Moraliskt stöd- pyttsan

Idag var det en stor dag. Jag och Maria hade tagit oss till Sanna och Peppars Brukshundsklubb för att följa deras debut på Lydnadsplanen. Ella fick snällt sitta i bilen på order från Sanna så att hon inte distraherade vår kära Peppar.
Vi missade platsliggningen och tandvisningen och väntade spända på deras entré med kameran i högsta hugg.
De skulle börja med att gå över hela plan fram till publiken och där vända ryggarna mot oss. Redan på invägen ser vi att Peppars nos går i gång. Han vädrar tydligt och högt och tittar rakt på mig och Maria. Sanna vänder ryggen mot oss och säger till Peppar att sätta sig. Peppar är mer nyfiken på vad vi gör och sätter sig åt fel håll. Helt klart mer intresserad av oss än av matte. Sanna genomför hela programmet med blandat resultat och kommer strålande fram till oss. För oss är de vinnare för de har ställt upp och genomfört programmet. Peppar är mycket nöjd över sitt revben vi köpt till honom som pris. Sanna fick ett litet mobilsmycke för sin insats av oss och jag fick skämmas, moraliskt förfall ska det väl mer kallas. Sanna sa att jag får stanna kvar i bilen nästa gång. Men nu är de på gång, jättebra jobbat, kompisar.
Vi ses till helgen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0