den får jobba för din uppmärksamhet (titta inte på hunden i dessa lägen)

När ovan fungerar är det dax att lägga in de olika kommandorna för leken.
vi började med TA.

• När hunden sitter är det dax att starta leken
• Då tar jag fram leksaken bakom ryggen och håller den rak ut (självklart på min vänstra sida, då jag vill ha hjälp av denna träning vid ingångar.)
• När hundentar kontakt med mig  genom att titta på mig, kommenderar jag ta
• Hunden flygger förhoppningsvis fram och greppar leksaken
• Tänk på att släppa leksaken direkt när tänderna tar tag i saken (för att inte skada hundens nacke men många ryck samt att inte få en hund som saktar in)
• Hunden ska sedan söka upp mig, jag vandrar bakåt och leker som ovan beskrivet några gånger innan vi börjar om.

Sedan tränade vi på LÄMNA och JAPP

Vi lägger in kommandot LÄMNA så fort vi lägger ut saken (har hunden i kopplet för att den ALDRIG ska kunna tjuva den). I början kommer hunden troligen vara riktad mot saken men när den vänder upp och tittar på mig så ger jag kommandot JAPP. När detta fungerar kräver jag att hunden kan sitta med ryggen mot saken och titta på mig. Gå med löst hängande koppel ifrån grejen med ögonkontakt med mig, genomföra lättare redan inlärda grejer (sitt, ligg, stå eller annat) innan den får sin belöningssignal.

Andra saker att fundera på.

• Ha koll på aktivitetsnivån även åt andra hållet, en stressad hund går inte att träna speciellt bra.
• Hunden ska be om att få leka du ska INTE be hunden leka med dig.
• Om hunden är ointresserad får den inte vara på planen inte heller vid min vänstrasida, gå och bind upp den och ta inte ut henne förrens intresset/aktiviteten är rätt.

Att införa belöningssystem är en hel del träning men när man är klar blir momentinlärning mycket enklare för hund och förare för det är aldrig någon tvekan. Nu ska jag fundera och analysera Evas och Emmas tänk. för att se vad jag vill, kan och ska ta åt mig.

Efter denna åskådarinsats ropade Ninni (domaren med Ellas syrra Elsa) på mig och bad mig agera tävlingsekipage för 2 tjejer som går tävlingsledarutbildning. Så vi fick två hela fria följ enligt lk3. Kändes ouppvärmt och ringrostigt, men ack så nyttigt :) Ella var glad men tyckte jag var snål med belöningarna. Vilken härlig dag.

I kväll har jag, Sanna och Annette varit på clinic med Eva Bodfält. Vilken underbar människa, sprider glädje och värme så fort hon kommer igång. Idag handlade clinicen om Belöningssystem i teori och praktik.
Eva berättade om sina 5 kommandon hon arbetar med i sitt belöningssystem

BRA, använder hon som ett störningsord och störning är viktig för hundens utveckling och gör att hunden växer snabbare än om vi som traditionellt brukar, börja inlärning med parametern tid. Störning ska läggas in snabbt och här börjar hon med ett mycket glatt och underbart klingande "Bra", om hunden reagerar så myser Eva en stund som om hon lyckats "lura hunden" (detta får dock inte lyckas för många gånger max 2 innan hunden lyckas) Därefter ökar hon störningen genom att ändra belöningsplacering, flytta från hand till golv. men är beredd på att täcka över belöningen med hand/fot.

BUS, är lek inom en arms omkrets (även om hunden är 70 meter bort). Här är det viktigt att tänka större än bara kamp och jakt, med allt från "kasta hund", smyga, brottas, Spökleken där man jagar hunden, kryper runt, puttas ja allt man kan komma på. Här är det viktigt att du får hunden att garva och kanske även garva ihop. Eva tryckte också på att när det är bus måste man slutföra buset, inte lämna hunden kvar med leksaken för att börja diskutera med träningskompisen eller annat.
Bus varieras sedan med

VARSEGOD, där hunden får en externbelöning eller en kastad belöning bort ifrån föraren. Hunden ska inte veta vilken typ av belöning den kan förvänta sig och här är det viktigt att kedja samman de två, först varsegod för att sedan komma in och busa men även tvärtom, först busa för att sedan få springa ut till en extern belöning.


