Calmigos Caramella

Den här helgen har känts lång. Vi hade bestämt att vi skulle åka båt då den ska upp på Onsdag.
Men direkt efter beslut kom jag på att vi skulle ha Perroaktivitet på söndagen. Omplanering, vi seglar fredag och lördag. Sagt och gjort vi tog båten till Norrviken. När vi kom fram bestämde vi att det skulle bli promenad innan det blev mörkt. På med värmen i båten sedan ut i skogen. Ella njuter av att trampa nya stigar, leta hussar i skogen och bara springa i mellan oss och ha koll. Väl tillbaka vid båten var det mörkt ute och i båten luktar det bränt. Det visar sig att vi bränt sönder vår värmare. Familjeråd, ska vi försöka sova utan värmare eller åka tillbaka i mörkret. Ingen av alternativen var det vi hade tänkt oss men till slut bäddar vi in 3 personer, en hund, 6 kuddar och 6 täcken i förpiken. Vi tvingar Ella att ligga i sängen både för att hon ska hålla sig varm men också för att hon ska värma oss. Jag kan meddela att höll man sig under alla täcken var det varmt och gott, men stack bara en liten bit ut av en arm eller fot så må ni tro att det var kallt. Vid 6:30 tvingar jag mig upp, kastar på mig lite kläder och tar sedan en underbar morgonpromenad. Is/frost låg över hela båten och bryggan vi låg vid. Skogen var underbar och ganska snart började solens strålar tränga in i den mossbeklädda skogen, fantastiskt :-) ett minne av en otroligt vacker höst :-)
Väl tillbaka i båten sätter jag på fika, vad händer då jo gasen tar slut. Kör upp maken som byter gasoltub. Otroligt skönt att vi hade en ny med oss. Sen kryper jag tillbaka ner bland alla täcken och Johan och somnar om i flera timmar. Helt underbart.

Vi tar oss tillbaka till hamnen där det ska börja jobbas, Johan tar och tvättar sin gummijolle



Ellas jobb fick bestå i platsliggning. Vi jobbar på mängdträningen, dessutom ville vi inte ha henne springandes på seglerna som vi skulle ta ner. Jobbigast tyckte nog maken det var då han upplevde att jag tjatade, plats, duktig, bra, stanna, plats.......... och Ella var jätteduktig. Fast det slog i segel både på vår båt och flera grannbåtar och det sprang människor och hundar på bryggan låg hon still, duktig Ella :-)


Först såg det ut så här. Inte riktigt avkopplad men hon låg stadigt


Sen såg det ut så här och mer avslappnat kunde det väl inte bli. Seglerna kom ner men vi slet nog i 2 timmar skulle jag tro. Så det blev mycket mängdträning för Ella.


Så här vackert är det vid vår brygga nu på hösten. Vassen lyser något helt fantastiskt.

Från bryggan direkt hem i badet sedan dressa upp för 18 års kalas. Ella lämpade vi av hemma hos mamma. Tack för att du alltid ställer upp :-)
Så kvällen blev sen. Men idag var det en ny dag med Perropromenad. Vi träffades vid Myrsjöskolan och gick en 2 timmars promenad. Jag blev alldeles valpsjuk då jag äntligen fick träffa några av Calmigos valparna. Riktiga yrväder. De sover nog gott nu. Det var stört omöjligt att försöka få ett bra kort på dem. Mest såg det ut såhär.


Dios och Dina i lektagen


Dios kastade sig kärvänligt på alla hundarna. Dina var lite mer försiktig men kom snart igång.
Ella tyckte valparna var lite läskiga speciellt Dios som kom direkt på. Men i skogen gick det bra och Dina och Ella hittade på en lek där Ella sprang i gyttjan/vattnet i diket och försökte locka ner Dina medan Dina sprang uppe på stigen för att kolla in vad Ella gjorde. Då blev nog Dina lite förtjust i Ella och följde henne sedan i skogen.

Så Dina och Dios kom alltså på promenaden dessutom var Wille, Nora, Pedro, Peppar och Ella med.
Vädret blev bara bättre och bättre så regnkläder var helt onödigt och jackorna öppnades mer och mer.
Jag och Sanna vinkar av de andra sedan tar vi bilen hem till mig. Vi hade bestämt oss för att lägga personspår.
Vi la varsitt ungefär 300 m långt U format spår med 3 spårpinnar i en fd hästhage. När vi gick spåret kom en liten spanieltjej och korsade våra spår samt kom fram för att hälsa på mig. Men det var jättebra ur störningssynvinkel att veta att ens spår var korsat :-). Lite övermodig kände jag mig sedan när vi gick ner till ängen efter att vi fikat och det gått 40- 50 minuter.  Utan att ha tränat tidigare tro att Ella skulle fixa ett spår i appell klass. Ella tog dock upp spåret innan vi nått ängen. Gick ut på ängen fram till där jag hängt en snitsel för att markera starten. Hängde i kopplet för att få sätta igång. Sitt såg mer ut som en halvligg på med sele utan mer tjafs och sedan iväg. Spåra gick fint även om hon fick lite tokspår där spanieln hade gått. Satte tillbaka henne på spåret och hon var på igen. Hittade första pinnen, efter att jag sagt pinne tog hon upp den och levererade under jubel pinnen till mig. Satte på henne på spåret igen och hon tuffade på. Gjorde 90 grader vinkeln och låg någon meter ur spårkärnan. hittar nästa pinne, åter igen fick jag säga pinne för att hon skulle leverera. Sedan blev hon distraherad och ringade runt innan hon fick upp spåret igen. sista vinkeln helt ok, någon meter utanför spårkärnan men raka vägen till slutpinnen och två köttbullar som faktiskt låg kvar. Summa summarum, Ella kan nog bli bra i spår, mer träning och tydligare vid spårpinnarna. Sen har vi budföring och framförgående som måste fixas.

Peppar då, han var jätteduktig apporterade spårpinnarna fint men fick de sista 50 metrarna syn på mig och Ella och tappade koncentrationen. Sorry Sanna, men allt annat såg bra och fint ut som ett tåg.
En härlig hunddag som avslutas med regn.