Underbar solnedgång
och var är kameran, i hytten...
Idag har det varit en transportdag. Johan och jag gick upp före 7, packade ner lite frukost tog våra ryggsäckar och Ella och gick till bussen. Ella märkte redan innan vi var på väg ut genom dörren att det var en speciell dag. Svansen vaggade sakta fram och tillbaka så fort hon förstod att hon inte skulle bli lämnad. Under bussfärden, på tunnelbanan, I entréhallen vid alla flygbussar där människor jäktade och drog stora resväskor efter sig.
Hela vägen gick svansen oc man kunde se att Ella var nöjd. Vi åkte dubbeldäckare ner till Nynäshamn. Vi fick platserna längst fram på övervåningen. Perfekt. Ella kunde sitta och titta ut när hon inte låg och sov vid våra fötter.
En kisspaus i Nynärhamn innan vi gick på färjan. Vi hade en hel hög med hundar runt oss men även den resan gick i svansviftarnas tecken. Framme i Visby gick vi till vår egen båt och Husse, då blev det pusskalas.
Efter att ha druckigt lite vatten gav vi oss iväg till medeltidsmarknaden massor av människor, hundar och en get. Ella tyckte allt var roligt tills helt plötsligt. svansen mellan benen och drag i kopplet bort, bort, bort...
Det tog ett tag innan jag förstod. Vi stod vid ett stånd med djurhudar och på en galge över mitt huvud hängde boer av djurhud som viftade lite i vinden. Det gillade inte Ella. Vi satte oss ner i gräset en stund och spanade, sedan var det över svansen vaggade igen.
En simtur i havet hann Ella också med innan vi tyckte det var dax att göra kväll. Jag förundras över hur miljötrygg hund jag har fått. Hon har varit på topp hela dagen. Ungefär som barnen när de tycker det är spännande med en ny plats eller aktivitet.