SLUT, Eva använder smackande, Eva ser träningen som att vara i "klassrummet", där är man och gör det man ska, tränar och belönas på andra sätt. Eva "accepterar" inte kiss, lukt eller andra utflykter förrens hon ger sin slutsignal. Tydligt och klart.

UT, om man behöver en möjlighet att skicka ut hunden rakt bakåt, ex.v. på tävling till sin belöning.


Annan typ av belöning Eva jobbar hårt med är socialbelöning. Då speciellt vid sin vänstra sida. Hon håller belöningshand lite framför sömmen på vänsterlår, vrider sig lite åt höger och smeker hunden . Ingen ögonkontakt, men pratar lugnande. 2 utav ekipagen ikväll, var väldigt lättstressade och hade lätt för ljud. Där använde hon denna träning mycket. Hundarna fick extern belöning när de slutade vifta på svansen, vilket var temperaturmätaren för "låg nivå" i positiv mening. Hon pratade mycket i detta samtal att inte titta på hunden och om den var hög i varv, kliva ur fotpositionen (som bör vara förknippad med trygghet och mys) prata lugnande och fungerar inte det, återgå till valpträningen med "ryggsäcken" där hunden sitter mellan mina ben och jag myser med den tills den är lugn då får den varsegod till en externbelöning.

Om man hade en hund som inte var intresserad av leksaker kan man ta sig en funderare på hur jag jobbar med leksaker. Om jag tar i en leksak hur tittar jag på, håller i, prioriterar, behandlar den. Detta är viktigt för vilket värde det får för hunden. Pratar jag med föremålet osv. Vi som har gått fel här har oftast tagit föremålet och tittat på hunden, vad gör vi då???? lägger lite dominans på hunden och inget intresse i saken. Tänkvärt, om man vill att hunden ska vara försiktig med föremålet, kanske vi ska hålla i det som om det vore ett skört ägg, prata bäbisspråk med föremålet osv. (detta är lite min utbrodering av hennes teaterföreställning för att visa oss)

Bästa sättet att få sin hund att växa ligger i störningsträningen och vår attityd när hunden misslyckas, trycker vi ner hunden eller skapar vi ett "jävlarinamma, hon ska inte kunna lura mig igen". Jobba först med störningar i olika sätt att leverera belöningar, använd matskålen men låt störningen snart växa genom att ställa en människa vid matskålen. Hunden får inte belöningen förrens jag är nöjd med det vi tränar. Sedan kan människan bli mer och mer störning genom att agera tävlingsledare, svänga leksaken/skaka matskålen osv, ropa ut glada tillrop och/eller kommendera vilket hunden ska klara. En genomarbetad hund ska klara att gå igenom denna folksamling även om ni bollar med bollar, visslar och/eller kastar köttbullar på den, var Evas budskap. Hunden ska bara tro att ni försöker "lura" den från sin riktiga belöning som kommer med belöningsordet.

Om man använder godis i den socialabelöningsträningen (eller rättare sagt alltid) ska hunden ALDRIG få sista biten utan skickas iväg med slutsignal innan. För den ska alltid vilja jobba sig tillbaka för att få mer.

Jobba mycket med olika känslor som beundran, innerlighet, glädje, spänning, passivitet som sedan kan kedjas ihop med ex.v. BUS eller varsegod. Väldigt bra att sanbbt kunna få ner sin hund i varv för att sedan snabbt kunna ändra tempo. Sådant som behövs mycket av på tävlingsplan.

Roligt ikväll var att Annette min träningskompis var ett av ekipagen med sin Frisbie. Där de skulle jobba med stadga och varsegod/bus. De var jätteduktiga.

det var mina tankar invävda i Evas clinic. Jätteroligt var det och nu är det dax för min trötta kropp att sova :)

De senaste veckorna har det varit mycket jobb. Alldeles för mycket om vi frågar Ella och familjen. Förra veckan så bar det i allafall iväg ner till Skåne, där jag stod på mässa i 2 dagar och bodde och umgicks med Katarina och Zoe på deras fina ställa Ängadal. Vilket underbart ställa. Första kvällen var det lite sent så det var bäcksvart och på morgonen var det fortfarande Bäcksvart. Fast när duschen och frukosten var intagen började det ljusna, måste erkänna att jag inte är så van vid så tidiga mornar :)

Men det var en helt fantastisk morgon. Här ut över Ängadals ägor.


