Tiggplats
Ikväll har Sanna och jag då äntligen varit på den clinic jag pratat om en månad med Eva Bodfält, konceptet höll hela vägen. Vi var 30 pers som tittade på Eva och 3 av hennes "adepter". de tre kvinnorna och deras hundar hade kommit olika långt.
Först ut på banan var Mira en svart schäfer som var 9 månader. Eva berättade om att hon jobbade mycket med att få in vänstersidan som tiggarplats. Hon började träningen genom att strama upp sig i tävlingspose, när hunden var på väg in, vände hon sig snabbt om och belönade genom att hålla handen stilla på framsidan av låret och "mata" godis eller hålla boll. Mata godis innebär att hunden fick tugga sig in i handen. Hela tiden på vänster sida, samtidigt klappade och masserade hon hunden. Evas uppfattning är att vi använder mys/gos/kroppskontakt alldeles för lite i vår träning som belöning. Trots att det är det enda som vi har att tillgå på tävlingsplanen.
Det går att vänja in så att hunden uppskattar det också som belöning. Den här övningen kan man göra på den vanliga promenaden osv. Hunden ska lära sig att vänster sida är bäst. Det viktiga i hela övningen är posen.
När hunden sedan självmant uppsöker vänster sida behöver vi inte alltid gå med på att "leka" eller strama upp oss men sedan gå ur pose och kommendera hopp och lek utan godis. Vi belönar lätt för mycket.
Hunden ska också uppfatta vår strama rygg som en möjlighet till belöning och därför komma upp på tiggarplatsen.
För att träna ingångar har Eva en övning hon kallade "stolpen" där hon har hunden stående framför sig en godis i vänster hand vrider handen så att hunden för att kunna fortsätta tugga sig in i handen måste vrida med och komma i utgångsläge. Där kastade hon fram godiset med ett varsegod. Det var viktigt som i all annan träning att snabbt träna bort hjälpen genom att belöna med externbelöning eller kasta med höger hand en belöning framåt för att sudda ut hjälpen.
Näst in på planen kom Tosca, en springelspanieltik som hade lätt för att komma igång med skall och pip. Självklart uppförde hon sig exemplariskt första stunden. När sedan matte började leka och belöna kom pipet igång :-)
Evas tips till Toscas matte var att acceptera pipandet för att hitta rätt sinnesstämning själv. Helst ute på en golfbana med vidsträckta gräsmattor. A och O var att INTE titta på sin hund utan inta tävlingspose och gå, gå, gå tills pipandet sluta då fortsätta gå räkna minst till 4 titta ner på hunden sedan direkt upp och fortsätta gå.
Inte använda regelrätta ingångar rakt framifrån, Ta bort halter och fotkommando. Men framför allt blicken som gör att hunden tänker aktivitet och förstärkning av beteende. Hon skulle också ta denna träning av appellplanen där hon skulle belöna när Tosca inte piper (men först räkna till minst 4 men variera sig) belöningen kan variera mellan gos, lek och godis.
När man sedan börjar träna på appellplanen igen börja med andra moment där fart och explosioner kräver hög aktivitet för att sedan träna fria följet.
Fria följet ska man enligt Eva inte träna för länge i sträck, snabbt som möjligt kedja ihop med andra moment såsom skick till rutan, kryp, läggande, sättande, stående, apport, hinder eller annat. På så sätt blir det som belöning och fotgående och allt blir roligare.
Sista hunden ut var en fin hund som fanns i 5 ex i Sverige, något Portugisisk ras Bella. BElla var enligt matte duktig på vänstersvängar stegförflyttningar osv men urusel på högersvängar och ligger för långt fram på rakorna.
I högersvängar tog Bella konstant en extra loop. Vilket Eva menar på var en kedjning iom att matte stannat till då Bella ligger för långt fram, då Bella rättade upp sig och kedjade sitt beteende.
Eva började ta tillbaka Bella och matte till startpositionen. Där matte satte ner BElla nos mot näsa, ställde sig i rätt position bredvid Bella, hade händerna bakom sina ben, pilla lite i nacken på Bella och när Bella drar huvudet bakåt (tänker bakåt). Detta ska de träna i ca 2 veckor innan de tar nästa steg. Bella ska aldrig belönas för långt fram samtidigt som hon inte får belönas för långt bak för länge för då börjar hon slacka.
Samtidigt som detta ska matte titta över sina kroppssignaler till Bella och träna in dem med Bella innan hon börjar gå. ex.v. vid höger om ta vänster fot och belöna vid låret om hunden är med i svängen.
Eva pratade mycket om kroppssignalerna vi ger hundarna. Hon visade hur hon använde allt från huvud till fötter i sina svängar. Att sekunder innan hon svänger vrider huvudet i den riktning hon ska gå. Att ha koll på sina fötter osv.
Hon jämförde också fria följet som en tävlingsdans där det är viktigt att ekipaget förstår den som förs signaler för att kunna göra en fin uppvisning. Detta inebar också att hon la in mycket "dans" vid träning av fria följet, med stegsförflyttningar, vänster, höger om cirklar osv. Dvs hunden måste jobba för att hålla sin position och den blir nästan självbelönande att kunna hänga med och få matte att ge en bekräftande blick.
Sedan visade hon på önskan av publiken ett fritt följ med sin labbe. Jättehärligt att se.
En härlig kväll med många skratt och underbar föreställning när Eva kastar sig på golvet och leker med Bella, tar Bellas slitna kampgrej i munnen och kampar TILLSAMMANS med Bella.
Det jag tar med mig är massor men mest.
