Calmigos Caramella

Sista passet vikte jag åt inkallning med ställande och läggande. Först diskuterade jag kommando vs handtecken. Här tyckte Kenth att han alltid ville ha kommando.
Vi bestämde oss för att titta på om Ella förstår kommandot stå genom att vi gick nos mot näsa och jag sa stå.
Kenth kom fram till att kommandot satt i det läget.
Då ville han kolla om jag kunde få till ett ståkommando på avstånd och nu blev det lite jobbigt. Kenth frågade om jag jobbat med externbelöningar och det gör jag ju hemma och ute på tomten, men där finns ju inga andra hundar. Så när vi provade så satt Ella som en stenstod, blickstilla (min tolkning, attans om de där andra ska kunna ta min belöning). Vi jobbade lite på att lösa upp den genom att belöna vid sidan på några meters håll.
Men det är helt träningsbart hemma.
Nästa grej vi provade var "bolldunk". Vi satte Ella ner, jag gick 20 meter bort Kenth ställde sig på sidan av ca 1/3 del av sträckan. När jag kommenderade "stå" så dunkade han iväg en boll bakom Ella som studsade. Ellas reaktion var inte så himla snabb de 2-3 ggr vi körde men det märktes en skillnad åt rätt håll. Andra tips som jag fick:

• Oavsett så är det viktiga att min kropp inte är någon hjälp för Ella utan hon ska greppa ordet. Så i detta måste jag i såfall ha hjälp eller extern belöning.
• Komma ihåg att ibland belöna från min sida
• ibland belöna farten.
• Att ändra springsträckan innan kommando hela tiden så att det inte blir rutin .
• Att börja med ställandet/läggandet nära mig för att sedan arbeta bort det längre och längre bort.

Det här passet ville Annette köra framförgåendet, vilket Kenth ställde sig lite frågande till. Han ansåg att man lär hunden (gåendet) i framåtsändandet, så blir det tillräckligt bra för att fixa appellens och lägre klass framförgående.
Det Annette fick göra var att försöka få Frisbie att gå framåt och belöna med klick och kasta godis framför nosen på Frisbie. Kenth gick bakom och klickade medan Annette koncentrerade sig på att gå och kasta godis.

Detta fungerade jättebra på Frisbie som fick in skritten och tanken riktigt fort. När detta sitter ordentligt så ska hon försöka "starta upp" Frisbie genom att själv börja gå. Nina pratade med oss om detta även nästa dag då Susanne och Susanne ville träna detta under ettt pass. Det finns en "flaskhals" som måste kommas igenom och här gäller det att belöna minsta rörelse framåt när man börjar gå. Men har man bara kommit över en meter så spelar det sedan ingen större roll om det är 10 eller 50 meter som hunden ska gå.


Susanne och Kenth sitter och diskuterar lek och hur man leker.



Nu börjar dagen lida mot sitt slut och vi tackar Kenth så himla mycket. Jag har lärt mig jättemycket och tror jag kan tala för oss alla 4.

Väl hemma på vandrarhemmet. Tog vi en promenad innan middag, Frisbie (som löper) och Ella fick raca på åkern. Självklart söker de upp den allra sista snöhögen att bada i ;)