Vackert hus och fantastisk omgivning. Förstår varför Katarina valt att flytta ut på landet.
Förutom att dricka vin och jobba så hann vi med en sväng till Brukshundsklubben i Tollarp och Katarina fick slutföra sin träningsplan för att få till platsliggningen. Vilket hon gjorde med besked.
Underbart att få komma och ta del av din och Zoes vardag :) Tack Katarina. Tänk vad dessa hundar, bloggar och FB gör att man vidgar sina umgängeskretsar. Vi ses snart igen i Kungsör.

Har glömt rapportera från vår helg hos sonen i Visby. Martin började ju plugga på Visby högskola i slutet på augusti. Sedan dess har vi inte träffat honom.

Det är så konstigt att de på bara någon månad blir så vuxna och klarar sig nästan helt själv :)
Härligt, men ändå det är nu man märker hur fort tiden går. Vi hade kvällen innan monterat ner Martins bokhylla så nu har han verkligen flyttat.

Vi bodde i Martins studentrum jag och Johan medans pappa Mats fick bo i ett annat rum och hade en underbar helg. Vi gjorde utflykt till Tofta strand



Tittade på vikingalämningar


 Vädret var helt fantastiskt så det blev även ett besök i hamnens glassbar med 140 glasssorter


Dessutom ett kärt återbesök på museet i stan





Underbart att få umgås med sin son några dagar, nu hoppas vi bara han kommer hem på besök någon gång.

I fredags efter att vår träningsgrupp träffats packade vi ihop och drog iväg till båten. Tidningarna lovade "sista sommarhelgen " med ett högtryck. Vi följde vindarna och hittade en vik alldeles för oss själva.
Ella och jag drog direkt ut på en promenad, Mats och Johan stannade kvar i båten. Mats hade bestämt sig för att plocka fram fiskespöna. Ella och jag gick iväg uppför och nedför. Jag tyckte jag hade koll på riktning, men helt plötsligt hittade jag lite kantareller och därefter glömde jag mig. Gick först vidare med snabba kliv och Ella studsade runt som vanligt, sedan blev det helt blackout mer åt vänster eller bara rakt fram... Som tur är när man är på en ö så kommer man ju alltid fram till vattnet. Men även där hade jag svårt att ta ut riktning. En aningens utarbetad och trött kanske.
När jag började gå med solen i ryggen kändes det fel redan efter några steg så vi vände helt och efter 15 minuters promenad så låg båten där så vacker på ett alldeles blankt vatten.
Ella passade på att bada flera gånger. Medans jag fixade kantarellmackor till lunch som intogs i sittbrunnen där solen värmde ordentligt. ( Ett minne att lägga in i hjärnbanken inför stundande vinter)

Under helgen har ett fler av mina vänner tävlat. Jag har suttit med mobilen redo för att få höra hur det gått.
Susanne och Annette i min träningsgrupp har tävlat appellen Annette blev uppflyttad och Susanne blev godkänd. Helt fantastiskt för båda ekipagen.
Johan och Chica slog till i LK2 med fantastiska poäng, så nu får vi hjälpas åt och dra i lk3 momenten :)
Idag fick jag också reda på att Louise med Isa klarat av lk1, grattis alla vänner.
Det är så himla kul när det går bra och vi kan hjälpas åt att peppa varandra.

Förutom underbart väder och härliga rapporter från olika tävlingsplaner så har helgen bestått av plugg. Jag har ju givit mig in på att plugga på universitetet en distanskurs på halvfart. "från idé till IT-produkt" i helgen har jag gjort en inlämningsuppgift som är uppdelad på 2 delar, skriva en affärsplan och 14 kreativitetsövningar. Nu är jag klar och ska snart gå till sängs.
Ha en bra vecka alla som läser här