Först ut på banan var Mira en svart schäfer som var 9 månader. Eva berättade om att hon jobbade mycket med att få in vänstersidan som tiggarplats. Hon började träningen genom att strama upp sig i tävlingspose, när hunden var på väg in, vände hon sig snabbt om och belönade genom att hålla handen stilla på framsidan av låret och "mata" godis eller hålla boll. Mata godis innebär att hunden fick tugga sig in i handen. Hela tiden på vänster sida, samtidigt klappade och masserade hon hunden. Evas uppfattning är att vi använder mys/gos/kroppskontakt alldeles för lite i vår träning som belöning. Trots att det är det enda som vi har att tillgå på tävlingsplanen.
Det går att vänja in så att hunden uppskattar det också som belöning. Den här övningen kan man göra på den vanliga promenaden osv. Hunden ska lära sig att vänster sida är bäst. Det viktiga i hela övningen är posen.
När hunden sedan självmant uppsöker vänster sida behöver vi inte alltid gå med på att "leka" eller strama upp oss men sedan gå ur pose och kommendera hopp och lek utan godis. Vi belönar lätt för mycket.
Hunden ska också uppfatta vår strama rygg som en möjlighet till belöning och därför komma upp på tiggarplatsen.
För att träna ingångar har Eva en övning hon kallade "stolpen" där hon har hunden stående framför sig en godis i vänster hand vrider handen så att hunden för att kunna fortsätta tugga sig in i handen måste vrida med och komma i utgångsläge. Där kastade hon fram godiset med ett varsegod. Det var viktigt som i all annan träning att snabbt träna bort hjälpen genom att belöna med externbelöning eller kasta med höger hand en belöning framåt för att sudda ut hjälpen.
Näst in på planen kom Tosca, en springelspanieltik som hade lätt för att komma igång med skall och pip. Självklart uppförde hon sig exemplariskt första stunden. När sedan matte började leka och belöna kom pipet igång :-)
Evas tips till Toscas matte var att acceptera pipandet för att hitta rätt sinnesstämning själv. Helst ute på en golfbana med vidsträckta gräsmattor. A och O var att INTE titta på sin hund utan inta tävlingspose och gå, gå, gå tills pipandet sluta då fortsätta gå räkna minst till 4 titta ner på hunden sedan direkt upp och fortsätta gå.
Inte använda regelrätta ingångar rakt framifrån, Ta bort halter och fotkommando. Men framför allt blicken som gör att hunden tänker aktivitet och förstärkning av beteende. Hon skulle också ta denna träning av appellplanen där hon skulle belöna när Tosca inte piper (men först räkna till minst 4 men variera sig) belöningen kan variera mellan gos, lek och godis.
När man sedan börjar träna på appellplanen igen börja med andra moment där fart och explosioner kräver hög aktivitet för att sedan träna fria följet.
Fria följet ska man enligt Eva inte träna för länge i sträck, snabbt som möjligt kedja ihop med andra moment såsom skick till rutan, kryp, läggande, sättande, stående, apport, hinder eller annat. På så sätt blir det som belöning och fotgående och allt blir roligare.
Sista hunden ut var en fin hund som fanns i 5 ex i Sverige, något Portugisisk ras Bella. BElla var enligt matte duktig på vänstersvängar stegförflyttningar osv men urusel på högersvängar och ligger för långt fram på rakorna.
I högersvängar tog Bella konstant en extra loop. Vilket Eva menar på var en kedjning iom att matte stannat till då Bella ligger för långt fram, då Bella rättade upp sig och kedjade sitt beteende.
Eva började ta tillbaka Bella och matte till startpositionen. Där matte satte ner BElla nos mot näsa, ställde sig i rätt position bredvid Bella, hade händerna bakom sina ben, pilla lite i nacken på Bella och när Bella drar huvudet bakåt (tänker bakåt). Detta ska de träna i ca 2 veckor innan de tar nästa steg. Bella ska aldrig belönas för långt fram samtidigt som hon inte får belönas för långt bak för länge för då börjar hon slacka.
Samtidigt som detta ska matte titta över sina kroppssignaler till Bella och träna in dem med Bella innan hon börjar gå. ex.v. vid höger om ta vänster fot och belöna vid låret om hunden är med i svängen.
Eva pratade mycket om kroppssignalerna vi ger hundarna. Hon visade hur hon använde allt från huvud till fötter i sina svängar. Att sekunder innan hon svänger vrider huvudet i den riktning hon ska gå. Att ha koll på sina fötter osv.
Hon jämförde också fria följet som en tävlingsdans där det är viktigt att ekipaget förstår den som förs signaler för att kunna göra en fin uppvisning. Detta inebar också att hon la in mycket "dans" vid träning av fria följet, med stegsförflyttningar, vänster, höger om cirklar osv. Dvs hunden måste jobba för att hålla sin position och den blir nästan självbelönande att kunna hänga med och få matte att ge en bekräftande blick.
Sedan visade hon på önskan av publiken ett fritt följ med sin labbe. Jättehärligt att se.
En härlig kväll med många skratt och underbar föreställning när Eva kastar sig på golvet och leker med Bella, tar Bellas slitna kampgrej i munnen och kampar TILLSAMMANS med Bella.
Det jag tar med mig är massor men mest.
- Valpövningen att vända upp och göra vänstersidan ännu mer värdefull.
- Att behålla min nya belöningsplacering, hålla handen fast vid benet och belöna först när Ella tar ögonkontakt (för att bli av med puttande mot handen)
- Fotsätta med mina vänster och höger svängsträning
- Länka mot andra moment
- att dansa med Ella
- Uppvärmning genom slalom mellan benen (för att få in Ella närmare kroppen
- Att jobba med smek och gos så att det kan användas som belöning.
- Att bli en roligare lekkompis.
Kommentarer
Trackback
